Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning i de flesta fall.

Specialiserad vård

• Barn- eller barnakutmottagning – vid misstänkt medicinsk orsak.
• Ortoped- eller ortopedakutmottagning – vid misstänkt ortopedisk orsak.

Bakgrund

Denna riktlinje ger vägledning vid smärta i höft eller knä hos äldre barn, från cirka 10 år. Vid besvär hos yngre barn hänvisas till separat kunskapsstöd Hälta hos yngre barn.

Etiologi

Smärta i höft eller knä hos barn kan ha många orsaker och utgå från olika strukturer i exempelvis leder, muskler, nerver och skelett.

Höftrelaterad orsak

• Fysiolys – glidning i epifysen mellan collum och caput, vanligast hos pojkar i åldern 9–15 år.
• Perthes sjukdom – aseptisk bennekros i caput femoris, förekommer främst hos pojkar i åldern 3–12 år (särskilt 4–8 år).
• Artrit – septisk artrit, reaktiv artrit, borreliaartrit, autoimmun ledsjukdom.
• Snapping hip (coxa saltans) – vanligt ofarligt tillstånd där oftast traktus iliotibialis glider över trochanter major, vilket kan ge knäppningar vid gång, förekommer särskilt hos smala, överrörliga tonårsflickor.
• Femuroacetabulär impingement (FAI) – inklämningssyndrom som oftast beror på ledförändringar, vanligast hos idrottsaktiva ungdomar.
• Coxitis simplex – synovit (reaktiv artrit) i höftled av oklar orsak, ofta efter viros eller överansträngning, förekommer hos barn 2–12 år (oftast 3–8 år).

Knärelaterad orsak

• Schlatters sjukdom (Mb Osgood-Schlatter) – traktionsapofysit (benign osteokondrit) i patellarsenans fäste på tuberositas tibiae, förekommer efter överbelastning hos idrottsaktiva barn, främst pojkar i åldern 8–15 år.
• Höjdhopparknä (Sinding-Larsens sjukdom) – traktionsapofysit i patellarsenans ursprung vid patella, förekommer främst hos idrottsaktiva pojkar.
• Artrit – septisk artrit, reaktiv artrit, borreliaartrit, autoimmun ledsjukdom.
• Subluxation/luxation av patella – ses efter trauma eller vid överrörlighet, ibland recidiverande.
• Osteokondrit (osteochondritis dissecans) – avlossat ben- eller broskfragment som ibland kan bilda en fri kropp i knäleden, förekommer främst hos mycket idrottsaktiva tonårspojkar.
• Främre knäsmärta (patellofemoralt smärtsyndrom, PFSS) – smärtsyndrom med oklar orsak, förekommer främst hos idrottsaktiva ungdomar, särskilt flickor.
• Bakercysta – slemsäck i knävecket, vanligast före skolåldern, försvinner ofta spontant.

Traumarelaterad orsak

• Olycksfall – fraktur, distorsion, kontusion, luxation.
• Stressfraktur – fraktur utan trauma, till exempel efter belastande idrott eller vid nedsatt skeletthållfasthet (som vid ätstörning).
• Misshandel – misstänk särskilt vid trauma där anamnes inte stämmer med skada eller vid multipla eller upprepade skador.

Annan orsak

• Benlängdsskillnad – kan vara funktionell (bäcken- eller ryggorsakad) eller strukturell (olika långa ben).
• Ryggrelaterad orsak – skolios, spondylolys, spondylolistes, diskit.
• Neurologisk orsak – CNS-infektion, neuropati.
• Mjukdelsrelaterad orsak – överrörlighet, muskeldystrofi.
• Kroniskt kompartmentsyndrom – ödem i muskel, till exempel efter intensiv styrketräning.
• Leukemi – ovanligt, oftast i åldern 2–5 år.
• Skelett- eller mjukdelssarkom – ovanlig tumör, vanligast i åldern 5–20 år.

Utredning

Anamnes

• Smärta – belastningsrelaterad, i vila, nattlig.
• Hudutslag.
• Morgonstelhet.
• Viktminskning.
• Infektion – pågående eller tidigare, feber, utlandsresa, fästingbett.
• Andra sjukdomar.
• Trauma, idrottsaktivitet.
• Hereditet. 

Status

• Allmäntillstånd – smärtpåverkan, hälta eller tåisättning vid gång.
• Lokalstatus av höft och knä – palpationsömhet, rörelseinskränkning, instabilitet, hydrops, artrittecken, resistens, muskelatrofi.
• Trendelenburgs test – positivt om bäckenet tippar när man står på det svaga benet och lyfter det friska.
• Apprehension test – vid patellainstabilitet (smärta eller obehag vid provokation av patella i sidled).
• Hud – svullnad, rodnad, värmeökning, blåmärken.
• Rygg- och neurologstatus.

Fynd vid höftrelaterad orsak

• Fysiolys – ensidig smärta i ljumske, lår och knä (ibland enbart knä), hälta, smärta vid inåtrotation, inskränkt inåtrotation (utåt går bra), positivt Trendelenburgs test, både snabb och långsam debut förekommer.
• Perthes sjukdom – smygande eller episodisk smärta både i vila och aktivitet (utan föregående trauma), inskränkt inåtrotation och abduktion.
• Snapping hip – knäppande ljud vid gång, ibland med obehag eller smärta.
• FAI – smygande debut av smärta i ljumsken, inskränkt inåtrotation och flexion, ibland hälta.
• Artrit – rodnad, svullnad och rörelsesmärta i led, misstänk septisk artrit vid allmänpåverkan, feber och högt CRP.
• Coxitis simplex – snabb debut av ensidig (bland uttalad) smärta, inskränkt rotation i höften, normal temp och CRP.

Fynd vid knärelaterad orsak

• Schlatters sjukdom – smärta som förvärras vid aktivitet (särskilt löpning, hopp, knästående, trappgång), ömhet och svullnad över tuberositas tibiae, smärta vid sträckning av knäled mot motstånd.
• Höjdhopparknä – smärta främst vid hopp och löpning, ömhet över apex patellae.
• Artrit – rodnad, svullnad och rörelsesmärta i led, misstänk septisk artrit vid allmänpåverkan, feber och högt CRP.
• Subluxation/luxation av patella – positivt apprehension test, ostadighetskänsla, svullnad och ömhet vid trauma.
• Osteochondritis dissecans – intermittent knäsmärta, ofta i slutet av aktivitet, svaghetskänsla, upphakningar.
• Främre knäsmärta – smärta vid aktivitet (särskilt trappgång, huksittande, cykling), känsla av upphakning, ibland krepitationer vid flexion och extension, annars normalt knästatus.

Fynd vid trauma och annan orsak

• Fraktur – ovilja att röra kroppsdel, smärta vid belastning och mindre i vila, lokaliserad palpationsömhet, inte alltid svullnad.
• Leukemi – trötthet, lokal svullnad och smärta i ben och leder, anemi, låga eller höga leukocyter.
• Skelettsarkom – nattlig ensidig smärta, lokal palpationsömhet, ofta allmänsymtom som trötthet.
• Mjukdelssarkom – växande mjukdelstumör, ofta smärtfri med allmänsymtom som trötthet.

Handläggning vid utredning

Bedöm barnet utifrån klinisk bild. Överväg kontroll av temperatur och CRP samt behov av akut röntgen, särskilt vid trauma.

Alarmerande fynd kan vara tecken på exempelvis fysiolys, artrit, fraktur eller malignitet. Följande fynd bör därför handläggas akut inom specialiserad vård:

• allmänpåverkan, hög feber
• akut trauma – i knäled särskilt vid hydrops
• nattlig ensidig smärta
• artrit
• lokaliserad palpationssmärta över skelett
• påtaglig rörelseinskränkning i höften
• positivt Trendelenburgs test
• misstänkt misshandel – följ separat kunskapsstöd Barn som far illa.

Vid avsaknad av alarmerande fynd bör patienten handläggas utifrån misstänkt bakomliggande orsak.

Röntgen bör övervägas frikostigt vid misstanke om fysiolys, Perthes sjukdom, fraktur, FAI eller oklar artrit. Vid positivt fynd (eller fortsatt misstanke trots normal röntgen) rekommenderas fortsatt handläggning inom specialiserad vård.

Notera följande:

• Vid Perthes sjukdom kan röntgen vara normal de första 2–3 månaderna.
• Vid stressfraktur kan röntgen vara normal i tidigt skede, upprepa efter någon vecka vid behov.

Behandling

Handläggning vid behandling

Behandling ges utifrån bakomliggande orsak. Vid utebliven effekt eller vid långdragna eller atypiska besvär bör ytterligare utredning övervägas.

Snapping hip

Behandling med fysioterapi med fokus på muskelstyrka, stretching av stram muskulatur och bål-/höftstabiliserande träning kan hjälpa.

Schlatters sjukdom

Schlatters sjukdom är i de flesta fall självläkande inom ett par år. De aktiviteter som utlöser svår smärta bör undvikas, men fortsatt idrottande eller aktivitet rekommenderas. Fysioterapi med råd kring aktivitetsbalans, träning av styrka och rörlighet runt knät, kan lindra besvären, liksom förband eller tejpning. I undantagsfall kan kirurgi övervägas.

Höjdhopparknä

Höjdhopparknä behandlas via fysioterapeut med aktivitetsbalans, successivt ökande excentrisk, isometrisk och dynamisk träning samt avlastning från aktivitet som provocerar besvären. Skor med bra stötdämpning kan rekommenderas.

Främre knäsmärta

Främre knäsmärta är i de flesta fall självläkande men läkningen kan ta månader eller år. Fysioterapi med anpassad styrketräning (fokus på quadriceps, höft och bål) kan hjälpa. NSAID kan övervägas vid behov. Vid svåra symtom rekommenderas behandling via specialiserad vård.

Subluxation/luxation av patella

Behandlingen vid subluxation/luxation av patella fokuserar på fysioterapi med regelbunden och långvarig knästabiliserande styrketräning av quadriceps, ibland kombinerat med patellastabiliserande ortos. Kirurgi kan övervägas vid täta recidiv.

Osteokondrit

Vid osteokondrit bör aktivitet anpassas utifrån besvär, kontakt med fysioterapeut rekommenderas. Läkning kan ta lång tid och ibland behövs kirurgi för fixering av lösa fragment.

Coxitis simplex

Coxitis simplex har god prognos och läker alltid spontant. Läkningen går snabbare om barnet vilar och är i stillhet.

Uppföljning rekommenderas efter 2–3 dagar. Vid försämring rekommenderas kontakt med specialiserad vård, liksom vid utebliven läkning efter 1 vecka.

Remissrutiner 

Akutmottagning 

• Alarmerande fynd.
• Konstaterad fraktur (via röntgen).

Ortoped- eller barnmottagning

• Oklara höft- eller knäbesvär.
• Misstänkt Perthes sjukdom.
• Terapisvikt.

Patientinformation

• Höftbesvär hos barn (1177.se)
• Fotbesvär hos barn (1177.se)
• Knäbesvär hos barn och tonåringar (1177.se)

Referenser

• BLF Svensk barnreumatologisk förening. Vårdprogram (reuma.barnlakarforeningen.se) [2025-06-04]
• Approach to hip pain in childhood (uptodate.com)[2025-06-04]
• Osgood-Schlatter disease (tibial tuberosity avulsion) (uptodate.com) [2025-06-18]
• Patellar tendinopathy (uptodate.com)[2025-06-18]
• Vårdprogram för Led- och skelettinfektioner (infektion.net) [2025-06-18]
• Snapping Hip Syndrome (ncbi.nlm.nih.gov)[2025-06-18]
• The limping child: epidemiology, assessment and outcome (pubmed.gov)[2025-06-18]
• Acute non-traumatic hip pathology in children: incidence and presentation in family practice (academic.oup.com)[2025-06-18]
• Evaluating the child who presents with an acute limp (pdf)[2025-06-18]

Om innehållet

Publicerat: 2026-03-16
Giltigt till: 2030-03-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne