Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Bedömning och orosanmälan vid misstanke om att ett barn far illa
• Kontakt med barnskyddsteam vid behov av stöd i handläggning av ärenden

Specialiserad vård

• Misstanke om fysisk misshandel, sexuella övergrepp, hedersrelaterat våld och förtryck samt dödsfall

Bakgrund

Rekommendationen ska fungera som stöd för hantering vid misstanke om att ett barn far illa.

Definition

Olika former av misshandel

• Fysisk misshandel
• Psykisk misshandel
• Sexuella övergrepp – våldtäkt, sexuellt ofredande eller grooming (vuxen som tar sexuell kontakt med barn)
• Hedersrelaterat våld och förtryck
• Omsorgssvikt – känslomässig otillräcklighet, fysisk vanvård (som bristande tandvård), kränkande behandling, bevittnat våld i hemmet

Riskfaktorer

Barn som har:

• funktionsnedsättning eller kronisk sjukdom
• självskadebeteende eller skadebeteende mot djur
• bevittnat våld i hemmet
• förälder med missbruk eller psykisk ohälsa
• förälder med allvarlig somatisk sjukdom eller som akut läggs in på sjukhus
• förälder med intellektuell funktionsnedsättning
• nära anhörig som avlidit
• familj utsatt för svår stress som sjukskrivning, arbetslöshet, fattigdom eller osäkerhet om uppehållstillstånd.

Utredning

Symtom

Kroppsliga symtom som kan ge misstanke om misshandel

• Hud – blåmärken, rodnader, brännskador, ärr
• Mun och svalg – skador på läppar, munslemhinna, tungband, tänder (inklusive dålig tandstatus)
• Frakturer – särskilt barn under två år
• Smärta – huvudvärk, buksmärta, muskelspänningar, generell värk
• Neurologi – oklar medvetandesänkning eller kramper hos spädbarn (abusive head trauma, AHT, skakvåld)
• Tillväxt – viktförändring (både upp och ner), dålig längdtillväxt
• Graviditet, sexuellt överförbar sjukdom, blodsmitta

Psykiska symtom som kan ge misstanke om misshandel

• Depression, nedstämdhet, passivitet, självmordstankar
• Ångest, oro, dålig självbild, självskadebeteende
• Distanslöshet, aggressivitet, hyperaktivitet
• Sömnsvårigheter, mardrömmar
• Minnesstörningar, inlärningssvårigheter
• Ätstörningar
• Relationsproblem

Anamnes

Varningstecken för fysisk misshandel

• Skador – på skyddade delar av kroppen, alla typer av skador hos spädbarn
• Avvikande vårdsökande – söker påfallande ofta för skador, söker sent med allvarlig skada eller söker för annan orsak än faktisk skada
• Orsak till skada – oklar, verkar inte stämma eller förklaring ändras över tid
• Samspel – barnet signalerar rädsla eller extrem uppmärksamhet i samspel med föräldrar
• Beteendeförändring – exempelvis håglöshet, ängslan, oro, nedstämdhet, aggression och sexualiserat beteende

Varningstecken för omsorgssvikt

Barn som:

• får skrika länge innan det tas upp eller lämnas utan vuxnas tillsyn
• inte sköts avseende hygien, byte av blöjor eller inte har adekvat klädsel för årstiden
• inte går upp i vikt, får för lite/mycket mat eller mat på oregelbundna tider
• hindras aktivt i samvaro med andra barn eller vuxna
• ofta passas av/passar äldre syskon eller andra barn
• passas av ett stort antal tillfälliga vuxna eller personer påverkade av alkohol, droger eller psykofarmaka
• tar ett ansvar för sig själv och andra som inte är åldersadekvat
• har bevittnat misshandel eller annat våld i hemmet
• har en vardag präglad av oförutsägbarhet
• har en förälder som uteblir från planerade besök inom hälso- och sjukvården, där detta får konsekvenser för barnet
• inte hämtas från förskola i tid eller hålls hemma i perioder från förskola, skola och fritidsaktiviteter

Förälder som:

• aktivt ignorerar, hotar eller känslomässigt avvisar barnet
• inte verkar reagera på barnets behov av känslor, signaler och kontaktförsök
• beskriver barnet på ett kränkande sätt
• inte förmår möta barnet på dess nivå
• inte har förmåga att förstå någon annans perspektiv eller är självupptagen.

Status

• Allmäntillstånd – överväg längd och vikt
• Mun och svalg – inspektion vid behov
• Öron – inspektion bakom och i öronen vid behov
• Hud – inspektion av hela hudkostymen vid behov
• Genitalia – inspektion vid riktad misstanke
• Psykiskt status – vid behov

Handläggning vid utredning

Vid misstanke om misshandel rekommenderas omgående kontakt med bakjour vid närmsta barnklinik, socialtjänsten och vid behov barnskyddsteam för fortsatt handläggning.

Anmälningsplikt

• Vid misstanke om att ett barn far illa föreligger anmälningsplikt enligt kap 14 § 1 i Socialtjänstlagen (SoL) för personal inom hälso-och sjukvård. Skyldigheten är personlig och kan inte delegeras.
• Anmälan om oro för barn ska göras till socialtjänsten i den kommun barnet är folkbokförd.
• Vårdpersonal kan inte vara anonym och det kan vara en fördel om flera i personalen eller chefen signerar en orosanmälan.
• Vårdpersonal har skyldighet att lämna ut de uppgifter till socialtjänsten som kan vara av betydelse för deras utredning.
• Vid misstanke om brott mot barn (fysiskt våld, sexuella övergrepp, hedersrelaterat våld) bör vårdpersonal även göra en polisanmälan via telefon 114 14 (dock ingen skyldighet). Det är därefter polisens uppdrag att förhöra patient och anhöriga. Rättsläkare kopplas vid behov in via specialiserad vård (efter polisanmälan).

Dokumentation i journal

• Lås barnets 1177-konto vid misstanke om brott eller hotbild mot barn.
• Dokumentera noggrant i dold journalmall de förhållanden som föranleder anmälan.
• Journalför barnets normala utveckling (exempelvis lärt sig sitta, gå eller springa).

Orosanmälan

• Vid osäkerhet om orosanmälan ska göras – konsultera socialtjänsten (utan att nämna barnets/familjens namn), eller barnskyddsteam.
• Anmälan – bör vara skriftlig, men kan i skyndsamma fall ske muntligen och därefter kompletteras skriftligen.
• Vid misstanke om fysiskt våld eller sexuella övergrepp (brottsmisstanke) – informera inte vårdnadshavare eller barnet om att anmälan görs.
• Vid misstanke om omsorgssvikt – informera barnet och föräldrarna om att anmälan görs.
• Vid misstanke om hotbild mot barnet – rådgör omgående med socialtjänsten för bedömning om skyddsbehov av barnet föreligger.

Rekommenderat innehåll i orosanmälan

• Anmälares namn, yrkesroll och kontaktuppgifter
• Tidpunkt och situation när anmälare träffat barnet, vem som var med och vem som gav vilka upplysningar
• Iakttagelser och förklaring till varför anmälan görs
• Befarade konsekvenser för barnets hälsa och utveckling
• Önskan om att socialtjänsten inhämtar vårdnadshavarens samtycke att återkoppla resultat av utredning till anmälare

Region Skånes blankett i e-journal bör alltid användas i första hand. Blankett för orosanmälan samt instruktion för ifyllande finns även här:

Barn som far illa – Regionalt uppdrag, Region Skåne

Remissrutiner 

Remissindikation barnakutmottagning

• Misstänkt fysiskt våld, sexuella övergrepp eller hedersrelaterat våld

Patientinformation

När barn far illa, 1177

Relaterad information

Anmälan till socialnämnden vid kännedom eller misstanke om att ett barn far illa, Socialstyrelsen

Barn som far illa, eller riskerar att fara illa, Socialstyrelsen (pdf)

Barn som riskerar att fara illa, Rikshandboken

Barn som far illa – Regionalt uppdrag, Region Skåne

Barnskyddsteam, Region Skåne

Om innehållet

Publicerat: 2021-03-01
Giltigt till: 2023-10-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne