Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning och utredning av patient som söker i primärvård

Urologmottagning

• Vidare utredning och behandling enligt standardiserat vårdförlopp
• Bedömning och utredning vid behov enligt ordinarie rutiner

Bakgrund

Standardiserat vårdförlopp

Misstänkt cancer ska utredas enligt en bestämd nationell rutin, standardiserat vårdförlopp (SVF). Det standardiserade vårdförloppet gäller för vuxna patienter med misstänkt njurcancer. Vid misstanke om malignitet hos barn och ungdomar rekommenderas skyndsam kontakt med närmaste barnklinik eller barnonkologiska klinik.

Njurcancer är ett samlingsnamn för olika tumörformer med genetiskt skilda förändringar.

Epidemiologi

I Sverige diagnostiseras cirka 1300 nya fall av njurcancer varje år. Njurcancer är ovanligt före 40 års ålder, de flesta är 60 – 80 år vid diagnos. Sjukdomen är cirka 1,5 gånger vanligare hos män än kvinnor.

Tumören ger sällan symtom innan den är relativt stor eller har metastaserat. Njurcancer upptäcks därför ofta incidentellt. Cirka 13 – 15 % av patienterna har en metastaserad sjukdom vid diagnos. Vanliga lokalisationer för metastaser är i lungor, skelett, lymfkörtlar, lever, binjurar, pankreas, hud eller hjärna.

Riskfaktorer

• Cigarrettrökning
• Kraftig övervikt
• Ärftlighet
• Högt blodtryck
• Förvärvad njurcystsjukdom vid långvarig njursvikt

Utredning

Symtom som ger misstanke

• Makroskopisk hematuri utan annan verifierad diagnos (uteslut först urinblåse- och urinvägscancer enligt separat riktlinje)
• Palpabel resistens i flanken
• Smärta i flanken
• Nydebuterat varicocele som inte tömmer sig i liggande

Andra symtom

Ospecifika symtom ses hos upp till 30 % av patienter med misstankesymtom, exempelvis:

• hypertoni
• viktnedgång
• anemi (med sekundär trötthet)
• feber
• hög SR, polycytemi, hyperkalcemi, leverdysfunktion.

Anamnes

• Aktuella symtom
• Riskfaktorer

Status

• Allmäntillstånd
• Blodtryck
• Bukstatus
• Palpation av lymfkörtlar (supraklavikulärt, hals, axiller)

Laboratorieprover

• Hb
• Kreatinin/eGFR (inför DT)
• Överväg temp, urinsticka och urinodling vid misstänkt infektion

Handläggning vid misstanke

Vid symtom som ger misstanke, skicka omgående remiss för utredning inom ramen för SVF. Utred med:

• DT njurar, utan och med kontrast, görs i första hand
• MR eller ultraljud med kontrast kan vara alternativ vid nedsatt njurfunktion
• Remissen märks SVF och bör innehålla anamnes, frågeställning och relevanta läkemedel.

Blodförtunnande läkemedel eller bakterieuri (även asymtomatisk) ändrar inte handläggningen. Misstänkt urinvägsinfektion behandlas sedvanligt.

Åtgärd vid remissvar

• Remissvar bör tas omhand skyndsamt.
• Vid cancermisstanke föreligger välgrundad misstanke.
• Vid benign njurcysta, Bosniak typ I, föreligger ingen risk för njurcancer och utredning görs därför inte inom SVF.

Handläggning vid välgrundad misstanke

Välgrundad misstanke föreligger i primärvården vid ett bilddiagnostiskt fynd talande för njurcancer. Vid välgrundad misstanke, skicka omgående SVF-remiss.

Fortsatt handläggning

• Vid symtom eller fynd som inte uppfyller kriterier för SVF bör fortsatt utredning för annan orsak övervägas.

Remissrutiner 

Rutin vid SVF-remiss

• Skicka omgående SVF-remiss till urologmottagning
• Märk remissen "SVF njurcancer"
• Sekreterare kontaktar koordinator (för fax-/personuppgifter)
• Informera patienten (gärna med skriftlig patientinformation)

Remissinnehåll vid SVF

• Symtom, fynd och utredning som föranleder remissen, ange röntgenenhet
• Kreatininvärde (eGFR)
• Allmäntillstånd och samsjuklighet
• Tidigare sjukdomar (särskilt diabetes) och behandlingar
• Läkemedel (särskilt trombocythämmare eller antikoagulantia) samt överkänslighet
• Social situation, rökning, eventuella språkhinder och funktionsnedsättningar
• Kontaktuppgifter för patienten, inklusive aktuella telefonnummer
• Uppgifter för direktkontakt med inremitterande (direktnummer)

Patientinformation vid SVF

Den som remitterar ska informera patienten om:

• att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
• vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen
• att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
• att sjukvården ofta ringer från dolt nummer.

Ge informationen vid ett fysiskt möte om inget annat är överenskommet.

Kontakt vid SVF

• Helsingborg 042-406 15 71, fax 042-406 14 95
• Kristianstad 0725-93 07 87, 044-309 43 99 (internt), Ystad 0725-73 52 36
• Malmö 040-33 28 68, Landskrona 040-33 28 68, Trelleborg 0410-551 62, fax 0410-551 31

Komplikationer 

Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan drabbas av akuta tillstånd till följd av sjukdomen eller behandlingen.

Nationellt vårdprogram njurcancer (cancercentrum.se)

Klinisk uppföljning

Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan behöva basal rehabilitering till följd av sjukdomen eller behandlingen.

Rehabilitering vid cancer

Patientinformation

• Patientinformation om standardiserade vårdförlopp (SVF) (cancercentrum.se)
• Att få vård enligt ett vårdförlopp (1177.se)
• Njurcancer (1177.se)

Relaterad information

• Standardiserat vårdförlopp njurcancer (cancercentrum.se)
• Nationellt vårdprogram njurcancer (cancercentrum.se)

Om innehållet

Publicerat: 2024-11-14
Giltigt till: 2028-11-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne