Söka, värdera, referera

Här hittar du tips på hur du kan förbättra dina sökresultat, hur du värderar information och hur du samlar och skriver referenser i din egen text.

Hjälp med att söka, referera eller värdera

Om du behöver hjälp med att söka, värdera eller referera kan du vända dig till ditt sjukhusbibliotek. Biblioteken erbjuder både undervisning i grupp och enskild handledning. 

Introduktion till informationssökning

Karolinska institutets universitetsbibliotek har gjort en film om informationssökningens olika steg.

Att söka information - Karolinska institutets universitetsbibliotek

Söktips

  • Var ska jag söka?

    Hur ser ditt sökbehov ut?

    Du kan använda Google för att snabbt få översikt över ett ämne. Där hittar du också tips och förklaringar till begrepp som kan vara viktiga för att komma vidare med din sökning.

    Google har en sökmotor för akademiska texter som kallas Google Scholar. Där är nyhetsartiklar,  Youtubeklipp, Wikipedia och liknande sidor bortfiltrerade. Google och Google Scholar har ett väldigt omfattande innehåll, och det kan vara svårt att göra specifika sökningar där irrelevanta träffar filtreras bort.

    Google Scholar

    Om du vill göra en avancerad sökning för att hitta vetenskapliga artiklar kan du istället använda någon av sjukhusbibliotekens databaser med referat och/eller fulltexter till vetenskapliga artiklar. I många databaser har du möjlighet att göra avgränsningar, till exempel på ämnesord, som inte går att göra i Google och Google Scholar.

    I Region Skånes sökportal Medsök kan du söka i flera databaser samtidigt. Medsök innehåller både vetenskapliga artiklar och e-böcker.

    Using Google, Wikipedia, Google Scholar, and an academic database for research - Center for Instructional Innovation, Georgia State University (YouTube)

    Vilken typ av text du letar efter?

    • Vetenskaplig artikel: Sök i en databas för vetenskapliga artiklar. Där kan det finnas både fulltexter och sammanfattningar av artiklar som du sen kan beställa via sjukhusbiblioteket. Databaserna kan täcka in olika ämnesområden. I Google Scholar hittar du också vetenskapliga artiklar.
    • Bok: Använd sjukhusbibliotekens bokkataloger eller den nationella katalogen LIBRIS. Du kan också googla. Sjukhusbiblioteken kan låna böcker från andra bibliotek om de inte finns i våra egna samlingar.
    • E-bok: Använd Medsök och ClinicalKey för att söka bland Region Skånes medicinska e-böcker.

    Rekommendationer i kliniskt arbete

    UpToDate och Nursing Reference Center är kliniska beslutsdatabaser som hjälper vårdpersonal med medicinska frågeställningar i det kliniska arbetet. 

  • Vilka sökord ska jag använda?

    Första steget för att hitta den information du behöver är att fundera över vad det egentligen är du vill veta.

    • Vad ska jag använda informationen till?
    • Ska den vara vetenskaplig?
    • Hur mycket information behöver jag?
    • Hur aktuell behöver den vara?

    Tips för att hitta sökord

    • Formulera en sökfråga som så precist som möjligt definierar vad det är du vill hitta information om.
    • Plocka ut de mest betydelsebärande begreppen i din frågeställning.
    • Översätt dina begrepp till engelska eftersom de flesta databaser använder engelska. Ta hjälp av ett lexikon eller Svensk MeSH där medicinska begrepp är sökbara på både svenska och engelska.
    • Gör en lista på synonymer och relaterade begrepp som kan vara användbara.
    • Testa olika kombinationer av de ord du kommer på.
    • Börja med att söka brett med få sökord och lägg till fler efterhand.
    • Använd de träffar du får och plocka ut bra begrepp som du kan använda i din sökning. Om du har hittat en bra artikel kolla vilka ämnesord som används för att beskriva den.
    • Det finns kanske inte en perfekt källa som svarar på alla aspekter av din sökfråga. Du behöver troligtvis kombinera olika delar av olika studier för att få ett bra svar.
      One perfect source? - North Carolina State University Library (YouTube)

    Ämnesord

    När du skriver in ett sökord som du själv kommit på i sökrutan utan att ange vart i texten/artikelposten du vill att databasen ska söka efter begreppet kallas det för fritextsökning. Du kan göra din sökning mer specifik genom att använda dig av så kallad ämnesordssökning.

    Ämnesord är standardiserade begrepp som används för att beskriva artiklarna i en databas. De kan också kallas för subject terms, subject headings eller MeSH-termer. Ämnesorden beskriver huvudinnehållet i en artikel, och samlar alla artiklar med liknande innehåll under ett begrepp.

    Alla artiklar i en viss databas som handlar om cancer kan alltså samlas under ämnesordet ”Neoplasms” oavsett om författarna valt att använda cancer, tumor, neoplasms eller något annat begrepp i sin text.

    Olika databaser använder olika begrepp som ämnesord. Det finns oftast en ämnesordlista eller tesaurus där det går att slå upp vilket begrepp som används.

  • Sökteknik

    Du kan på olika sätt påverka relevansen och antalet träffar i din sökning. Olika databaser fungerar på olika sätt. Titta på hjälp-sidan vad som gäller i just den databas du söker i.

    Kombinera flera sökord - AND/OR/NOT

    And, or och not kallas för booleska operatorer.

    • AND: Om du använder AND mellan två sökord kommer du bara få träffar som innehåller båda orden. AND ger färre träffar.
    • OR: Om du använder OR kommer du få träffar som innehåller minst ett av orden. Du kan använda OR för att få med flera synonymer eller närliggande begrepp. OR ger fler träffar.
    • NOT: används för att utesluta ett ord. Alla träffar som innehåller det ordet kommer då försvinna från träfflistan. NOT ger färre träffar.

    Boolean Operators And, Or, & Not - Wilson Library, University of La Verne (YouTube)

    Frassökning

    För att söka på en hel titel eller ett begrepp som består av flera ord kan du sätta citationstecken runt sökorden. Citattecknen ger träffar på sökorden i just den ordningsföljd som du skrivit dem. Exempel: ”diabetes mellitus”, ”sign language”.

    Trunkering

    Du kan använda asterix för att få träffar på flera olika ändelser och böjningar av ett ord. En sökning på child* ger träffar på artiklar som innehåller children, childrens, child, childhood och så vidare. En del databaser använder istället dollartecken $.

    Maskering

    Om du är osäker på en stavning eller om du vet att det finns två alternativa stavningar av ett begrepp kan du använda asterix mitt i ett ord. * motsvarar då en okänd bokstav.

    För få träffar

    • Om du kombinerar många ord med AND kan din sökning bli för smal. Testa att ta bort något begrepp.
    • Sök på flera synonymer med OR mellan.
    • Byt ut ditt sökord mot synonymer eller närliggande begrepp.
    • Om du hittat en bra kan du använda begrepp och ämnesord från den för att hitta liknande artiklar. 
    • Använd fritextsökning.
    • Kontrollera att du har stavat dina sökord rätt.
    • Testa en annan databas.

    För många träffar

    • Sök på ämnesord istället för fritextsökning. Då blir din sökning mer begränsad och du får mer relevanta träffar.
    • Använd avgränsning för år och peer review om det är relevant för dig.
    • Kombinera flera sökord med AND mellan.
    • Uteslut träffar med ett visst ord genom att använda NOT.
    • Fundera på om din frågeställning är för bred eller för ospecifik.

Välja och värdera

  • Kritisk granskning och värdering

    Kritisk granskning och värdering av information och artiklar.

    • Information

      Information kan komma i många olika former som till exempel artiklar, böcker, webbsidor eller ett citat från en föreläsning.

      Vilken information du ska välja beror på vilket syfte du har med din fråga. Om du vill läsa de senaste forskningsrönen inom ditt ämnesområde läser du antagligen en vetenskaplig artikel eller åker på konferens. Om du vill ge information till en patient väljer du troligen en artikel från 1177.se.

      Gemensamt för alla former av information är att du måste granska den kritiskt innan du använder den. Här är några frågor du kan ställa dig för att göra en första granskning:

      • Vem är upphovsman? Är det tydligt vem som står bakom informationen? Vilken bakgrund och vilka meriter har de personer som är ansvariga för innehållet? Vad har författaren för kvalifikationer?
      • Var är informationen publicerad? I en vetenskaplig tidskrift, i en doktorsavhandling, i en populärvetenskaplig tidskrift eller på en intresseorganisations webbplats?
      • Vilket är textens syfte? Vill sidan informera eller påverka oss? Beskrivs forskningsresultat på ett vetenskapligt eller populärvetenskapligt sätt? Är informationen granskad? Finns det referenser och källor?
      • När skrevs materialet? När uppdaterades informationen senast?

      Det är speciellt viktigt att granska information som du hittar på internet eftersom den inte alltid är granskad av till exempel ett förlag.

      Källkritik på internet - Internetstiftelsen i Sverige, ISS

       

    • Artiklar

      Vetenskaplig information inom medicin- och vårdområdet publiceras framför allt i artikelform. Att granska och värdera artiklar kan göras i två steg. I första steget frågar du dig om studien svarar på den ställda frågan (relevansbedömning). I det andra steget frågar du om studiens kvalitet (kvalitetsgranskning) är tillräckligt bra/vetenskaplig för att innehållet ska gå att lita på.

      Relevansbedömningen är inte särskilt komplicerad om du från början gjort en strukturerad och avgränsad frågeställning. Det kan vara till hjälp att ställa frågor kring patientgrupp, behandling, aktualitet och språk.

      • Patientgrupp: Är det rätt diagnos, kön, ålder, etnicitet på den grupp som studeras?
      • Behandling: Är den/de åtgärder som beskrivs i artikeln det du är intresserad av?
      • Effekt: Är det rätt effekt man vill uppnå med interventionen?
      • Aktualitet: Är informationen i artikeln fortfarande relevant eller har det kommit nyare forskningsrön?

      Kvalitetsgranskningen innebär att du tar ställning till om artikeln är vetenskaplig eller inte. Det finns granskningsmallar och bedömningsinstrument som du kan använda som checklistor i bedömningen. Olika studietyper kräver olika former av bedömningar.

      Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, har samlat och utformat granskningsinstrument som kan vara till hjälp.

      Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården - SBU

      Det finns även andra institut och organisationer som skapat mallar. Om du känner dig osäker på hur du ska granska din artikel kan det vara idé att be någon kollega med mer forskningserfarenhet att granska artikeln tillsammans med dig.

  • Vad är vetenskapligt?

    För att bedriva en kunskapsbaserad vård krävs det att den bygger på vetenskaplig forskning. Forskningsresultat kan redovisas i artiklar, avhandlingar, böcker, rapporter, konferensbidrag med mera.

    Inom medicin- och vårdområdet är artikeln den vanligaste publikationsformen. Artiklar kan publiceras i vetenskapliga tidskrifter, facktidskrifter eller populärvetenskapliga tidskrifter. Skillnaden mellan dessa beskrivs här:

      Vetenskaplig tidskrift Facktidskrift Populärvetenskaplig tidskrift
    Vänder sig till Främst andra forskare och ämneskunniga inom området Yrkesverksamma inom en profession Intresserad allmänhet
    Syftet med artikeln Redovisa forskning inom ett ämnesområde Informera yrkesverksamma om nyheter och debatter inom ämnesområdet Informera och underhålla den intresserade allmänheten om bland annat ny forskning
    Artikeln är författad av Forskare Yrkesverksamma inom ämnesområdet eller journalister Journalister
    Artikeln granskas innan publicering av Expert inom ämnesområdet (Peer-review*) Redaktör eller ämneskunnig Redaktör
    Språk Fackspråk Lättförståeligt språk med fackuttryck Lättförståeligt språk
    Källor Källor och referenser Saknar ofta källor och referenser Saknar oftast källor och referenser

     *Vetenskapliga artiklar är ofta peer reviewed, det vill säga ämnesexperter läser och granskar artiklar före publicering.

    Allt material i en vetenskaplig tidskrift är inte vetenskapligt. Det finns även ledare, bokrecensioner, konferensabstrakt, kommentarer och liknande. En vetenskaplig artikel innehåller oftast abstract, introduktion/bakgrund, metod och material, resultat, diskussion, referenser.

    Vad är en vetenskaplig artikel? - Karolinska institutets universitetsbibliotek

  • Olika former av vetenskapliga artiklar

    När man pratar om vetenskapliga artiklar brukar man skilja mellan originalartiklar och översiktsartiklar.

    Originalartiklar

    Originalartiklar är artiklar där forskaren beskriver en empirisk studie och för första gången redovisar resultaten från ett forskningsprojekt. De brukar även kallas primärkällor. Originalartiklar brukar delas in beroende på studiemetoden och form av frågeställning.

    • Randomiserade kontrollerade studier, RCT. I en randomiserad kontrollerad studie jämförs en slumpvis utvald försöksgrupp med en slumpvis utvald kontrollgrupp. Randomiseringen gör att skillnaden mellan grupperna sannolikt beror på interventionen. Studierna kan vara både blindade och öppna.
    • Observationsstudier har ingen randomisering. De kan delas in i flera olika former av studier beroende på metod. Några exempel är kohortstudier, tvärsnittsstudier, fall-kontrollstudier

    Översiktsartiklar

    Översiktsartiklar är litteraturöversikter där tidigare publicerade studier kritiskt utvärderas utifrån en specifik frågeställning. De kallas också sekundärkällor. Systematisk översikt och meta-analys är två former av översiktsartiklar.

    • Systematisk översikt/systematic review – översikt som utifrån en tydligt formulerad fråga letar upp relevanta studier, analyserar studieresultaten och sammanfattar dem.
    • Meta-analys – systematisk översikt som jämför studieresultat med hjälp av en statistisk metod. Det krävs att studierna som jämförs har resultat som är jämförbara. Det är i dessa studier som man kan räkna ut en oddskvot.

Samla och referera

  • Referenser

    När du refererar eller citerar är det viktigt att ange källan varifrån du har hämtat uppgifterna på ett konsekvent och detaljerat vis. Det ska gå att hitta tillbaka till källan, och den ska inte kunna blandas ihop med någon annan källa.

    En referens ska innehålla olika uppgifter beroende på vilken typ av källa du hänvisar till, exempelvis en bok, tidskrift, bild, intervju eller webbsida. Som regel ska du alltid referera till förstahandskällan om det är möjligt, och inte till en källa som refererar till en annan text.

    Det finns olika referensstilar och regler för hur referenserna ska skrivas. Om du vill publicera en artikel i en tidskrift bör du ta reda på vad som gäller för just den tidskriften innan du börjar skriva.

  • Referensguider

    Guider till vanliga referenshanteringssystem:

    APA (Karolinska institutets universitetsbibliotek)

    Vancouver (Karolinska institutets universitetsbibliotek)

    Harvard (Biblioteket Högskolan i Borås)

  • Program för referenshantering

    Ett referenshanteringsprogram hjälper dig att samla och organisera alla dina källor på ett ställe.

    Du kan också använda det för att infoga referenser och källförteckningar i olika referensstilar direkt i ett Word-dokument medan du skriver din text. Det sparar tid och minskar risken för fel. Det går att byta referensstil under tiden, eller efter att du skrivit färdigt, och att flytta referenser i texten utan att de hamnar i fel ordning.

    Vanliga program för referenshantering:

    EndNote

    • Du kan beställa EndNote som program till din arbetsdator mot en avgift. Tala med IT-beställaren på din arbetsplats.
    • Webbversionen och appen är gratis.
    • Lite mer krävande att lära sig.

    endnote.com

    Mendeley

    • Gratis
    • Finns som app, webbversion och program att installera på datorn.
    • Fungerar också som ett socialt nätverk för forskning.
    • Enkelt att lära sig.

    mendeley.com

    Zotero

    • Gratis
    • Installeras i webbläsaren Firefox.
    • Finns att ladda ner som program på datorn.
    • Lätt att importera referenser från såväl webbsidor som databaser.
    • Bäst på att importera små mängder material åt gången.

    zotero.org

Tack för att du kontaktar oss, vi har tagit emot dina synpunkter