Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning och utredning.

Specialiserad vård

• Barn med kraftig buksmärta, blodig diarré och/eller allmänpåverkan.

Bakgrund

Definition

Gastroenterit är en tarminfektion som orsakar diarré, ibland med feber eller kräkningar. Infektionen beror på smittsamt agens eller toxin och tillståndet går oftast över inom 7 dagar.

Diarré definieras som ≥ 3 lösa eller vattentunna avföringar per dygn, alternativt fler lösa avföringar än normalt för barnet. Ammande spädbarn med lös avföring anses inte ha diarré. 

Epidemiologi

Gastroenterit förekommer hos barn och vuxna särskilt under höst- och vintermånaderna, en del insjuknar flera gånger per år.  

Etiologi

Akut gastroenterit orsakas främst av virus, men även av bakterier och parasiter. 

Virusorsakad gastroenterit 

Virus är den vanligaste orsaken till gastroenterit och infektionen läker oftast ut inom en vecka. Typiska agens är: 

• calicivirus (noro- och sapovirus) – orsakar vinterkräksjuka 
• rotavirus – kan ge allvarlig infektion hos spädbarn, men förekomsten har minskat påtagligt sedan införandet av vaccin i det allmänna vaccinationsprogrammet 
• adenovirus – orsakar ofta även luftvägssymtom. 

Bakteriell gastroenterit 

Gastroenterit orsakad av bakterier är mindre vanligt i Sverige. Smitta sker ofta utomlands och inkubationstiden är 1–3 dagar, ibland upp till 10 dagar. Exempel på bakterier kan vara: 

• salmonella, shigella, campylobakter och yersinia – vanligast 
• enterotoxisk E. coli (etec) – orsakar oftast turistdiarré
• enterohemolytisk E. coli (ehec) – smittar främst via opastöriserad mjölk och otillräckligt tillagad nötfärs samt kan i sällsynta fall orsaka hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS) med njursvikt, hemolytisk anemi och trombocytopeni 
• Clostridioides difficile – ger ofta infektion efter antibiotikabehandling, men förekommer även som samhällssmitta. 

Parasitorsakad gastroenterit 

Parasiter orsakar sällan gastroenterit hos barn, men asymtomatiskt bärarskap förekommer. Parasitinfektioner uppkommer särskilt efter vistelse i länder med tropiskt klimat, men lokala utbrott förekommer i Sverige. De vanligaste parasiterna är: 

• Giardia lamblia 
• Entamöba histolytica 
• cryptosporidium 
• Dientamöba fragilis eller Blastocystis hominis (tveksam patogenicitet). 

Utredning

Symtom

Symtom på gastroenterit kan se olika ut beroende på agens:

• Virus – orsakar ofta både diarré och kräkningar, ibland stora vätskeförluster, måttlig feber, buksmärta.
• Bakterier – ger främst diarré utan kräkningar, ibland buksmärta, hög feber och blod i avföringen.
• Parasiter – ger ofta asymtomatisk sjukdom, men vid symtom kan diarré, blod i avföringen, buksmärta och feber förekomma. 

Anamnes

• Symtom och duration.
• Avföring – frekvens, konsistens, mängd, färg, förekomst av blod eller slem.
• Kräkningar – frekvens, mängd, färg.
• Vätskebalans – urinmängd, torr eller blöt blöja, vätskeintag.
• Smittkälla – omgivningsfall, utlandsresa, djurkontakt, restaurangbesök, opastöriserad mjölk, matintag senaste dygnet.
• Läkemedel – särskilt antibiotika. 

Status

• Allmäntillstånd – saturation, andningsfrekvens, temperatur, vakenhetsgrad.
• Mun och svalg – slemhinnor.
• Lungor. 
• Hjärta – hjärtfrekvens. 
• Buk – palpation, tarmljud.
• Hud – kapillär återfyllnad, hudturgor, hudfärg, hudtemperatur.
• Vikt. 

Tecken på dehydrering 

Dehydrering och perifer cirkulation kan bedömas utifrån kliniska tecken. Ju fler tecken, desto högre sannolikhet för en kliniskt betydelsefull dehydrering. Exempel på kliniska tecken är: 

• torra slemhinnor 
• nedsatt miktionsfrekvens 
• ökad hjärtfrekvens 
• fördröjd kapillär återfyllnad (≥ 3 sekunder) 
• nedsatt hudturgor  
• avvikande hudfärg 
• perifer kyla. 

En måttlig dehydrering innebär en vätskeförlust motsvarande 5 % av kroppsvikten. 

Handläggning vid utredning

Bedöm barnet utifrån anamnes och klinisk bild. Överväg CRP, glukos och urinsticka i differentialdiagnostiskt syfte. De flesta barn med gastroenterit är relativt opåverkade och kräver då varken akut handläggning eller ytterligare utredning. 

Akut handläggning 

Akut bedömning inom specialiserad barnsjukvård rekommenderas vid: 

• allmänpåverkat barn med avvikande vitalparametrar, se Tecken på allvarlig infektion hos barn
• kliniskt betydelsefull dehydrering 
• symtom hos barn yngre än 3 månader 
• allvarlig bakomliggande sjukdom som exempelvis diabetes eller njursvikt 
• ihållande kräkningar eller uttalade diarréer med ökad frekvens 
• svårighet för barnet att få i sig vätska peroralt eller om given vätska haft otillräcklig effekt.

