Värderingsförändringar

Forskningen menar att vi går mot en tilltagande individualisering av samhället, där utrymmet för individuell handlingsfrihet och individens egenmakt har ökat. Transport, vård och omsorg, skola och andra samhällstjänster väljs med utgångspunkt i kvalitet, valfrihet och tillgänglighet. Inom flera områden, i synnerhet hälso- och sjukvård och kollektivtrafik kan det handla om att sätta upp och utveckla snabba och tillgängliga samhällstjänster för att koordinera ett större behov och större tillgänglig information samt att förhålla sig till den tidsbrist som kan uppstå. Medborgarna kommer att förvänta sig ett medborgarperspektiv snarare än ett produktionsorienterat perspektiv på verksamheter.   

   

Ökade krav på inflytande, makt och värdeskapande från medborgare

Morgondagens medborgare kommer att ha högre förväntningar och kräva ännu mer av offentlig sektor än idag. Därmed kommer de också att ställa ökade krav på hur offentliga medel används.

Medborgarna kommer även i ökad utsträckning förvänta sig att kunna vara delaktiga i den politiska beslutsprocessen. Region Skånes framtida trovärdighet och relevans kommer därmed att bygga på att medborgaren upplever att det levereras kvalitativ, individinriktad, transparant och kostnadseffektiv samhällsservice.

Kraven ökar på egenmakt och delaktighet, inom vården kan det till exempel handla om besökstider utifrån patientens önskemål; inom kollektivtrafiken om möjligheter att påverka turer och tidtabeller; inom kulturen ökade krav på demokratisering genom t ex offentliga bidrag till olika ”crowd funding-projekt”.

Den ökade digitaliseringen innebär dels en möjlighet för medborgarna att inhämta kunskaper och framföra sina synpunkter och dels en möjlighet att utveckla kommunikationen med medborgarna i deras olika roller. Digitaliseringen kommer även att påverka leveransen samhällstjänster genom en ökad interaktivitet och samhandlande mellan medborgare och Region Skånes företrädare. Medborgarna kommer att förvänta sig ett medborgarperspektiv snarare än ett produktionsorienterat perspektiv på verksamheter.   

Konsekvensanalys för Skåne

  • Nya krav på ledning och styrning; en omställning till styrning med fokus på resultat för våra medborgare ur flera perspektiv, som exempelvis relevanta uppföljningsindikatorer och ersättningsmodeller som stimulerar till effektiv och jämlik vård, kollektivtrafik och hög konstnärlig kvalitet avseende kultur
  • Ökade krav på tillgänglighet, patientprocessorienterad vård och samverkan mellan vårdaktörer
  • Medborgare/patienter har ökad kunskap och ökade krav på val av behandling
  • Ökade krav på ny teknik och digital service
  • Risk för både undanträngningseffekter och suboptimering av resursanvändningen
  • Risk för ökat missnöje hos patienter
  • Nya individbaserade läkemedel ger livskvalitet, men riskerar samtidigt att medföra ojämlikhet, missnöje och enorma kostnader för vården
  • Konkurrens mellan vårdgivare kan öka kvalitetsutvecklingen.
  • Svårare att planera vårdutbudet om patienter väljer vård inom EU/EES
  • Kollektivtrafikens relation till resenärerna är viktig för att uppnå önskad resandeutveckling
  • Region Skånes val i kulturbudgeten kommer att granskas ännu mer
  • Ökade krav på transparens i alla Region Skånes verksamheter
Strategiska råd för hantering
  • Styrning behöver gå från kvantitativt produktionsorienterat perspektiv till ett medborgarperspektiv
  • Driv samhällsutvecklingen mot ett ökat medborgarinflytande genom att integrera medborgarna i Skåne kontinuerligt
  • Intensifiera omställningen mot en personcentrerad vård
  • Anpassa verksamheten till målgruppernas nya kommunikationsmönster i olika kanaler exempelvis genom satsningar på E-hälsa.
  • Förtydliga Region Skånes uppdrag och erbjudande, så att våra medborgare kan ha rätt förväntningar
  • Verka för en jämlik och rättvis vård genom nationell samordning vad gäller läkemedel och behandlingar
  • Anpassa vårdutbudet så att vård ges i rätt tid, på rätt plats och av rätt kompetens. (t ex mest kompetent personal längst fram istället för bakvårdssystem)
  • Förnya och anpassa sjukvårdens stödsystem, till exempel kommunikativa system som sociala medier och patientjournalsystem
  • Utveckla mobil teknisk utrustning som skapar förutsättningar för nya vårdformer, mobil sjukvård, distansmonitorering etc.
  • Prioritera det goda bemötandet genom ett strukturerat och kontinuerligt arbete för alla medarbetare
  • Planera och prognostisera vårdproduktion för värdebaserad vård. Utveckla ramverk för en rad insatser, åtgärder och metoder som leder till ett bättre värde för patienten.

Tid värderas allt högre

Tid blir en allt viktigare bedömningsgrund för prioritering och värderas allt högre. Allt eftersom människor upplever ett ökat behov av att prioritera sitt liv med avseende på tid, ökar kraven på snabbhet, pålitlighet och tillgänglighet. Acceptansen mot förseningar och långa ledtider/väntetider tenderar att minska i samma grad.

Samtidigt ökar kraven på en hög punktlighet/tillgänglighet och förfogandet över pålitliga informationssystem. Att optimera utnyttjandet av sin tid blir viktigare och därmed ökar kraven på att väntetid och restid fylls med meningsfulla aktiviteter. Att kunna arbeta under resan eller väntetiden med minimala avbrott kommer att vara avgörande vid beslut om resval, vårdval m.m. 

Tidsaspekten är även viktig när det gäller konsumtion, bl.a. av fritids- och kulturaktiviteter. Stort utbud med stor tillgänglighet inom många områden leder till tydliga prioriteringar för den enskilde på grund av tidsskäl. Det finns också en betalningsvilja för tid och man gör i högre grad avvägningar mellan sin egen tid jämfört med att exempelvis köpa en tjänst och därmed frigöra tid.

Konsekvensanalys för Skåne
  • Ökade krav på kortare restider, högre punktlighet, högre pålitlighet samt möjlighet att utnyttja tiden till vad man önskar.
  • Tillgänglighet i form av webbaserad kultur och hög kvalitet i kulturupplevelsen blir allt viktigare.
  • Ökade krav att vården ska bli mer tidseffektiv och tillgänglig.
  • Förväntningar på ökade möjligheter till egenvård och vårdkontakt på distans.
  • Förväntningar på service och tjänster precis när medborgarens behov uppträder oberoende av tid och plats.
  • Upplevelsen av lång väntan förändras i takt med att samhället förändras och utbudet ökar.
  • De ökade förväntningarna på effektiv tid ställer även krav på hälso- och sjukvården, exempelvis i form av förbättrad tillgänglighet, kortare ledtider och ökat inflytande över när vården ska erbjudas.

Strategiska råd för hantering

  • Förbättra möjligheten att utnyttja restiden effektivt.
  • Utveckla attraktiva tjänster att använda under restiden.
  • Säkerställ fungerande WIFI inom kollektivtrafiken och hälso- och sjukvården
  • Arbeta för goda restidskvoter mot bilen.
  • Fortsätt det strategiska arbetet med ökad digitalisering och spets i kulturutbudet.
  • Fortsätt utvecklingen av produktions- och kapacitetsplanering.
  • Fortsätt att fokusera på tillgänglighet och ledtider inom vården
  • Utveckla vårdformer med tidseffektiva lösningar för patienten, med hjälp av ny teknik som t.ex. att kunna boka tid på egen hand.
  • Anpassa vårdutbudet så att vård ges i rätt tid, på rätt plats och av rätt kompetens.