Miljö och klimat

Klimatförändringarnas påverkan berör alla samhällssektorer, vilket innebär att klimatanpassning är något som är aktuellt i alla sektorer. Befolkningens hälsa påverkas genom effekter av höga temperaturer, ökad exponering av pollen och luftföroreningar, spridning av sjukdomar genom vektorer och vatten samt genom risker för dricksvattenförsörjning (Länsstyrelsen, 2014, KSS rapport Klimatförändringarnas påverkan på den skånska folkhälsan).

Kustområden i Skåne är särskilt utsatta för stigande havsnivåer, en konsekvens av klimatförändringar, då Skånes landhöjning är marginell. Under 2000-talet beräknas havet stiga mellan 0,5-1 meter. Men vattennivån kan stiga ytterligare vid väderförhållanden med höga vattenstånd, höjd grundvattennivå och kraftiga vågor (Länsstyrelsen, 2014). Skånes kust är förknippad med stora kulturella, ekonomiska och ekologiska värden och är av stor betydelse för kommunerna och regionen. Exploateringsgraden vid kusten är en av de högsta i landet vilket ökar trycket på kustskydd. Det finns goda möjligheter att utveckla nya innovativa lösningar för klimatanpassning.

Översvämningsproblematiken har blivit uppmärksammad då enskilda orter i Skåne på kort tid fått stora nederbördsmängder på kort tid som lett till översvämningar. Då andelen hårdgjorda ytor ökar minskar markens upptagningsförmåga av vatten och konsekvenserna blir större vid skyfall. Klimatanpassning innebär att vi hittar sätt att ta hand om vattnet, skapar gröna ytor och utvecklar dagvattensystem. 

Konsekvensanalys för Skåne

• Förlust av ekosystemtjänster. Som är viktiga för att exempelvis reglera regnvatten.
• Ökade samhällseffekterna av översvämningarna
• Hotad dricksvattenförsörjning.
• Ökade samhällskostnader
• Episoder med mycket höga temperaturer kan leda till ökad dödlighet hos vissa riskgrupper i befolkningen
• Områden i städer kan få kraftigt förhöjda temperaturer relativt omgivningen med risk för alvarliga hälsokonsekvenser för invånarna.
• Stora hälsokonsekvenser på befolkningsnivå exempelvis för de med pollenallergi.
• Luftföroreningarna påverkar hälsan genom förändrade halter av partiklar och en ökad risk för höga halter av marknära ozon
• Ökad risk för smittspridning.

Strategiska råd för hantering

• Bidra till en sammanhållen klimatanpassningsstrategi för kusten.
• Stötta innovationsutvecklingen som leder till ett mer resilient samhälle.
• Klimatanpassa den egna verksamheten.
• Strategiskt arbete kopplat till hållbar stadsplanering och anpassning för att klara av extremväder.
• Värna naturliga ekosystem som resurs, vatten, grönområden etc.
• Ha en aktiv beredskap för kommande episoder med höga temperaturer
• Inventera och förebygg förekomsten av urbana värmeöar
• Effektiv pollenmätning och spridning av mätdata och prognoser till allmänheten minskar konsekvenserna.
• Förbättrade och utökade mätningar av miljöförändringar och användande av mätdata.

Allt fler håller med om att oljeproduktionen varken bör eller kan öka så mycket att den kan möta en efterfrågan som växer i samma takt som under de senaste två decennierna. Samtidigt sätter Kinas modernisering stor press på den globala efterfrågan på olja vilket kommer att vara en stor kraft som driver den globala marknaden för olja, gas och kol.  Medvetenheten har ökat om att de vanliga oljeresurserna inte kommer kunna möta den stora efterfrågan från länder som behöver använda mer energi för ekonomisk tillväxt. 

Försörjningstryggheten har på nytt blivit en huvudfråga för regeringar runt om i världen. Detta är till stor del en konsekvens av krig och politisk oro i betydande oljeproducerande länder. Utvecklingen mot andra försörjningsalternativ går fort. Exempelvis har utvecklingen av skiffergas gått fort och USA är nu på väg att bli självförsörjande på gas och har reserver som uppskattningsvis kan räcka i 100 år. I Europa finns också stor potential för betydlig produktion av skiffergas men motståndet mot de miljömässiga effekterna av produktionsmetoderna växer.

Förnybar energi är det energislag som globalt sett ökar snabbast och kan inom kort vara den näst viktigaste källan för elproduktion i världen efter kol. Teknik- och prisutvecklingen på framför allt solceller gör att förnybar energi snabbt kan bli konkurrenskraftig. Detta ställer samtidigt nya krav på elnätens överförings- och lagringskapacitet i takt med att elproduktionen blir mer och mer decentraliserad. Denna snabba prisutveckling på bland annat solenergi förstärks av det faktum att både Japan och Tyskland avser avskaffa kärnkraften.

Fallande priser på framförallt solel gör att konsumenter också blir producenter, så kallade prosumenter. Decentraliseringen av elproduktion kan komma att få konsekvenser för både elnät och kraftbolag.  När det gäller havsbaserad vindkraft finns en stor potential i Östersjön men avsaknaden av långsiktigt stabila nationella spelregler samt ekonomiska incitament i kombination med låga energipriser investeringsviljan hos energiaktörerna.

Biogas används idag som en alternativ energikälla som dessutom är förnybar. Användningen förväntas öka, framförallt i Sverige. Biogasen är en del av ett slutet kretslopp där samhällets avfall, som matrester och industrispill, ger klimatsmart fordonsgas, grön el och kraftvärme.

Ett annat område där teknikutvecklingen går fort är utvecklingen av batterier. Det finns nu billigare, lättare och högpresterande teknologi på marknaden. Tidigare var tekniken en bromskloss för elfordonsutveckling, men med den snabba utvecklingen som skett de senaste åren utvecklas nu marknaden snabbt. Detta gäller både elbilar, elbussar och elcyklar. Både i Sverige och nationellt pågår en omställning av kollektivtrafiken i städerna från bussdrift med förbränningsmotorer till elbussar.

Konsekvensanalys för Skåne

• Oljepriset påverkar investeringar i förnybara alternativ och effektivisering.
• En stor del av energiförsörjningen till kraftvärme är beroende av naturgasleveranser från Danmark. En brist i gastillförseln skulle drabba Skåne mycket negativt.
• Ökad användning av förnybar energi kan påverka klimatet och hälsan positivt.
• Grön elbussdrift kan minska buller och avgaser i stadsmiljön.

Strategiska råd för hantering

• Öka den lokala produktionen av förnybar energi i Skåne vilket skulle leda till ökad försörjningstrygghet samt en mer hållbar energimix.
• Samarbete med de skånska kommunerna för att introducera grön eldrift.
• Underlätta för att kombinera elbil med kollektivtrafik genom att ha laddmöjligheter på pendlarparkeringarna
• Intensifiera arbetet internt med fossilbränslefri energianvändning, resor och transporter

Särskilt fokus i forskning och debatt läggs nu på kemikalier som är cancerogena, mutagena, hormonstörande och reproduktionstoxiska. Barn är extra känsliga för dessa kemikalier. De senaste åren har man även på både nationell och internationell nivå uppmärksammat riskerna med den så kallade cocktaileffekten – att en blandning av olika ämnen kan påverka människa och miljö på ett annat sätt än vad varje ämne gör var för sig.

WHO uppmärksammar också hälsoriskerna med kemikalier i miljön, bland annat med hormonstörande ämnen, Endocrine Disrupting Chemicals (EDCs). Ett exempel på hormonstörande ämnen är vissa ftalater, en sorts mjukgörare, som finns i främst PVC-plast bland annat i medicinteknisk utrustning och sjukvårdsartiklar som blodpåsar och slangar. Högfluorerande ämnen börjar uppmärksammats. Ämnena tillhör de mest svårnedbrytbara i naturen där de påverkar djur och fåglars hormonsystem och DNA. Nanomaterial är ett samlingsnamn på mycket små partiklar, detta är relativt nya material vars effekt på miljö man i dagsläget vet lite om. Utvecklingen av nya nanomaterial kan komma att påverka sjukvården.

Mikroplaster är små plastpartiklar som inte bryts ner i naturen. 40 ton mikroplaster spolas ut i Östersjön årligen enligt en studie från Stockholms universitet 2015. Mikroplaster uppstår främst vid slitage av däck mot vägbanor men kommer även bland annat från kroppsvårdsprodukter som följer ut med duschvattnet, fleeceplagg som tvättas och plastskräp som kommer ut i haven. Mikroplaster uppfattas som föda av de minsta djuren som plankton och musslor och de kan också tränga in i djurens celler och vävnader. Människor som sedan äter dessa djur får i sin tur i sig plasten. Eftersom de flesta miljögifter är hydrofoba precis som plasten dras de till denna och koncentrationen av miljögifter ökar.

Även läkemedel påverkar miljön både vid tillverkning och efter användning. Många läkemedel utsöndras ur kroppen i aktiv form och når naturen via avloppsvattnet, eftersom reningsverken ofta inte klarar av att bryta ned dessa substanser. Kunskapen om enskilda läkemedels miljöpåverkan är ännu begränsad. Andra områden där flera farliga ämnen för miljö och hälsa finns är i byggmaterial vid byggnationer. I en kartläggning nyligen utförd av kemikalieinspektionen identifierades 122 olika ämnen som är antingen cancerframkallande, reproduktionstoxiska, mutagena, hormonstörande eller sensibiliserande.

Konsekvensanalys för Skåne

• Ökade förväntningar och krav från patienter och myndigheter på att sjukvården inte ska använda produkter som innehåller miljö- och hälsoskadliga ämnen.
• Kommande krav på att byta ut medicinteknisk utrustning och förbrukningsartiklar som innehåller ämnen med negativ inverkan på människors hälsa och/eller miljön.
• Ökade krav och förväntningar från patienter på bättre kunskaper om små partiklar, i nano- och mikroskala.
• Ökade krav från förskrivare och patienter på kunskap och hänsyn till miljön inom läkemedelsområdet.

Strategiska råd för hantering

• Implementera riktlinjerna för utfasning av miljö- och hälsofarliga ämnen i hälso- och sjukvården.
• Främja innovationer och forskning så att användningen av miljö- och hälsofarliga ämnen i förlängningen kommer att minskas i verksamheten.
• Genom åtgärder i aktivitetsplan till Handlingsplan för kemikalier i Skåne ska Region Skåne i samverkan med universitet och lärosäten ta forskningsinitiativ för att kartlägga problembilden av miljö- och hälsofarliga kemikalier.
• Intensifiera arbetet med att minska Region Skånes miljöpåverkan från läkemedel genom åtgärder i aktivitetsplan.
• Skärp kraven vid upphandlingar på vilka ämnen som inte får ingå i material och produkter.
• Genomtänkt och strategisk användning av nationell- och EU-finansiering.
• Arbeta för ett giftfritt byggande med rätt valda material vid nya bygginvesteringar. Exempelvis inom sjukhusområdenas ny- och ombyggnationer. 

Inom EU har synsättet på avfall breddats i det senaste avfallsdirektivet: från något som ska sorteras och tas omhand till att vi måste förebygga uppkomsten av avfall.  Man talar om en kretsloppsekonomi – eller cirkulär ekonomi – som utöver att förebygga avfall också innebär att man minskar resursuttaget genom nya tekniker och affärsmodeller.

En stor del av de produkter vi människor använder har allt kortare livslängd. Denna trend är tydlig inom bland annat vårdverksamheten. Allt fler engångsmaterial används inom vården och produkterna har ofta genomgått en energikrävande tillverkningsprocess och långa transportsträckor, för att sedan användas enbart några sekunder eller minuter, varefter de blir avfall som ska sorteras, transporteras och tas omhand.

Konsekvensanalys för Skåne

• På längre sikt: tillgången på material och produkter minskar och kostnaden ökar.
• Ökade nationella och internationella krav på resurssnål och energieffektiv användning, det vill säga återanvända och återvinna material och produkter samt minska avfallsmängderna.

Strategiska råd för hantering

• Intensifiera arbetet med att skapa en resurseffektiv materialanvändning med mer effektiva och optimerade materialströmmar, vilket minskar både materialanvändning och kostnader
• Innovativ upphandling och riktlinjer för utfasning av miljö- och hälsofarliga kemikalier.
• Skapa dialog med näringslivet så att dessa aktörer är med och utvecklar de krav som kan komma kring ökade cirkulära affärsmodeller samt framtida tekniska lösningar för miljö- och hälsofarliga kemikalier.
• Ställ krav på att produkter som köps in i större utsträckning produceras av förnybara material och råvaror.
• Öka avfallssorteringen för att öka återvinningen.
• Utveckla intern modell för systematiskt återbruk