Tobaksbruk

AKO Skåne-riktlinje för primärvården baserad på nationellt kliniskt kunskapsstöd.

ICD-10-SE

Z72.0B Snusning
Z72.0A Rökning

Primärvård

Bedömning och behandling i de flesta fall

Specialiserad vård

Bedömning och behandling i enstaka medicinskt mer komplexa fall

Tobak framställs ur tobaksplantan och innehåller nikotin och en mängd cancerogena ämnen. Tobak är på individnivå det enskilt största hotet mot hälsan.

Vuxna dagligrökare har en kraftigt förhöjd risk för sjukdom, sänkt livskvalitet och förtida död. Rökare lever cirka 10 år kortare än den som aldrig rökt och förlorar dessutom 7-8 år av full hälsa. Rökning bidrar också starkt till ohälsa via miljötobaksrök.

Snus kan öka risken för vissa cancerformer och ökar risken för typ 2-diabetes samt dödlig hjärtinfarkt och stroke. Kunskapen om risker med e-cigaretter är för närvarande ofullständig.

Definition

Tobak kan inhaleras med cigaretter, cigarr, pipa eller vattenpipa samt tuggas eller snusas. Närbesläktade produkter, som inte är tobak, men som kan innehålla nikotin, är e-cigaretter och vissa örtprodukter. De allra flesta som röker eller snusar är beroende av nikotin. Tobaksberoendet är ett mångfasetterat beroendesyndrom som består av:

fysiskt beroende (nikotinbrist orsakar sug och abstinensbesvär)
psykologiskt beroende (känsla av att sakna något, bli lättirriterad)
socialt beroende (rökpauser tas helst tillsammans med andra rökare, feströkning)
vaneberoende (behov av att röka i vissa sammanhang som till exempel efter maten eller vid fika).

Epidemiologi

Andelen svenskar, som röker dagligen har stadigt minskat, även bland ungdomar. År 2018 uppgav 7 % av män och kvinnor i åldern 16-84 år att de rökte varje dag. Samma år uppgav 18 % av männen och 4 % av kvinnorna att de snusar dagligen.

Det finns stora ojämlikheter kring tobaksbruk. Rökning är betydligt vanligare i socioekonomiskt sårbara grupper. År 2018 var det dubbelt så vanligt bland dem med kort utbildning jämfört med dem med lång utbildning.

Anamnes

Prata om patientens tobaksbruk kopplat till det patienten söker för.
Identifiera patientens tobaksvanor muntligt eller med ifyllt formulär Samtalsunderlag om levnadsvanor som utgångspunkt.
Bedöm hur starkt patientens tobaksberoende är.

Samtalsunderlag om levnadsvanor bygger på indikatorfrågor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Det kan med fördel skickas hem till patienten före besöket. Patienten är då bättre förberedd.

Samtalsunderlag om levnadsvanor

Bedömning av tobaksberoende

Beroendet vid rökning kan testas med två enkla frågor.

Två frågor om din rökning

Handläggning vid utredning

Att erbjuda patienten ett riktat hälsosamtal med fokus på alla levnadsvanor kan underlätta för att få en mer heltäckande bild, då tobaksvanorna bedöms i ett större sammanhang.

Handläggning vid behandling

Enkla råd ges alltid och kvalificerat rådgivande samtal bör alltid erbjudas (hos diplomerad tobaksavvänjare).
Nikotinläkemedel kan hjälpa för att minska abstinens och fördubblar chansen att bli rökfri, men bör inte ges vid graviditet.
Läkemedelsbehandling kan vara aktuellt i vissa fall.
Rökstopp rekommenderas inför operation.

Tobaksstopp är speciellt angeläget vid prevention och behandling av astma, KOL, hjärt-kärlsjukdom, diabetes, cancer och graviditet. Passiv rökning bör beaktas vid graviditet och i miljöer där barn och ungdomar finns.

Rökstopp inför operation

Rökning fördubblar risken för komplikationer i samband med operation i form av försämrad sårläkning samt lung- och hjärtkomplikationer. Rökstopp med stöd av kvalificerat rådgivande samtal och eventuellt tillägg av läkemedel rekommenderas därför minst 4 och helst 8 veckor före och efter operation.

Enkla råd

utgör en självklar fortsättning av anamnesen i samband med att patientens tobaksbruk kartläggs och uppmärksammas
tar normalt mindre än 5 minuter och innefattar allmän information och korta standardiserade råd om betydelsen av rökning och snusning
bör ses som en grund för fortsatt behandling med mer omfattande åtgärder och alla med tobaksbruk bör enligt Socialstyrelsen erbjudas kvalificerat rådgivande samtal
kan kompletteras med skriftlig eller digital information om vinster med att bli tobaksfri.

Rådgivande samtal

är tidsmässigt mer omfattande än enkla råd och tar vanligen 5–15 minuter
ska kunna utföras av all vårdpersonal med självständig vårdkontakt och rekommenderas till gravida eller ammande kvinnor som snusar
kan inkludera motiverande strategier (MI) och kompletteras i lämpliga fall med läkemedel, andra hjälpmedel och uppföljning.

Om motivationen är stark kan det gå bra att sluta utan hjälp, men en del personer behöver stöd.

Motivationsbedömning vid tobaksbruk

Ambivalenskorset - Tobaksbruk

Kvalificerat rådgivande samtal

är en mer intensiv åtgärd, som kan fyrdubbla chansen att bli rökfri
är den åtgärd som är högst prioriterad av Socialstyrelsen
är ofta tidsmässigt mer omfattande med upprepade kontakter
innebär att personalen har en personcentrerad dialog
är teoribaserat och strukturerat
kan inkludera motiverande strategier
förutsätter att personalen har fördjupad ämneskunskap och är utbildad i den metod som används
bör erbjudas alla dagligrökare individuellt eller i grupp, alternativt telefonrådgivning.

Förebyggande åtgärder

Uppmuntra personer som aldrig använt tobak eller som har slutat att fortsätta att vara tobaksfria.

Läkemedelsbehandling

Läkemedel som hjälp för att sluta röka kan fördubbla chanserna att lyckas och kan användas som komplement till rådgivande samtal eller kvalificerat rådgivande samtal.

Förstahandsval – nikotinläkemedel.
Andrahandsval – vareniklin (Champix).
Tredjehandsval – bupropion (Zyban) eller cytisin (Asmoken).

Läkemedel kan ges som tillägg till motiverande stöd.

Socialstyrelsen ger inga rekommendationer om snus eller e-cigaretter som rökavvänjning.

Nikotinläkemedel

Ju större nikotinberoende en person har desto större nytta brukar nikotinläkemedel göra.

Nikotinläkemedel finns i flera olika beredningsformer:

tuggummi
sugtabletter
resoribletter
plåster
inhalation
munspray
munhålepulver.

Dokumentation

Följande KVÅ-koder kan tillämpas vid dokumentation:

DV111 Enkla råd om tobaksbruk
DV112 Rådgivande samtal om tobaksbruk
DV113 Kvalificerat rådgivande samtal om tobaksbruk

Tobaksberoende, Skånelistan med Bakgrundsmaterial

Alla rökare ska erbjudas kvalificerat rådgivande samtal hos diplomerad tobaksavvänjare.

Remissindikation

Bedömning och handläggning i medicinskt mer komplexa fall

Livslång rökning förkortar livet med i genomsnitt 10 år och ökar risken för bland annat:

hjärt- kärlsjukdom
diabetes typ 2
cancer
KOL.

Snusning ökar risken för:

högt blodtryck
diabetes typ 2
dödlig hjärtinfarkt och stroke
komplikationer i samband med graviditet
tandköttsskador.

För både rådgivande och kvalificerat rådgivande samtal är uppföljning av stor betydelse och bör alltid göras. Risken för återfall i tobaksbruk är stor och uppföljning bör ske i upp till ett år, via besök, brev, telefon eller digitalt.

Socialstyrelsen samlar årligen in uppföljningsindikatorer avseende regionernas arbete med levnadsvanor.

Indikatorer för nationella riktlinjer, Socialstyrelsen

Kvalitetsindikatorer för tobaksbruk i Primärvårdskvalitet.

Kvalitetsindikatorkatalog, Primärvårdskvalitet

Rökning och snusning, 1177

Levnadsvanor i samband med operation, 1177

Hjälp att sluta röka, 1177

Hjälp att sluta snusa, 1177

Sluta-röka-linjen

Information på andra språk, Sluta-röka-linjen

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, Socialstyrelsen

Förebyggande arbete tobak och liknande produkter, Folkhälsomyndigheten