Njurcancer
-
ICD-10-SE
C64.9 Malign tumör i njure med undantag för njurbäcken
D41.0 Tumör av osäker eller okänd natur i njure
Vårdnivå och samverkan
Primärvård
- Primär bedömning och utredning av patient som söker i primärvård.
Urologmottagning
- Vidare utredning och behandling enligt standardiserat vårdförlopp.
- Bedömning och utredning vid behov enligt ordinarie rutiner.
Bakgrund
Standardiserat vårdförlopp
Misstänkt cancer ska utredas enligt en bestämd nationell rutin, standardiserat vårdförlopp (SVF). Det standardiserade vårdförloppet gäller för vuxna patienter med misstänkt njurcancer. Njurcancer är ett samlingsnamn för olika tumörformer med genetiskt skilda förändringar.
Vid misstanke om malignitet hos barn och ungdomar rekommenderas skyndsam kontakt med närmaste barnklinik eller barnonkologiska klinik.
Stöd vid misstanke om cancer hos barn
Symtom och fynd vid solida tumörer hos barn (pdf)
Epidemiologi
I Sverige diagnostiseras cirka 1 300 nya fall av njurcancer varje år. Tillståndet är ovanligt före 40 års ålder, högst incidens är mellan 60–80 år vid diagnos. Sjukdomen är cirka 1,5 gånger vanligare hos män än kvinnor.
Njurcancer upptäcks ofta incidentellt eftersom tumören sällan ger symtom innan den är relativt stor eller har metastaserat. Vanliga lokalisationer för metastaser är i lungor, skelett, lymfkörtlar, lever, binjurar, pankreas, hud eller hjärna.
Riskfaktorer
- Rökning.
- Kraftig övervikt.
- Ärftlighet.
- Högt blodtryck.
- Förvärvad njurcystsjukdom vid långvarig njursvikt.
Diabetes och metabolt syndrom associeras också med ökad risk att utveckla njurcancer.
Utredning
Symtom som ger misstanke
- Makroskopisk hematuri utan annan verifierad diagnos (uteslut först urinblåse- och urinvägscancer enligt separat riktlinje).
- Palpabel resistens i flanken.
- Smärta i flanken utan annan uppenbar orsak.
- Nydebuterat varicocele som inte tömmer sig i liggande.
Andra symtom
Ospecifika sjukdomstecken ses hos upp till 30 % av patienter med symtomgivande cancer. Exempelvis:
- hypertoni
- viktnedgång
- feber
- neurologiska symtom
- anemi (med sekundär trötthet)
- hög SR, polycytemi, hyperkalcemi, leverdysfunktion.
Symtomen kan förekomma vid såväl lokaliserad som metastaserad sjukdom.
Anamnes
- Aktuella symtom.
- Riskfaktorer.
Status
- Allmäntillstånd.
- Blodtryck.
- Bukstatus.
- Palpation av lymfkörtlar.
Laboratorieprover
- Gärna kreatinin/eGFR (inför DT)
Handläggning vid misstanke
Vid symtom som ger misstanke, skicka omgående remiss för bilddiagnostisk utredning:
- DT njurar, utan och med kontrast, görs i första hand.
- MR eller ultraljud med kontrast kan vara alternativ vid nedsatt njurfunktion.
- Remissen märks SVF och bör innehålla anamnes, frågeställning och relevanta läkemedel.
Patient med makroskopisk hematuri som redan har utretts med DT-urografi inom SVF för urinblåse- och urinvägscancer behöver inte genomgå SVF njurcancer (förutom om DT-urografi visat misstanke om expansivitet i njuren).
Åtgärd vid remissvar
- Remissvar bör tas omhand skyndsamt.
- Vid cancermisstanke eller njurcysta Bosniak typ III-IV föreligger välgrundad misstanke.
- Vid njurcysta, Bosniak typ II F, bör patienten remitteras till urologmottagning för uppföljning (inte inom SVF).
- Vid benign njurcysta, Bosniak typ I eller typ II (utom typ II F), föreligger ingen risk för njurcancer och patienten behöver därför inte följas upp.
Handläggning vid välgrundad misstanke
Välgrundad misstanke föreligger i primärvården vid ett bilddiagnostiskt fynd talande för njurcancer eller njurcysta Bosniak typ III-IV. Vid välgrundad misstanke, skicka omgående SVF-remiss.
Remissrutiner
Rutin vid SVF-remiss
Innan SVF-remiss skickas, beakta att patienten önskar, har nytta av och klarar av utredningen. Beslutet ska fattas i samråd med patienten och eventuellt närstående om patienten önskar det.
- Skicka omgående SVF-remiss till urologmottagning.
- Märk remissen "SVF njurcancer".
- Sekreterare kontaktar koordinator (för fax-/personuppgifter).
- Informera patienten (gärna med skriftlig patientinformation).
Remissinnehåll vid SVF
- Aktuella symtom, anamnes, status.
- Utredning.
- Andra sjukdomar.
- Aktuella läkemedel.
- Rökanamnes.
Remissen ska innehålla kontaktuppgifter (telefonnummer) till patienten och inremitterande för att möjliggöra snabb kontakt.
Patientinformation vid SVF
Den som remitterar till utredning ska informera patienten om att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer och att utredningen sker enligt standardiserat vårdförlopp.
Kontakt vid SVF
- Helsingborg 042-406 15 71, fax 042-406 14 95
- Kristianstad 0725-93 07 87, 044-309 43 99 (internt), Ystad 0725-73 52 36
- Malmö 040-33 28 68, Landskrona 040-33 28 68, Trelleborg 0410-551 62, fax 0410-551 31
Komplikationer
Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan drabbas av akuta tillstånd till följd av sjukdomen eller behandlingen.
Nationellt vårdprogram akut onkologi (kunskapsbanken.cancercentrum.se)
Klinisk uppföljning
Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan behöva basal rehabilitering till följd av sjukdomen eller behandlingen.
Patientinformation
- Patientinformation om standardiserade vårdförlopp (SVF) (cancercentrum.se)
- Att få vård enligt ett vårdförlopp (1177.se)
- Njurcancer (1177.se)
Referenser
- Standardiserat vårdförlopp njurcancer (cancercentrum.se) [2025-09-24]
- Nationellt vårdprogram njurcancer (cancercentrum.se) [2025-09-24]
Om innehållet
Publicerat: 2025-10-06
Giltigt till: 2029-10-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne