Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Bedömning och behandling i okomplicerade fall

Psykiatri

• Psykiatrisk akutmottagning – vid behov vid suicidrisk
• Psykiatrisk mottagning – vid svåra besvär

Bakgrund

Definition

Tvångssyndrom (Obsessive Compulsive Disorder, OCD) innebär att ha tidskrävande och funktionsnedsättande tvångstankar och/eller tvångshandlingar.

Epidemiologi

Prevalens omkring 2 %. Tillståndet är lika vanligt bland män som bland kvinnor. Debuterar främst under barn- eller ungdomsåren och har ofta ett kroniskt förlopp.

Etiologi

Orsaken är inte helt klarlagd. Sannolikt finns inslag av såväl genetiska som miljörelaterade faktorer.

Riskfaktorer

• Hereditet – ökad risk om nära släkting är drabbad.
• Somatisk eller psykisk påfrestning – ses ofta vid sent insjuknande i tvångssyndrom.

Samsjuklighet

• Ångestsyndrom
• Depression
• Personlighetssyndrom
• Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning

Utredning

Symtom

Typiska symtom är:

• tvångstankar
• tvångshandlingar
• funktionsnedsättning – symtomen upptar mycket tid, kan ge aktivitetsnedsättning
• sänkt livskvalitet med sämre fungerande vardagsliv, yrkesliv eller sociala relationer.

Tvångstankar

Tvångstankar är återkommande påträngande och ofrivilliga tankar, bilder eller impulser. Det kan röra sig om en känsla av att vara smutsig, infekterad eller känna rädsla för att smitta andra.

Patienten kan också känna en stark rädsla för att fullfölja en impuls mot sin egen vilja, till exempel skada någon annan eller vara ansvarig för att något blir fel.

Tvångshandlingar

Tvångshandlingar är beteenden som utförs repetitivt för att minska obehaget framkallat av tvångstankar, för att neutralisera dem eller förhindra att en katastrof inträffar. Tvångshandlingar kan vara fysiska men också mentala, till exempel att upprepa ramsor i tankarna.

Anamnes

• Aktuella eller tidigare symtom, efterfråga exempel
• Påverkan på arbete, studier, socialt liv
• Påverkan på familj, närstående eller personal samt eventuella anpassningar som görs
• Barndom och uppväxt
• Ärftlighet
• Pågående eller tidigare psykologisk behandling eller läkemedelsbehandling
• Samsjuklighet
• Substansbruk
• Närståendeanamnes är ofta värdefullt

Status

Somatiskt status

• Allmäntillstånd
• Hjärta och lungor
• Puls och blodtryck
• Riktat neurologstatus, vid behov

Psykiskt status

• Yttre observationer
• Grundstämning
• Formell och emotionell kontakt
• Kognitiv funktion samt minne
• Tecken till psykotiska symtom – hallucinationer, vanföreställningar, tankestörning
• Psykomotorik
• Affekter
• Suicidalitet

Handläggning vid utredning

Ta en noggrann anamnes, överväg stöd av ett standardiserat instrument (MINI) och gör en klinisk bedömning. Ta prover, gör differentialdiagnostika överväganden och bedöm möjlig samsjuklighet.

Gör en suicidriskbedömning och bedöm eventuellt behov av specialiserad vård. Värdera kriterier för diagnos enligt DSM-5 eller ICD-10.

MINI, Socialstyrelsen

Överväg symtomskattning, exempelvis enligt självskattningsskala Brown Obsessive Compulsive Scale (BOCS).

BOCS

Laboratorieprover

• Blodvärde, njur- och sköldkörtelfunktion, blodsocker och elektrolyter.
• Överväg prover för alkoholöverkonsumtion och vitamin B12-brist.

Behandling

Handläggning vid behandling

Basbehandling i form av egenvård och fysisk aktivitet samt:

• i första hand psykologisk behandling
• i andra hand läkemedelsbehandling – serotoninåterupptagshämmare (SSRI).

Behandlingsmålet är symtomfrihet och full funktionsförmåga. Hög tillgänglighet och kontinuitet till vården spelar stor roll för behandlingseffekten.

Egenvård

Ge råd om att:

• undvika social isolering
• upprätthålla normal dygnsrytm avseende sömn och måltider
• avstå från alkohol och narkotika
• vara fysiskt aktiv.

Fysisk aktivitet

Fysisk aktivitet rekommenderas som behandling vid all form av ångest. Aerob och muskelstärkande fysisk aktivitet med stöd av medicinskt utbildad personal rekommenderas.

Psykologisk och psykosocial behandling

Kognitiv beteendeterapi (KBT) med framför allt exponering och responsprevention.

• Exponering – patienten närmar sig det som väcker ångest och obehag.
• Responsprevention – patienten arbetar med att avstå från det beteende som syftar till att minska obehaget.

Läkemedelsbehandling

Antidepressiva läkemedel rekommenderas vid tvångssyndrom. SSRI är förstahandsval. KBT kan ges i kombination, vilket ger måttligt ökad effekt jämfört med enbart läkemedelsbehandling.

SSRI – Sertralin i första hand

Insättning

Planera in utvärdering och uppföljning och informera om att:

• effekt ses efter 2–4 veckor men kan dröja upp till 3 månader.
• biverkningar är vanliga de första 1–2 veckorna och att dessa är övergående.

Utvärdering

Bedöm patientens sjukdomsinsikt och följsamhet till behandling. Utvärdera behandlingseffekt av SSRI tidigast efter 6 veckor på måldos.

SNRI-preparat och tricykliska antidepressiva läkemedel kan användas i andra hand, men de ger ofta fler biverkningar.

Ångestsyndrom, tvångssyndrom och posttraumatiskt stressyndrom, Skånelistan med Bakgrundsmaterial

Remissrutiner 

Remissindikation 

• Vid behov vid suicidrisk – remiss till psykiatrisk akutmottagning
• Vid svåra besvär, funktionsnedsättning eller komplicerande samsjuklighet – remiss till psykiatrisk mottagning

Sjukskrivning

Tvångssyndrom, Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Socialstyrelsen

Komplikationer

Kvarstående symtom trots behandling kan leda till:

• val av ensidig kost och försämrad nutrition
• underbehandling av andra sjukdomar (till exempel vid tvångstankar om smuts, smitta eller föroreningar)
• social isolering, svårigheter att lämna hemmet under långa perioder
• ökad risk för depression och suicid.

Klinisk uppföljning

Utvärdering rekommenderas kontinuerligt, exempelvis med självskattningsskala (BOCS).

Efter 12 månaders symtomfrihet kan försök till dosminskning av läkemedel eller uttrappning provas. Snabb utsättning medför stor recidivrisk varför långsam uttrappning rekommenderas.

Vid eventuell försämring bör dosen justeras till senaste dos med erhållen effekt. Läkemedelsbehandling kan i många fall behövas i flera år.

Patientinformation

OCD – Tvångssyndrom, 1177

Om innehållet

Publicerat: 2021-09-15
Giltigt till: 2024-09-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne