Sköldkörtelrubbning hos barn

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.
  • E03.9 Hypotyreos, ospecificerad
    E05.9 Tyreotoxikos, ospecificerad

Primärvård

  • Primär utredning.

Barnmottagning

  • Utredning och behandling av hypo- och hypertyreos hos barn.

Epidemiologi

Hypo- och hypertyreos kan förekomma hos barn i alla åldrar, men är vanligast hos flickor i tonåren. Hypotyreos är vanligare hos barn med Downs syndrom och Turners syndrom. Det finns även ovanliga former av medfödd sköldkörtelsjukdom som behöver behandling redan i nyföddhetsperioden.

Etiologi

Några orsaker till hypotyreos är:

  • autoimmun tyreoidit (Hashimoto) – vanligaste orsaken till hypotyreos hos barn
  • kongenital hypotyreos – sköldkörtelsvikt som upptäcks via den neonatala screeningen (TSH över 30 mU/L plasma)
  • central medfödd hypotyreos – ovanlig diagnos med hypofyssvikt som inte fångas i screeningen på grund av lågt TSH
  • hypofystumör – ovanlig diagnos som kan orsaka hypotyreos på grund av hypofyssvikt.

Några orsaker till hypertyreos är:

  • Graves sjukdom – vanligaste orsaken till hypertyreos hos barn
  • övergående hypertyreos hos det nyfödda barnet – orsakat av intrapartalt överförda TRAK-antikroppar från moder och kan behöva behandlas beroende på svårighetsgrad.

Symtom

Hypotyreos

Symtom som trötthet, frusenhet, förstoppning, torr hud, bradykardi och håravfall är ofta mindre uttalade hos barn än hos vuxna. Hos många barn är det initialt inga eller diffusa symtom på hypotyreos, men var uppmärksam på följande symtom:

  • slöhet, dålig viktuppgång, kvarstående gulsot (ikterus) och suturvidgning i skallben hos det nyfödda barnet
  • försämrad längdtillväxt och lätt viktökning
  • försenad pubertet.

Hypertyreos

Symtom på hypertyreos är:

  • viktnedgång eller dålig tillväxt
  • takykardi
  • struma
  • trötthet
  • muskelsvaghet
  • psykisk labilitet, oro och missnöjdhet
  • endokrin oftalmopati – mindre vanligt hos barn.

Anamnes

Anamnestagning innefattar:

  • debut och duration
  • andra sjukdomar eller syndrom
  • hereditet

Status

Undersök följande:

  • allmäntillstånd
  • längd och vikt
  • ikterus (gäller nyfödda)
  • hjärta, puls
  • sköldkörtel.

Handläggning vid utredning

Provtagning rekommenderas vid misstanke om hypo- eller hypertyreos, då symtom hos barn ofta är diffusa och ospecifika.

Vid allmänpåverkan eller uttalade symtom, särskilt hos spädbarn, rekommenderas skyndsam bedömning inom specialiserad vård.

Laboratorieprover

Initial kontroll

Ta TSH och fritt T4 (fT4) när patienten är infektionsfri och agera enligt följande:

  • Vid åldersanpassat TSH inom normalområdet behövs ingen vidare utredning.
  • Vid avvikande TSH – ta om TSH och fT4 samt komplettera med antikroppar mot tyreoperoxidas (TPO) och mot TSH-receptorn (TRAK).

Fortsatt handläggning efter uppföljande kontroll

Vid lågt TSH och något av följande:

  • Normalt eller förhöjt fT4 – konsultera omgående barnläkare för vidare handläggning av misstänkt hypertyreos.
  • Lågt fT4 – konsultera omgående barnläkare för vidare handläggning av misstänkt hypofyssvikt.

Vid lätt förhöjt TSH (under 10 mU/L) och något av följande:

  • Lågt fT4 (eller inom lägre normalområdet) – konsultera barnläkare för vidare handläggning av misstänkt hypotyreos.
  • Normalt fT4 utan TPO-antikroppar – ta nya prover efter 1-2 månader (TSH, fT4, anti-TPO). Om värdena är normaliserade behövs inga fler kontroller. Obesitas medför lätt förhöjt TSH. Är värdena stationära kan TSH-kontroll avslutas. Infektioner ger övergående TSH-stegring.
  • Normalt fT4 samt förekomst av TPO-antikroppar – ta nya prover efter 1-2 månader och följ utvecklingen då det finns ökad risk att utveckla hypotyreos de närmaste åren. Konsultera barnläkare om trenden talar för hypotyreos.
  • Förhöjt fT4 – konsultera omgående barnläkare för vidare handläggning.

Om proverna i samband med omkontroll talar för utveckling av hypotyreos rekommenderas remiss till specialiserad vård. Om proverna är stationära kan barnläkare kontaktas för hjälp med bedömning om fortsatt uppföljning.

Vid förhöjt TSH (över 10 mU/L) – konsultera barnläkare omgående för vidare handläggning (oavsett övriga prover).

Handläggning vid behandling

Barn med sköldkörtelsjukdom behandlas inom specialiserad vård.

Nyföddhetsscreeningen med PKU-prov hanteras på centralt metabollaboratorium i Stockholm (CMMS). Om ett prov visar TSH över 30 mU/L så larmar CMMS till barnmedicinsk enhet i den region där barnet har sin hemadress.

Remissindikation 

  • Avvikande provsvar som tyder på hypo- eller hypertyreos enligt ovan.

Komplikationer vid hypo- och hypertyreos hos barn är:

  • myxödemkoma – ett sällsynt men livshotande tillstånd
  • ökad risk för hjärt-kärl-sjukdom
  • ökad risk för läkemedelsinteraktion.

Stöd och information för patient och närstående 

Referenser kan inhämtas från Nationellt programområde barns och ungdomars hälsa, Nationellt system för kunskapsstyrning. 

Publicerat: 2025-10-09
Giltigt till: 2029-10-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.

  • När du skickar in formuläret kommer vi endast att använda dina personuppgifter för det som formuläret är till för. Tänk på att informationen som du skickar in kan bli en allmän handling, vilket betyder att alla kan begära ut och läsa det.

    Skicka därför inte in känsliga uppgifter om dig själv eller någon annan. Det kan till exempel röra patientuppgifter om en sjukdom, diagnos eller medicinering.

    Så behandlar vi dina personuppgifter (nytt fönster)