Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär utredning av patient som söker i primärvård.

Specialiserad vård

• Patient med fysiska eller psykiska symtom som medför funktionsnedsättning.

Bakgrund

Definition

Med tortyrskada avses fysiskt eller psykiskt lidande som konsekvens av tortyr.

FN:s tortyrkonvention definierar tortyr som en grym, omänsklig eller förnedrande handling som utförs medvetet av en stat eller annan auktoritet. Syftet med handlingen är att orsaka lidande för ett särskilt ändamål till exempel att skaffa information, injaga fruktan eller diskriminera.

Epidemiologi

Förekomst av tortyr är svår att fastställa. Tortyr rapporteras sällan av de länder där det förekommer, snarare undanhålls informationen. Enligt Amnesty International förekommer tortyr i över 100 länder.

Etiologi

Tortyrskador uppkommer genom olika metoder som ofta är utvecklade för att undvika synliga spår. Tortyrskadeutredningar bör utföras enligt riktlinjerna i Istanbulprotokollet för både fysiska och psykiska tortyrmetoder.

Fysiska tortyrmetoder

Fysiska tortyrmetoder kan omfatta:

• trubbigt våld – slag, sparkar, slag med tillhygge
• tvingande positioner – upphängning, förhindrande av rörelse under längre tid
• brännskada – med cigaretter eller upphettade verktyg
• elchocker
• skendränkning eller kvävning
• exponering för kemiska ämnen eller förorenat vatten (till exempel med bensin, avföring)
• avlägsnande av fingrar, tår eller andra kroppsdelar
• våldtäkt eller sexuellt våld mot genitalier
• fångenskap under mycket svåra förhållanden – trånga/överfulla celler, dålig hygien, ingen mat eller dryck
• fråntagande av sensoriska stimuli – ljud, ljus, tidsuppfattning.

Psykiska tortyrmetoder

Psykiska tortyrmetoder kan omfatta:

• långvarig isolering
• sömndeprivering
• skenavrättning
• förnedring och trakasserier
• hot mot person eller närstående
• tvång att bevittna när andra torteras
• psykologiska tekniker för att bryta ner en person.

Riskfaktorer

De flesta som utsätts för tortyr är socialt utsatta individer som hamnar i förvar hos polis, militär eller liknande i sammanhang där illegal våldsanvändning förekommer. Faktorer som kan ha betydelse är till exempel social status, etnicitet, religion och politiska åsikter.

Att migrera kan i sig vara en riskfaktor för att utsättas för tortyr. Exempel är utnyttjande, illabehandling (migrationsrelaterat frihetsberövande) eller trafficking (tvångsarbete, slaveri eller sexuell exploatering).

I övrigt identifieras följande riskgrupper:

• personer som fängslats, till exempel på grund av politiskt engagemang
• kvinnor och flickor, som riskerar sexuella övergrepp vid frihetsberövande eller väpnad konflikt
• barn som är hemlösa, fängslade eller saknar föräldraomsorg
• köns- och sexualminoriteter (HBTQIA+) i en samhällskontext med homo- och transfobiska hatbrott och stigmatisering.

Utredning

Symtom

Vissa specifika symtom är enklare att härleda till tortyrskada. Andra symtom kan vara svårare att koppla till tortyr, även för patienten. Det gäller särskilt mer generella symtom.

Ofta återkommer eller förstärks symtomen efter en utlösande faktor eller då patientens situation är stabilare, till exempel efter beslut om permanent uppehållstillstånd.

Långvariga smärttillstånd och psykiska symtom är vanliga oavsett tortyrmetod. Somatiska symtom gör att patienten kan söka vård inom en rad olika medicinska områden, till exempel hud, invärtesmedicin, kirurgi, neurologi, gynekologi, ortopedi eller tandvård.

Somatiska symtom

Olika tortyrmetoder kan kopplas till somatiska symtom och följder enligt följande:

• kvävning – kognitiv funktionsnedsättning, minnesförlust, vegetativa tillstånd och epilepsi
• våld mot huvudet – sviter efter blödning i hjärnan, frakturer, hörselnedsättning, tinnitus, yrsel och epilepsi, tandskador, kognitiv funktionsnedsättning
• exponering för giftiga ämnen – mag- och tarmproblem, kronisk hosta
• upphängning, onaturliga kroppsställningar – skador på nerver, blodkärl, mjukdelar och leder
• våldtäkt, sexuell tortyr – sexuellt överförbar sjukdom, oönskad graviditet, sexuella svårigheter, smärta i buk, bäcken, höfter, rygg, ändtarm och könsorgan
• upprepat trubbigt våld mot fotsulorna – kronisk smärta, nedsatt känsel, sämre gångförmåga.

Barn som blivit utsatt för tortyr kan yttra sig som regression i fin-eller grovmotorik eller de kan förlora tidigare kunskap och färdigheter.

Psykiska symtom

Exempel på psykiska symtom och följder som kan förekomma är:

• posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) och generell ångest
• depression och känslomässig avtrubbning
• koncentrations- och minnesproblematik
• irritabilitet och vredesutbrott
• sömnstörning
• sexuell dysfunktion
• dissociativa eller psykotiska tillstånd
• missbruk och självskadebeteende
• tandvårdsrädsla.

Psykosociala konsekvenser

Exempel på psykosociala konsekvenser av tortyr är:

• förlorad känsla av mening med sig själv och med världen
• minskad känsla av sammanhang
• minskad tillgivenhet och förtroende för andra
• skadande inverkan på familjerelationer och även större sociala gemenskaper
• minskad förankring i familjen och samhället
• isolering
• svårigheter att påbörja och avsluta enkla rutiner
• sämre möjlighet att fungera socialt, utbildningsmässigt och arbetsmässigt.

Anamnes

Frågor som kan ställas till person med migrationsbakgrund som söker vård är:

• Har du blivit arresterad, suttit i fängelse eller i annan typ av fångenskap?
• Har du varit utsatt för våld eller kränkande, förnedrande behandling?
• Har du sett andra utsättas för våld eller kränkande, förnedrande behandling?
• Kan du berätta för mig vad som hände? Vad de gjorde mot dig och varför, om du vet vem som gjorde det och hur det har påverkat dig?
• Har du varit med om sexuellt våld eller bevittnat sexuellt våld?

Vid möte med patient som utsatts för tortyr med kvarstående symtom eller retraumatisering, ta anamnes enligt följande:

• utlösande faktorer – försök identifiera, särskilt vid ökade symtom
• aktuella symtom – försök med patientens hjälp identifiera vilka symtom som kan härledas till tortyren
• social situation – kartlägg boende, närstående, försörjning, uppehållstillstånd
• barn – uppmärksamma om barn utsatts för eller indirekt bevittnat tortyr
• närstående – kartlägg om andra utsatts för illabehandling eller påverkas av patientens mående
• aktuella sjukdomar
• aktuella läkemedel.

Status

• Allmäntillstånd.
• Psykiskt status.
• Somatiskt status utifrån symtom och anamnes.

Handläggning vid utredning

En patient tar sällan själv upp tortyrupplevelser samtidigt som ett vårdbesök med anamnestagning och undersökning i sig kan vara retraumatiserande. En trygg miljö med utvalda personer närvarande kan då få patienten att känna mindre skam eller rädsla.

Följande kan underlätta i mötet mellan vårdgivare och patient:

• Fråga aktivt om tortyrupplevelser på ett sätt som underlättar för patienten att våga berätta.
• Ge patienten kontroll att enbart behöva besvara frågor som känns bekväma.
• Identifiera eventuella psykosociala konsekvenser.
• Tydliggör för patienten vilken information som behövs för att kunna erbjuda hjälp.
• Vid tolkbehov, ta hänsyn till patientens önskemål (exempelvis tolkens dialekt) och följ upp hur tolkningen fungerade.
• I samband med identifiering av tortyr, informera om betydelsen av tystnadsplikt och skyldigheten att skriva journal.
• Lyssna aktivt på barn, använd gärna Socialstyrelsens metodstöd för Barns behov i centrum.

Barns behov i centrum, BBIC (socialstyrelsen.se)

Behandling

Handläggning vid behandling

Dokumentera anamnes, status och undersökningsfynd då detta kan ha betydelse för individens rätt till tortyrskadeutredning, asylprocess, upprättelse och rehabilitering. Behandlingen utgår från skada eller symtom.

Tortyrskadeutredning initieras av och utförs på bekostnad av migrationsverket. I vissa fall kan patienten behöva ett intyg från läkare om att misstanke om tortyrskada finns, för att starta denna utredning på migrationsverket.

Tortyr - Vårdgivare Skåne

Remissrutiner 

Remissindikation 

Röda korsets behandlingscenter

Patient med diagnos PTSD på grund av krig, tortyr och svåra flyktingupplevelser som:

• är asylsökande
• inte har tillstånd att vistas i Sverige
• har uppehållstillstånd i Sverige
• är svensk medborgare med flyktingbakgrund.

Traumamottagning Centrum för sexuell hälsa Malmö

• Från 16 års ålder - utsatt för sexuellt övergrepp för mer än 2 månader sedan och misstanke om PTSD.

BUP-mottagning trauma, Malmö

• Barn med tortyrupplevelser.

Relaterad information

• Vårdprogram om vård och stöd efter tortyr
• Barns behov i centrum, BBIC (socialstyrelsen.se) 
• Vägledning när du möter tortyröverlevare (uppdragpsykiskhalsa.se)

Referenser

Referenser kan inhämtas från Nationellt programområde psykisk hälsa, Nationellt system för kunskapsstyrning.

Om innehållet

Publicerat: 2026-02-23
Giltigt till: 2030-02-28
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne