Suicid, eller självmord, är nästan alltid resultatet av ett outhärdligt psykiskt lidande. Men suicid går att förebygga. Det handlar inte om en enskild metod eller aktivitet, utan är ett ansvar för hela samhället.

De allra flesta som tar sitt liv har haft kontakt med hälso- och sjukvården dessförinnan. Därför behöver medarbetare i alla verksamheter känna till vad som kan förebygga suicid, men också vad som kan utlösa att någon tar sitt liv. Det är viktigt att ha kunskap om hur sårbara människor ska bemötas.

Alla delar av hälso- och sjukvården har liksom socialtjänsten viktiga roller i arbetet med att förebygga suicid under hela livet, från mödra- och barnhälsovård till äldreomsorg. För hälso- och sjukvården handlar det bland annat om att tidigt upptäcka tecken på psykisk ohälsa och risk för suicid, och att behandla bakomliggande sjukdomar som depression.

Tips och konkreta råd på hur du kan uppmärksamma och stödja personer som mår dåligt eller överväger att ta sitt liv går att hitta i informationsbladet Du kan göra skillnad, på Socialstyrelsens hemsida.

Det handlar om livet – nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention

Sverige har en strategi inom området psykisk hälsa och suicidprevention som stäcker sig från 2025 till och med 2034. Strategin bygger på ett samlat ramverk med övergripande mål och delmål. Den nationella strategin innehåller en vision som ska vara vägledande för arbetet inom området.

Visionen är: ett samhälle som främjar en god och jämlik psykisk hälsa i hela befolkningen och där ingen bör hamna i en så utsatt situation att den enda utvägen upplevs vara självmord.

Ett av de sju formulerade delmålen i nationella strategin är ”ett stärkt suicidpreventivt arbete”.

Nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention (folkhalsomyndigheten.se)

Regional suicidpreventiv strategi och det samordnade arbetet

Region Skåne har en regional suicidpreventiv strategi med ett brett preventivt anslag i syfte att stimulera och stötta ett permanent, systematiskt och långsiktigt suicidpreventivt arbete i Skåne. Strategin omfattar förutom hälso- och sjukvården samverkan med kommuner, brukarorganisationer, lärosäten och myndigheter i syfte att uppmärksamma, skapa intresse och öka kunskap om suicidprevention i hela samhället.

Regional suicidpreventiv strategi 2023-2028 (pdf)

Länsgemensam handlingsplan

Regional Samverkansgrupp Psykiatri har beslutat om ett gemensamt utskott för suicidprevention. Utskottet har tagit fram en handlingsplan med fokus på gemensamma utvecklingsområden för perioden 2023–2028. Den länsgemensamma planen utgår ifrån såväl den regionala som den nationella strategin.

Länsgemensam Handlingsplan Suicidprevention 2023–2028 (pdf)

Youth Aware of Mental health - YAM

YAM är en evidensbaserad och hälsofrämjande insats med syfte att förbättra den psykiska hälsan och minska självmordshandlingar bland unga 13–17 år. YAM genomförs i klassrummet tillsammans med särskilt utbildade instruktörer. Programmet omfattar fem lektionstimmar där ungdomar ges möjlighet att utforska och diskutera aspekter på psykisk hälsa.

YAM används i klassrum runt om i världen. I Skåne är YAM en del av det folkhälsoinriktade suicidpreventiva arbetet och genomfördes under 2025 i 15 skånska kommuner.

SPI, Safety Planning Intervention-suicidpreventiva säkerhetsplaner

Safety Planning Intervention (SPI) är en kort, strukturerad och personcentrerad suicidpreventiv intervention som syftar till att minska risken för suicidalt beteende. Tillsammans med patienten utformas en individuell säkerhetsplan med varningssignaler, konkreta copingstrategier, sociala kontakter och professionella resurser att använda i en krissituation.

Ett pågående forskningsprojekt utvärderar implementering och effekt av SPI i tre svenska vårdkontexter: somatisk akutsjukvård (AVA), primärvård och psykiatri. Studien undersöker både kliniska utfall, genomförbarhet och hälsoekonomiska aspekter, med målet att skapa kunskap om hur SPI kan införas brett och hållbart i svensk hälso- och sjukvård.

ASSIP- Attempted Suicide Short Intervention Program

Attempted Suicide Short Intervention Program (ASSIP) är en kort suicidpreventiv terapi på bara tre sessioner men med två års uppföljning. Metoden har visat god effekt i en ursprungsstudie från hemlandet Schweiz och testas ny i nya kontexter runt om i världen.

I upplägget ingår narrativ intervju (första sessionen), video playback (andra sessionen) samt skapande av handlingsplan (tredje sessionen). Efter det följer två års uppföljning via brev och ASSIP-terapeuten är nåbar i fall av en ny suicidal kris.

Metoden testas just nu i en randomiserad kontrollerad studie i Sverige under ledning av professor Åsa Westrin. Inklusion pågår fram till juni 2026 och slutresultaten analyseras under 2028.

Utbildningar

• Konferens: Ekonomi, spel och suicid (mediaflowpro.com)
• Föreläsning: Ett hej kan rädda liv (mediaflowpro.com)
• Film och checklista: Se över organisatoriska mellanrum
• Minikurs: Stödja den som sörjer ett självmord (betaniastiftelsen.nu)

Patientinformation

Broschyr till efterlevande

Affisch: Våga fråga – rädda liv

Att våga fråga patienter om suicidtankar kan utgöra skillnaden mellan liv och död. 60–80 procent av alla som begår suicid har haft en vårdkontakt, varav en tredjedel har haft kontakt med psykiatri, en tredjedel har haft kontakt med somatisk slutenvård och en tredjedel har haft kontakt med primärvård. 

• Våga fråga – rädda liv, affisch anpassad för tryck (pdf)
• Våga fråga – rädda liv, affisch för utskrift (pdf)

Stöd vid bedömning av suicidrisk

Som stöd vid bedömning av suicidrisk har foldern Suicidriskbedömning - Stöd för kartläggning och dokumentation i den skånska sjukvården tagits fram. Foldern finns i digital version och kan också beställas som trycksak.

Folder för suicidriskbedömning

Ett regionalt nätverk för suicidprevention i Region Skånes samtliga sjukvårdsförvaltningar är under uppbyggnad.