Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning och utredning av patient
• Kliniska kontroller vid okomplicerad lindrig aortainsufficiens

Kardiologmottagning

• Måttlig till svår aortainsufficiens
• Lindrig aortainsufficiens tillsammans med annan klaffsjukdom eller dilaterad aorta ascendens

Bakgrund

Definition

Aortainsufficiens innebär ett läckage i aortaklaffen och är ibland associerad med aneurysm av aortarot eller aorta ascendens.

Epidemiologi

Aortainsufficiens utgör cirka 10 % av alla medfödda klaffel.

Etiologi

Kronisk aortainsufficiens

• Degenerativa förändringar – vanligt hos äldre, ofta i kombination med aortastenos
• Bikuspid klaff – vanlig orsak hos yngre med ökad risk för aortavidgning
• Endokardit
• Försämrad funktion i klaffprotes – främst biologisk
• Sekundärt till reumatisk feber
• Sekundärt till aortavidning – bindvävssjukdom (Marfans syndrom), reumatisk sjukdom (särskilt axial spondylartrit)

Akut aortainsufficiens

• Endokardit – vanligast
• Aortadissektion
• Trauma

Utredning

Symtom

• Många patienter är asymtomatiska länge, även vid uttalad insufficiens.
• Debutsymtom är ofta andfåddhet, bröstsmärta, hjärtklappning, pulserande halsvener och yrsel.
• Vid akut insufficiens kan symtom på kardiogen chock utvecklas.

Anamnes

• Riskfaktorer för eller etablerad hjärt-kärlsjukdom
• Reumatisk sjukdom eller tidigare blåsljud
• Ärftlighet
• Aktuella läkemedel

Status

• Allmäntillstånd – benödem, dyspné, cyanos, viktuppgång
• Hjärta – tidig diastoliskt, högfrekvent, duschande blåsljud som hörs bäst över I2 höger, med patienten lätt framåtlutad efter maximal utandning, palpabel bred och hävande iktus
• Lungor
• Blodtryck – kraftig pulsvåg och lågt diastoliskt blodtryck
• EKG – ofta normalt, ibland vänsterkammarhypertrofi eller ST-sänkningar

Handläggning vid utredning

• Misstänkt akut aortainsufficiens bör bedömas akut inom specialiserad vård.
• Nyupptäckt blåsljud eller symtom talande för klaffsjukdom bör undersökas med ultraljud av hjärtat.
• Vid kontroll av patient med känd aortainsufficiens bör särskilt nya symtom eller tecken på försämring av hjärtsvikt eller förmaksflimmer uppmärksammas.
• Arbetsprov kan övervägas hos asymtomatisk patient för att demaskera eventuella symtom.

Laboratorieprover

Vid utredning rekommenderas kontroll av blodvärde, CRP, elektrolyter, njurfunktion och hjärtsvikt.

• Hb, CRP, kalium, kreatinin (eGFR), NT-proBNP

Undersökningar

Ultraljud av hjärtat ger information om

• diagnos
• grad av insufficiens (lindrig, måttlig eller uttalad)
• bakomliggande etiologi, anatomiska avvikelser, klaffskador
• förekomst av komplikationer eller annan hjärtsjukdom. 

Differentialdiagnoser

Endokardit bör övervägas vid symtom på högersidig hjärtsvikt eller nytillkommet blåsljud hos patient med låggradig feber eller pågående intravenöst missbruk.

Behandling

Handläggning vid behandling

• Informera patienten om att kontakta vården vid nya eller ökade symtom som kan bero på försämring.
• Kirurgi kan i vissa fall vara nödvändigt för att förhindra permanent hjärtpåverkan.

Läkemedelsbehandling

• Läkemedelsbehandling kan bli aktuellt vid utveckling av hjärtsvikt.
• Betablockerare kan förvärra en aortainsufficiens och bör användas med försiktighet vid uttalad sådan.

Efter klaffoperation

• Patienter med mekanisk klaff sätts på livslång behandling med warfarin.
• Tillfällig endokarditprofylax kan i enstaka fall vara aktuellt hos klaffopererade patienter.

Kirurgisk behandling

Klaffkirurgi bör genomföras innan irreversibel försämring av vänsterkammarfunktionen hinner utvecklas.

Remissrutiner 

Remissindikation kardiologmottagning

• Måttlig eller uttalad aortainsufficiens oavsett symtom
• Aortainsufficiens med vidgad aortarot eller aorta ascendens (> 50 mm)
• Aortainsufficiens med tidigare endokardit
• Bicuspida klaffar

Komplikationer 

Uttalad aortainsufficiens med symtom har dålig prognos. Exempel på komplikationer är

• hjärtsvikt
• endokardit.

Klinisk uppföljning

Lindrig asymtomatisk aortainsufficiens kan följas i primärvården utifrån individens behov med:

• klinisk kontroll inklusive NT-proBNP
• ultraljud av hjärta med cirka 3 års mellanrum.

Vid symtom eller försämring rekommenderas fortsatta kontroller inom specialiserad vård.

Patientinformation

Hjärtklaffsjukdomar (1177.se)

Om innehållet

Publicerat: 2021-06-10
Giltigt till: 2025-12-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne