Demografiska förändringar

Den största globala demografiska trenden är att människor blir allt äldre. Livslängden har ökat kraftigt i världen, dels på grund av förbättrade levnadsförhållanden och dels av förbättrad medicinsk behandling. Detta bidrar till att andelen äldre ökar i relation till resten av befolkningen.

Demografiska förändringarna innebär både möjligheter och utmaningar för samhällsutvecklingen. Framtidens äldre kommer att ha en annan sjukdomsbild än dagens, andra behov av service och således andra krav på samhället. Men vi kan också se en ökning av antalet yngre i befolkningen framförallt på grund utan den inflyttning som sker till Skåne.

En förändrad åldersstruktur ställer inte endast krav på en utveckling av morgondagens välfärdstjänster utan innebär också en utmaning för den framtida kompetensförsörjningen. 

Allt fler äldre och yngre i Skåne

Vi lever allt längre i Sverige. På 150 år har medellivslängden ökat från strax under 50 år till omkring 80 år idag. I Statistiska centralbyråns (SCB) riksprognos förutspås en medellivslängd på närmre 90 år för både män och kvinnor 2110. Sverige är idag ett av de länder som har högst medellivslängd i världen, men det finns stora skillnader mellan olika delar i Sverige. Skillnad i utbildningsnivå är en faktor som pekas ut som en sannolik förklaring till de regionala skillnaderna i medellivslängd. Även skillnader i levnadsvanor och olika typer av arbetsmarknad och arbetsvillkor kan vara möjliga faktorer.

Förändringar i befolkningens åldersstruktur i en region sker inte så snabbt eftersom befolkningen årligen bara blir ett år äldre, men flyttningar, födslar och dödsfall påverkar åldersstrukturen. Den historiskt sett stora invandring vi haft till Sverige de senaste åren, kombinerat med det stora antalet flyktingar som kom 2015, innebär ett tillskott av yngre till befolkningen. Gruppen 80 år och äldre är om än allt friskare en stor en stor vårdkonsument för Region Skåne och är den åldersgrupp som procentuellt förväntas öka mest. Fram till 2025 visar prognosen att gruppen ökar med 31 % eller drygt 20 000 personer, samtidigt som befolkningen i stort förväntas öka med drygt 12 %. Även andelen unga förväntas öka kraftigt, samtidigt som den arbetsföra befolkningen (20-64 år) förväntas öka med knappt 10 %. Invandringen bidar till att Sverige har mer än en marginell befolkningstillväxt och bidrar med en viktig resurs för att klara framtidens sysselsättning, där en växande andel äldre och yngre ska försörjas.

Framtidens äldre kommer att ha en annan sjukdomsbild än dagens, andra behov av service och således andra krav på samhället. Det leder med stor sannolikhet till ett ökat resursbehov och ett starkare fokus på frågor som rör vård och de äldres livsvillkor.

Konsekvensanalys för Skåne

  • Ökad efterfrågan på vård
  • Förändrad åldersstruktur i Skåne leder till konsekvenser för Skånes ekonomi
  • Fler fallolyckor
  • Fler friskare äldre som reser mer med kollektivtrafiken
  • Behov av nya tekniska lösningar
  • Förändrat konsumtionsmönster av kultur
  • Större andel av de asylsökande till Sverige har en sjukdomsbild som kräver särskild sjukvård.

Strategiska råd för hantering

  • Planera för att befolkningen lever längre och att andelen äldre ökar
  • Ta fram preventionsprogram för fallolyckor för äldre
  • Stärk grundstatus i hälsa hos medborgarna genom preventionsprogram.
  • Arbeta för att Region Skåne ska vara en attraktiv arbetsgivare och säkra kompetensbehovet
  • Planera för att fler äldre som reser kollektivt
  • Vid utbyggnad och upphandling- anpassa kapaciteten för kunder med hjälpmedel.
  • Ta tillvara den viktiga kompetens som kommer i och med invandringen. Skapa en samordning och helhetsperspektiv för integrationsinsatser.

Ökad osäkerhet i bedömningen kring antalet asylsökande till Sverige

Under 2015 sökte sig över en miljon människor till EU i hopp om skydd, av dem kom ungefär 163 000 personer till Sverige. Det var dubbelt så många som året innan då 81 000 personer sökte asyl i Sverige. Aldrig tidigare har så många sökt skydd i Sverige som under 2015. Tyskland var det land i Europa som hade det största antalet asylsökande, cirka en halv miljon. Sverige var dock det land som har tagit emot flest i förhållande till vår folkmängd.

UNHCR uppskattar att drygt 65 miljoner människor har tvingats lämna sina hem för att söka skydd. I Mellanöstern är säkerhetssituationen fortsatt försämrad och den socioekonomiska situationen har förvärrats. Även i Afrika söder om Sahara är drivkrafterna stora för att ta sig till Europa, främst för ekonomiska migranter. Trots att människors drivkrafter att söka skydd kvarstår blir flyktingsituationen mindre påtaglig i Europa och Sverige, där nu antalet asylsökande minskar.

Möjligheten att ta sig genom Europas yttre och inre gränskontroller fortsätter att utgöra en viktig faktor för hur migrationen till och genom länderna förändras. EU:s överenskommelse med Turkiet och skärpta kontrollåtgärder längs den västra Balkanrutten har varit de enskilt viktigaste faktorerna för att begränsa möjligheterna till att nå Europa via Egeiska havet och vidare till Sverige. Även inrättandet av gräns- och ID-kontroller inom Schengenområdet har försvårat möjligheten att söka asyl i Sverige. Mot bakgrund av kontrollåtgärdernas effekt skriver UNHCR kraftigt ner sin prognos 2016 över antalet flyktingar och migranter som anländer till EU via Turkiet, från en miljon till 250 000 personer.

I flera länder, däribland Sverige, vidtas åtgärder för att färre människor ska söka asyl, bland annat genom mer restriktiva asyllagstiftningar. Samtidigt råder stor oenighet mellan EU:s medlemsländer i hur migrationsfrågan ska hanteras långsiktigt. I juli försökte delar av den turkiska militären ta över makten i landet och det råder en stor politisk turbulens. Den kommande utvecklingen är svårbedömd men mycket talar för att utvecklingen kommer att påverka landet negativt. Detta skapar osäkerhet i bedömningarna, då Turkiet är en nyckelaktör i migrationsöverenskommelsen med EU vars syfte är att säkerställa att färre människor ska söka asyl i Europa.

För 2017 sänker migrationsverket planeringsantagandet från 51 000 till 31 000 asylsökande, dock ökar osäkerheten i bedömningarna över tid. Överenskommelsen mellan EU och Turkiet kan komma att avslutas under det första halvåret 2017. I händelse av detta scenario kan det leda till ett ökat antal asylsökande till Europa och Sverige under andra halvåret.

Konsekvensanalys för Skåne

  • Stor grupp av flyktingar som väntar på beslut om uppehållstillstånd, långa handläggningstider
  • Ökat antal papperslösa
  • Fortsatt ökat behov av sjukvård, tandvård
  • Ökat behov om administration för att ansöka om ersättning för vårdkostnader från Migrationsverket
  • Fortsatt stort behov av tolkar
  • Ökade samhällsekonomiska kostnader till följd av gränskontrollerna
  • Minskad arbetspendling över Öresund
  • Förlorade intäkter för Skånetrafiken och ökade kostnader

Strategiska råd för hantering

  • Satsa på integrationsåtgärder
  • Bibehåll ökad beredskap då osäkerheten är hög
  • Öka samarbetet med andra myndigheter som är en del av integrationsprocessen.
  • Visa på gränskontrollernas effekter på Skåne och Öresundsregionen
  • Skapa regional målbild för samordning och helhetsperspektiv för integrationsinsatser.