– Tidigare har det varit en utmaning att kunna ställa frågan om man varit utsatt för våld i nära relationer då anhöriga tillåtits att vara med vid besöket. När besöksförbudet infördes på grund av pandemin och inga anhöriga fick följa med blev det möjligt.

Det berättar Klara Ivefeldt, sjuksköterska och en av de ansvariga för att det numera är rutin att ställa frågan om man utsatts för våld till alla patienter. På KK Gyn har man tagit fram ett flödesschema med förslag på hur man kan ställa frågan om patienten utsatts för våld och vad man ska göra om svaret blir ja eller nej. Det schemat finns numera på varje expedition.

– Många tror att det måste handla om grovt fysiskt våld, säger Klara.

Ett vanligt sätt att beskriva våld i professionella sammanhang är att dela upp våldet i fysiskt, psykiskt och sexuellt våld eftersom många annars likställer våld med fysiskt våld. En person som utsätts för en våldstyp utsätts ofta även av andra.

– Ju fler gånger frågan ställs desto lättare blir det för patienten att en dag svara ja, säger Klara som poängterar att fallen finns inom alla verksamheter och att det att det är viktigt att frågan ställs av alla, inte bara av akutverksamheter.

Så arbetar Gynekologimottagning akut i Malmö med våld i nära relationer

Hösten 2018 skapades en arbetsgrupp på avdelningen och Klara och hennes kollega Jennifer Johansen fick i uppdrag att leda arbetet.

– Alla tyckte att vi gjorde för lite och att vi som kvinnoklinik borde vara bäst på att fånga upp kvinnor som utsätts för våld, säger Klara.

Sedan 2018 finns det ett regionalt vårdprogram för våld i nära relationer. Vårdprogrammet är utformat som en tydlig guide för hur vårdpersonal som möter patienter bör göra för att motverka våld i nära relationer. 

– Vårdprogrammet är jättebra. Man behöver bara anpassa det till sitt eget område, berättar Jennifer.

För att få med sig andra yrkesgrupper på avdelningen, som läkare, fysioterapeuter och medicinska sekreterare, arbetar man nu på att ta fram ett medicinskt PM.  Sekreterarnas roll är central eftersom det är viktigt att hålla sekretessen när man journalför.

Dokumentera rätt i Melior och PMO

I Region Skåne finns två särskilda mallar för att dokumentera våldsutsatthet, en i PMO och en i Melior. Att anteckna om våld i nära relationer i dessa specifika mallar är av särskild vikt eftersom de är skyddade från e-journalen på nätet, detta för att skydda den enskilda patienten om någon obehörig har tillgång till patientens journal.

Det finns två instruktionsfilmer som beskriver hur man dokumenterar i Melior och PMO.

Instruktionsfilmer som beskriver hur man dokumenterar i Melior och PMO

En annan fördel med att anteckna i mallarna är att verksamheten kan följa sin utveckling av hur många journalanteckningar som förts, vilket kan ses som en indikation på hur arbetet mot våld i nära relationer går. Antalet anteckningar utgör också en regional kvalitetsindikator för att följa utvecklingen för hela sjukvården i Skåne.

– Vi journalför även de fall där kvinnan nekar till att ha blivit utsatt för våld om det finns starka misstankar om motsatsen. Då ger vi dem kvinnofridslinjens telefonkort. Och de går åt.

Så kommer ni igång med arbetet i er verksamhet

Råd från Klara och Jennifer

• Gör frågan om våld i nära relationer till ett ansvarområde, så att arbetet inte bygger på några eldsjälars insatser.
• Ta fram förslag på hur frågan om man utsatts för våld kan ställas och vad man gör om svaret blir ja respektive nej.
• Det är viktigt att nyanställda snabbt kommer in i rutinen.
• Erbjud regelbunden debriefing för personalen.