Tecken på allvarlig infektion hos barn (pdf)

Icke-akut handläggning

Överväg kontroll av bakterier och/eller parasiter i faeces om:   

• barnet haft diarré i över en vecka 
• besvären kommit i samband med utlandsvistelse 
• barnet har blodiga diarréer 
• det finns misstanke om anmälningspliktig sjukdom. 

Faecesprover

• Gastroenteritpanel bakterier (faecesprov för PCR) x 1 – analyserar salmonella, shigella, yersinia, campylobacter, EHEC och E coli.
• Parasiter Tarmprotozoer DNA-påvisning (faecesprov för PCR) x 1 – analyserar entamöba histolytica, giardia lamblia och cryptosporidium.

Differentialdiagnoser

• Diabetesketoacidos – nydebuterad eller underbehandlad sjukdom (kräkningar).
• Tarmobstruktion – exempelvis invagination, inklämt ljumskbråck.
• Infektioner – som appendicit, sepsis, meningit, febril urinvägsinfektion.
• Inflammatorisk tarmsjukdom – nydebuterad eller akut skov. 
• Intoxikation – orsakad av läkemedel (som laxantia), rengöringsmedel, växter, svamp. 
• Intrakraniell process – vid enbart kräkningar. 
• Förstoppningsdiarré. 

Behandling

Handläggning vid behandling

De flesta barn med gastroenterit är opåverkade och kan behandlas i hemmet. Ge rådgivning angående: 

• vätskeintag 
• hygien 
• symtomlindring.

Vid svårare symtom rekommenderas faecesprover och fortsatt handläggning utifrån svar: 

• Salmonella, campylobacter, yersinia och etec – behöver sällan antibiotikabehandlas. 
• Shigella – bör behandlas med antibiotika. 
• Ehec – behandlas utifrån symtom (inte med antibiotika), kan ha ett svårt förlopp hos barn. Vid misstanke om HUS (hemolytisk anemi, trombocytopeni och njursvikt) rekommenderas fortsatt handläggning inom specialiserad vård. 
• Cryptosporidium – behandlas med vätskeersättning vid behov, men inte med antibiotika. 
• Giardia lamblia och Entamöba histolytica – behandlas med antibiotika. 
• Dientamöba fragilis och Blastocystis hominis – har tveksam patogenicitet, men antibiotika kan övervägas till barn vid symtom. 

Gör även smittskyddsanmälan vid fynd av anmälningspliktig sjukdom. 

Vätskeintag 

Ge vätska i små mängder utifrån vikt och upprepa var 5:e minut i max 4 timmar.

• Barn < 10 kg – börja med 1 tesked (5 ml).
• Barn 10–15 kg – börja med 2 teskedar (10 ml).
• Barn 15–20 kg – börja med 1 matsked (15 ml). 

Som tumregel behöver en ettåring cirka 1 liter vätska per dygn, med tillägg av förluster orsakade av diarréer och kräkningar. 

Vårdnadshavare bör informeras om att: 

• undvika att ge enbart vatten och komplettera med saft, isglass eller vätskeersättning (finns receptfritt) 
• amma, om aktuellt, med små täta mål även under rehydrering 
• snarast möjligt återgå till vanlig mat eller modersmjölkersättning. 

Hygien  

Ge råd om att: 

• tvätta händerna med tvål och vatten, särskilt efter toalettbesök eller blöjbyte och före matlagning 
• använda separat toalett och handduk om möjligt 
• lägga använda blöjor i plastpåse. 

Symtomlindring 

Överväg följande som symtomlindring: 

• febernedsättande läkemedel 
• tarmstoppande läkemedel som innehåller loperamid, kan övervägas i vissa fall till barn > 12 år.  

Smittskydd 

Vid anmälningspliktig sjukdom vidtas följande smittskyddsåtgärder:  

• Gör smittskyddsanmälan via SmiNet enligt rekommendation från laboratoriet. 
• Ge vårdnadshavare smittskyddsinformation eller smittskyddsblad för aktuellt agens. 
• Smittspåra vid vissa agens.

Patientinformation gällande förskola eller skola 

För tillbakagång till förskola och skola rekommenderas följande: 

• Barn som går på förskola kan komma tillbaka när de äter som vanligt och det har gått minst två dygn utan att de har kräkts eller haft diarré. 
• Barn som går i skolan bör stanna hemma i minst ett dygn efter att de har kräkts eller haft diarré.
• Friska syskon kan gå till förskola och skola. 

Läkemedelsbehandling

Överväg kontakt med specialiserad vård före eventuell antibiotikabehandling. 

Remissrutiner 

Remissindikation barnakutmottagning

• Barn i behov akut handläggning, ring gärna innan.

Patientinformation

• Magsjuka hos små barn (1177.se)
• Magsjuka – diarré och kräkningar (1177.se)
• Vätskeersättning (1177.se)
• Hygienråd vid tarmsmitta

Relaterad information

• Rapportera smittsamma sjukdomar i Sminet (folkhalsomyndigheten.se)
• Anmäla anmälningspliktig sjukdom i Sminet (folkhalsomyndigheten.se)
• Smitta i förskolan – Vägledning till personal och huvudmän i förskolan för att förebygga och hantera smitta  (folkhalsomyndigheten.se)  
• Smittskydd 

Om innehållet

Publicerat: 2026-02-02
Giltigt till: 2030-02-28
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne