Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning och handläggning.

Handkirurgisk eller ortopedisk mottagning

• Vid behov av åtgärd.

Bakgrund

Definition

Sjukdomen benämns även vikingasjukan och innebär en förtjockning och skrumpning som utvecklas till en kontraktur av fascian i handflatan.

Epidemiologi

Dupuytrens kontraktur förekommer främst hos män över 60 år men kan debutera betydligt tidigare. Sjukdomen är vanligare i Nordeuropa än i övriga världen.

Etiologi

Ökad kollagenproduktion leder till fibros som successivt utvecklas till en kontraktur.

Riskfaktorer

• Hereditet.
• Diabetes .
• Ålder över 45 år.

Utredning

Symtom

Symtom vid Dupuytrens kontraktur utvecklas över lång tid. Kontraktur av handens och fingrarnas fascia ger följande typiska symtom:

• hård knuta i handflatan som i undantagsfall kan ömma
• en eller flera spända strängar i handflatan
• sammandragning av strängarna
• kontraktur av fingrarna (vanligen ring- eller lillfingrar).

Patienten söker vanligen sjukvård först när kontrakturen försämrar förmågan att sträcka och spreta med de drabbade fingrarna.

Status

Typiska kliniska fynd är:

• noduli i distala handflatan
• hårda strängar syns eller palperas i handflatan eller över basalfalangerna
• aktiv och passiv sträckdefekt i engagerade fingrar, vanligen initialt i MCP-leder och därefter i PIP-leder. 

Ofta engageras ring- och lillfinger, vanligen bilateralt. Ibland kan subkutana förtjockningar uppträda på fingrarnas dorsalsida över mellanlederna. Kontraktur kan även förekomma på fotsulor och penis.

Illustration av Dupuytrens kontraktur.

Handläggning vid utredning

Diagnosen ställs utifrån anamnes och status.

Differentialdiagnoser

• Triggerfinger, stenoserande tendovaginit – upphakning eller temporär låsning i flekterat läge.
• Sträcksenskada eller senluxation – fingret kan passivt sträckas ut fullt.
• Senskideganglion – kan ge en ömmande uppdrivning i anslutning till flexorsenor.
• Tumör.
• Kontrakturer till följd av ärr, spasticitet efter stroke eller annan led- eller muskelsjukdom.

Behandling

Handläggning vid behandling

Informera patienten om att Dupuytrens kontraktur endast behöver behandlas om kontrakturen ger en funktionsnedsättning. Vid behov kan en arbetsterapeut bedöma graden av funktionsinskränkning och sträckdefekt.

Ortoser, tänjningar, salvor och andra konservativa åtgärder har ingen dokumenterad effekt.

Kirurgisk behandling kan vara aktuell vid funktionsnedsättning i kombination med sträckdefekt > 30° i MCP-led respektive PIP-led.

Kirurgisk behandling

• Nålfasciotomi – bindvävssträngen delas i lokalbedövning med flera nålstick och strängen bryts av.
• Öppen kirurgi – angripen palmarfascia avlägsnas.

Nålfasciotomi är skonsammare för patienten och medför enklare rehabilitering. Recidivrisken är dock högre än vid öppen kirurgi.

Remissrutiner 

Remissindikation 

• Engagemang av PIP-led.
• Sträckdefekt i MCP-led (> 45 grader eller > 20 grader och besvär).

Remissinnehåll

• Vinklar för MCP- och PIP-leder.
• Information om eventuell tidigare operation eller recidiv.

Sjukskrivning

Dupuytrens kontraktur (forsakringsmedicin.socialstyrelsen.se)

Patientinformation

Dupuytrens kontraktur (1177.se)

Referenser

Referenser kan inhämtas från Nationellt programområde rörelseorganens sjukdomar, Nationellt system för kunskapsstyrning.

Om innehållet

Publicerat: 2024-08-21
Giltigt till: 2027-03-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne