Njurcancer

AKO Skåne-riktlinje för primärvården.
  • C64.9 Malign tumör i njure med undantag för njurbäcken
    D41.0 Tumör av osäker eller okänd natur i njure

Primärvård

  • Primär bedömning och utredning av patient som söker i primärvård.

Urologmottagning

  • Vidare utredning och behandling enligt standardiserat vårdförlopp.
  • Bedömning och utredning vid behov enligt ordinarie rutiner.

Standardiserat vårdförlopp

Misstänkt cancer ska utredas enligt en bestämd nationell rutin, standardiserat vårdförlopp (SVF). Det standardiserade vårdförloppet gäller för vuxna patienter med misstänkt njurcancer. Njurcancer är ett samlingsnamn för olika tumörformer med genetiskt skilda förändringar.

Vid misstanke om malignitet hos barn och ungdomar rekommenderas skyndsam kontakt med närmaste barnklinik eller barnonkologiska klinik.

Stöd vid misstanke om cancer hos barn

Symtom och fynd vid solida tumörer hos barn (pdf)

Epidemiologi

I Sverige diagnostiseras cirka 1 300 nya fall av njurcancer varje år. Tillståndet är ovanligt före 40 års ålder, högst incidens är mellan 60–80 år vid diagnos. Sjukdomen är cirka 1,5 gånger vanligare hos män än kvinnor.

Njurcancer upptäcks ofta incidentellt eftersom tumören sällan ger symtom innan den är relativt stor eller har metastaserat. Vanliga lokalisationer för metastaser är i lungor, skelett, lymfkörtlar, lever, binjurar, pankreas, hud eller hjärna.

Riskfaktorer

  • Rökning.
  • Kraftig övervikt.
  • Ärftlighet.
  • Högt blodtryck.
  • Förvärvad njurcystsjukdom vid långvarig njursvikt.

Diabetes och metabolt syndrom associeras också med ökad risk att utveckla njurcancer.

Symtom som ger misstanke

  • Makroskopisk hematuri utan annan verifierad diagnos (uteslut först urinblåse- och urinvägscancer enligt separat riktlinje).
  • Palpabel resistens i flanken.
  • Smärta i flanken utan annan uppenbar orsak.
  • Nydebuterat varicocele som inte tömmer sig i liggande.

Andra symtom

Ospecifika sjukdomstecken ses hos upp till 30 % av patienter med symtomgivande cancer. Exempelvis:

  • hypertoni
  • viktnedgång
  • feber
  • neurologiska symtom
  • anemi (med sekundär trötthet)
  • hög SR, polycytemi, hyperkalcemi, leverdysfunktion.

Symtomen kan förekomma vid såväl lokaliserad som metastaserad sjukdom.

Anamnes

  • Aktuella symtom.
  • Riskfaktorer.

Status

  • Allmäntillstånd.
  • Blodtryck.
  • Bukstatus.
  • Palpation av lymfkörtlar.

Laboratorieprover

  • Gärna kreatinin/eGFR (inför DT)

Handläggning vid misstanke

Vid symtom som ger misstanke, skicka omgående remiss för bilddiagnostisk utredning:

  • DT njurar, utan och med kontrast, görs i första hand.
  • MR eller ultraljud med kontrast kan vara alternativ vid nedsatt njurfunktion.
  • Remissen märks SVF och bör innehålla anamnes, frågeställning och relevanta läkemedel.

Patient med makroskopisk hematuri som redan har utretts med DT-urografi inom SVF för urinblåse- och urinvägscancer behöver inte genomgå SVF njurcancer (förutom om DT-urografi visat misstanke om expansivitet i njuren).

Åtgärd vid remissvar

  • Remissvar bör tas omhand skyndsamt.
  • Vid cancermisstanke eller njurcysta Bosniak typ III-IV föreligger välgrundad misstanke.
  • Vid njurcysta, Bosniak typ II F, bör patienten remitteras till urologmottagning för uppföljning (inte inom SVF).
  • Vid benign njurcysta, Bosniak typ I eller typ II (utom typ II F), föreligger ingen risk för njurcancer och patienten behöver därför inte följas upp.

Handläggning vid välgrundad misstanke

Välgrundad misstanke föreligger i primärvården vid ett bilddiagnostiskt fynd talande för njurcancer eller njurcysta Bosniak typ III-IV. Vid välgrundad misstanke, skicka omgående SVF-remiss.

Rutin vid SVF-remiss

Innan SVF-remiss skickas, beakta att patienten önskar, har nytta av och klarar av utredningen. Beslutet ska fattas i samråd med patienten och eventuellt närstående om patienten önskar det.

  • Skicka omgående SVF-remiss till urologmottagning.
  • Märk remissen "SVF njurcancer".
  • Sekreterare kontaktar koordinator (för fax-/personuppgifter).
  • Informera patienten (gärna med skriftlig patientinformation).

Remissinnehåll vid SVF

  • Aktuella symtom, anamnes, status.
  • Utredning.
  • Andra sjukdomar.
  • Aktuella läkemedel.
  • Rökanamnes.

Remissen ska innehålla kontaktuppgifter (telefonnummer) till patienten och inremitterande för att möjliggöra snabb kontakt.

Patientinformation vid SVF

Den som remitterar till utredning ska informera patienten om att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer och att utredningen sker enligt standardiserat vårdförlopp.

Kontakt vid SVF

  • Helsingborg 042-406 15 71, fax 042-406 14 95
  • Kristianstad 0725-93 07 87, 044-309 43 99 (internt), Ystad 0725-73 52 36
  • Malmö 040-33 28 68, Landskrona 040-33 28 68, Trelleborg 0410-551 62, fax 0410-551 31

Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan drabbas av akuta tillstånd till följd av sjukdomen eller behandlingen.

Nationellt vårdprogram akut onkologi (kunskapsbanken.cancercentrum.se) 

Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan behöva basal rehabilitering till följd av sjukdomen eller behandlingen.

Rehabilitering vid cancer

Publicerat: 2025-10-06
Giltigt till: 2029-10-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.

  • När du skickar in formuläret kommer vi endast att använda dina personuppgifter för det som formuläret är till för. Tänk på att informationen som du skickar in kan bli en allmän handling, vilket betyder att alla kan begära ut och läsa det.

    Skicka därför inte in känsliga uppgifter om dig själv eller någon annan. Det kan till exempel röra patientuppgifter om en sjukdom, diagnos eller medicinering.

    Så behandlar vi dina personuppgifter (nytt fönster)