Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning
• Behandling i enstaka fall

Specialiserad vård

• Bedömning vid oklar diagnos, immunsuppression eller gravt solskadad hud
• Behandling i de flesta fall

Bakgrund

Den här rekommendationen beskriver skivepitelcancer i huden. För vissa lokalisationer hänvisas till separata rekommendationer:

• På läpp, i munhåla eller näshåla – huvud- och halscancer.
• Genito-analt – peniscancer, vulvacancer eller analcancer.

Definition

Skivepitelcancer i huden är en malign tumör som uppstår från skivepitelceller i epidermis (keratinocyter) och som sedan invaderar dermis.

Den tidigaste formen av dysplasi basalt i epidermis benämns kliniskt aktinisk keratos. Vid skivepitelcancer in situ består hela epidermis av atypiska keratinocyter.

Epidemiologi

Skivepitelcancer är en av de cancerformer vars incidens ökar snabbast i Sverige. Det är den näst vanligaste diagnostiserade cancerformen hos både män och kvinnor.

Medianåldern vid diagnos är i Sverige 79 år och diagnosen uppkommer sällan före 40-årsåldern.

Prognos

Eftersom skivepitelcancer i huden oftast upptäcks tidigt föreligger en mycket god prognos, då patienten kan botas genom kirurgisk excision.

Riskfaktorer

• Mångårig exponering för UV-ljus (viktigaste riskfaktorn).
• Tidigare skivepitelcancer i huden.
• Ljus hudtyp.
• Joniserande strålning.
• Immunsuppression.
• Kroniskt inflammerad hud eller kroniska sår samt brännskador.
• Vissa ärftliga hudsjukdomar och syndrom.
• Exponering för arsenik, polycykliska aromatiska kolväten, nitrosaminer och alkylater

Utredning

Symtom

• Knölformad hudförändring som är nytillkommen och lokaliserad på solbelyst område.
• Ofta central krusta eller fjällning, rodnad, sårbildning, blödning.
• Vanlig lokalisation är på huvud- och hals, underarm, handrygg och underben.
• Återkommande eller bestående ömmande känsla eller annan förnimmelse i lesionen kan förekomma.

Anamnes

• Solvanor (solresor, solarium).
• Arbete och fritidsaktiviteter utomhus.
• Tillväxthastighet.
• Tidigare hudcancer.
• Riskfaktorer.

Status

• Hudtyp.
• Antal förändringar (enstaka eller multipla).
• Förändringens lokalisation, storlek (mm), utseende (yta, kant, färg, ulceration).
• Dermatoskopi eller teledermatoskopi utifrån tillgänglighet.

Fynd som talar för skivepitelcancer är en knölformad hudförändring som

• är nytillkommen
• ökar i storlek
• tilltar i infiltration (hårdare konsistens än normal hud)
• utvecklar en central hyperkeratos, ulceration eller krusta
• uppvisar dermatoskopiska tecken såsom vita cirklar, vita strukturlösa områden, "hairpin" kärl, centralt keratin med blodfläckar eller ulceration.

Handläggning vid utredning

Preliminär diagnos ställs ofta kliniskt, helst genom dermatoskopisk eller teledermatoskopisk undersökning. Vid stark misstanke bör hela hudförändringen excideras. PAD ger säker diagnos och information om fortsatt handläggning.

Handläggning inom specialiserad vård rekommenderas vid preoperativ komplicerad tumör:

• Svåravgränsad tumör eller större tumör (> 2 cm).
• Ofördelaktig lokalisation, exempelvis ytteröra, tinning.
• Lokalisation i brännskada, kroniskt sår eller strålbehandlat område.
• Recidiv.
• Immunsuppression.

Vid excision av preoperativ okomplicerad tumör rekommenderas en kirurgisk marginal på 4–6 mm.

Differentialdiagnoser

• Aktinisk keratos (särskilt hyperkeratostisk).
• Seborroisk keratos (främst vid inflammation).
• Eksem.
• Basalcellscancer.
• Amelanotiskt melanom.
• Vårta.

Behandling

Handläggning vid behandling

Behandlingsval och fortsatt uppföljning beror bland annat på lokalisation och tumörstadium. Alla patienter med skivepitelcancer i huden bör dock få solråd och information om att fortsatt UV-exponering riskerar att ge fler och kanske svårare cellskador i huden.

En patient med immunsuppression, genetiskt förhöjd risk eller med ett stort antal förändringar behandlas och kontrolleras inom specialiserad vård oavsett tumörstadium.

Om PAD visar radikalt exciderad tumör i stadium T1–T2a enligt Brigham and Women’s Hospital (BWH) klassifikationssystem behövs ingen ytterligare utredning eller behandling. Information med solråd och egenkontroller räcker.

Tumörstadium T1–T2a enligt BHW innebär ingen eller högst en högriskfaktor:

• Klinisk tumördiameter ≥ 2 cm.
• Tumörens invasionsnivå nedom subkutan fettvävnad.
• Låg differentieringsgrad.
• Förekomst av perineural invasion engagerande nerver med diameter ≥ 0,1 mm.

Solråd

All användning av solarier i kosmetiskt syfte bör undvikas. Under de månader som UV-index är över 3 bör patienten få följande råd:

• Att använda skyddande kläder och hatt med brätte eller keps.
• Att använda solskyddsmedel med hög solskyddsfaktor (riktvärde 30 eller högre).
• Att undvika intensivt solljus mellan kl 11 och 15 och välja skugga istället.

Beräkna min soltid, Strålsäkerhetsmyndigheten

Remissrutiner 

Remissindikation

• Diagnostisk tveksamhet.
• Behov av hjälp med behandling.
• Svåravgränsad tumör eller större tumör ( > 2 cm).
• Ofördelaktig lokalisation.
• Recidiv.
• Multipla lesioner.
• Immunsuppression.

Remissinnehåll

• Anamnes och status, inklusive beskrivning av lesionen.
• Nuvarande sjukdomar och behandling.
• Utförd utredning och eventuell behandling.

Patientinformation

Skivepitelcancer – hudcancer, 1177.se

Relaterad information

Skivepitelcancer i huden, Regionala cancercentrum i samverkan

Om innehållet

Publicerat: 2022-04-07
Giltigt till: 2025-04-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne