
Utvecklingen spänner över flera områden, från informationsteknologiska och materialtekniska innovationer till biomedicinska framsteg. Exempel på informationsteknologisk utveckling är ökad tillgänglighet till data samtidigt som patienten får mer kontroll över egna uppgifter. På den materialtekniska fronten kan nämnas fortsatt snabb utveckling av proteser, som alltmer kan styras av individens egen vilja och efterlikna egna kroppsdelar. Genom samverkan mellan teknik och biomedicin utvecklas kontinuerligt nya metoder för att avbilda olika delar av människokroppen. Vi har bara sett början av denna bilddiagnostiska revolution.
Inom biomedicinsk forskning ligger stort fokus på behandlingar som utnyttjar nyvunnen kunskap inom stamcellsforskning och genetik. Tack vare dessa framsteg kan alltfler genetiska sjukdomar förutsägas och behandlas. Stamcellsforskningen kommer på sikt att ge oanade möjligheter till att ersätta sjuka celler med nya celler, vilket kommer att få stor betydelse inom behandling av såväl cancer som olika neurologiska sjukdomar.
Inom kirurgin fortsätter utvecklingen inom den redan långt komna transplantationsverksamheten med allt bättre överlevnad av både patient och organ. I framtiden ser man möjligheter att transplantera nya organ som tarm och bukspottkörtel och ersätta kroppsdelar som arm, ben och ansikte. Genom transplantation av insulinproducerande celler kan sannolikt också behandlingen av diabetes dramatiskt förändras i framtiden. Minimalt invasiva ingrepp blir allt vanligare också vid sjukdomar som traditionellt inte behandlats med kirurgi. Som exempel kan nämnas Parkinsons sjukdom och andra neurologiska tillstånd som kan behandlas med hjälp av elektrisk stimulering av hjärnan. Inom det kirurgiska området sker också en snabb utveckling av robotkirurgi och distanskirurgi.
En stor andel av nya läkemedel godkänns och introduceras för avgränsade, mindre patientgrupper där utvecklingskostnaden ska betalas av färre användare. Det medför att olika mått på kostnadseffektivitet blir viktiga och att kostnadsanalyser blir ett regelbundet inslag i all slags utvärdering. Exempel på detta är inom onkologi och vid sällsynta diagnoser. Utveckling, god kostnadskontroll och jämlik vård blir en utmaning att kombinera.
Ny teknik innebär ofta, särskilt initialt, ökade kostnader. Det blir därför viktigt att kontinuerligt värdera varje ny teknik utifrån nytta för patienten. Med ett sådant perspektiv kan ny teknik i många fall ge större nytta för mindre pengar – i varje fall på lång sikt. Prioriteringsplattformens principer blir i detta sammanhang en viktig grund för att teknikutveckling, innovationer och patientnytta ska följas åt. Inom den nationella läkemedelsstrategin har en nationell process mellan myndigheter, landsting och industri rörande ett ordnat införande av läkemedel och medicinteknik utarbetats. Läkemedel ska också ställas mot icke-farmakologiska behandlingsmetoder som står under andra regelverk och prissättningsmodeller. Godkännande och prissättning av läkemedel och medicinteknik står högt på agendan i hela EU, nya regleringar och förordningar tillkommer ständigt.
Med en allt snabbare utveckling av nya diagnostiska och terapeutiska metoder följer ofta svåra etiska dilemma. Det är inte alltid självklart att det som är tekniskt möjligt också är önskvärt utifrån samhällets och individens synpunkt. Detta faktum ställer stora krav på samverkan mellan forskare och beslutsfattare. Exempel på områden med svåra etiska avvägningar är:
- Tillgång till nya kostsamma metoder med stor betydelse för ett fåtal individer samtidigt som våra gemensamma resurser är begränsade.
- Otydlig gränsdragning mellan insatser som är motiverade av medicinska skäl respektive av kosmetiska och prestationshöjande skäl.
- Ny genteknik som gör det möjligt att förändra vår arvsmassa och i förväg bestämma våra barns arvsmassa.
Konsekvensanalys för Skåne
- Kraftigt ökade kostnader för hälso- och sjukvården.
- Etiska dilemman.
- Viktiga investeringar avstås till följd av brist på långsiktighet, felbedömningar, ekonomiska skäl mm. Den enskilde kan ta större eget ansvar vilket både ger egenmakt och skapar delaktighet samtidigt som resurser frigörs.
- De ständigt ökade behoven och förväntningarna på patientsäkerhet, mer avancerad teknik i patientens närhet samt högspecialiserad vård, forskning och utbildning kräver stora investeringar i framtidens sjukvård.
- Allt fler kan behandlas.
- Hälsobranschen är en framtidsbransch.
- Kommer att ställa krav på horisontell och vertikal medicinsk prioritering.
- Möjliggör införandet av nya, effektiva men kostsamma läkemedel och behandlingsmetoder på ett ändamålsenligt sätt.
Strategiska råd för hantering
- Möjliggör användandet av informations-teknologiska, materialtekniska och biomedicinska framsteg, för såväl medborgare som personal.
- Diskutera vad som bör ingå i det gemensamt finansierade hälso- och sjukvårdsutbudet, vad som ska ha en högre grad av självfinansiering och vad som är egenansvar.
- Väg in etiska aspekter och värdera nya metoder och behandlingar utifrån prioriteringsplattformens grundprinciper.
- Fortsatt arbete med att skapa en tydlig process för prioriteringar så att öppna och transparanta prioriteringar kan göras.
- Främja forskning och utveckling genom investeringsfrämjande åtgärder, men framförallt genom att låta medarbetare vara en del i processen.
- Genomtänkt och strategisk användning av nationell- och EU-finansiering.
- Frigör resurser för användning av nya, innovativa läkemedel.
- Undvik irrationell läkemedelsanvändning genom att ytterligare öka följsamheten till de rekommendationer och riktlinjer som finns framtagna.
- Medverka i ytterligare utveckling av upphandlingsarbete.