Hur ser ditt sökbehov ut?

Du kan använda Google för att snabbt få översikt över ett ämne. Där hittar du också tips och förklaringar till begrepp som kan vara viktiga för att komma vidare med din sökning.

Google har en sökmotor för akademiska texter som kallas Google Scholar. Där är nyhetsartiklar,  Youtubeklipp, Wikipedia och liknande sidor bortfiltrerade. Google och Google Scholar har ett väldigt omfattande innehåll, och det kan vara svårt att göra specifika sökningar där irrelevanta träffar filtreras bort.

Om du vill göra en avancerad sökning för att hitta vetenskapliga artiklar kan du istället använda någon av sjukhusbibliotekens databaser med referat och/eller fulltexter till vetenskapliga artiklar. I många databaser har du möjlighet att göra avgränsningar, till exempel på ämnesord, som inte går att göra i Google och Google Scholar.

I Region Skånes sökportal Medsök kan du söka i flera databaser samtidigt. Medsök innehåller både vetenskapliga artiklar och e-böcker.

Using Google, Wikipedia, Google Scholar, and an academic database for research - Center for Instructional Innovation, Georgia State University (youtube.com)

Vilken typ av text du letar efter?

Vetenskaplig artikel

Sök i en databas för vetenskapliga artiklar. Där kan det finnas både fulltexter och sammanfattningar av artiklar som du sen kan beställa via sjukhusbiblioteket. Databaserna kan täcka in olika ämnesområden. I Google Scholar hittar du också vetenskapliga artiklar.

Databaser

Bok

Använd sjukhusbibliotekens bokkataloger eller den nationella katalogen LIBRIS. Sjukhusbiblioteken kan låna böcker från andra bibliotek om de inte finns i våra egna samlingar.

• Sjukhusbibliotekens bokkataloger
• LIBRIS (libris.kb.se)

E-bok

Använd Medsök och ClinicalKey för att söka bland Region Skånes medicinska e-böcker.

• Medsök
• ClinicalKey (clinicalkey.com)

Rekommendationer i kliniskt arbete

UpToDate och till viss del ClinicalKey är breda medicinska kunskapsstöd som hjälper vårdpersonal med medicinska frågeställningar i det kliniska arbetet.

Det finns också specialiserade kunskapsstöd inom:

• Nutrition (PEN)
• Barnhälsovård (Rikshandboken i barnhälsovård)
• Mental hälsa och beteendemedicin (Treatments That Work).

Kliniska kunskapsstöd

Första steget för att hitta den information du behöver är att fundera över vad det egentligen är du vill veta.

• Vad ska jag använda informationen till?
• Ska den vara vetenskaplig?
• Hur mycket information behöver jag?
• Hur aktuell behöver den vara?

Tips för att hitta sökord

• Formulera en sökfråga som så precist som möjligt definierar vad det är du vill hitta information om.
• Plocka ut de mest betydelsebärande begreppen i din frågeställning.
• Översätt dina begrepp till engelska eftersom de flesta databaser använder engelska. Ta hjälp av ett lexikon eller Svensk MeSH där medicinska begrepp är sökbara på både svenska och engelska. Svensk MeSH (kib.ki.se)
• Gör en lista på synonymer och relaterade begrepp som kan vara användbara.
• Testa att söka med olika kombinationer av ord du kommer på.
• Börja med att söka brett med få sökord och lägg till fler efterhand.
• Använd de träffar du får och plocka ut bra begrepp som du kan använda i din sökning. Om du har hittat en bra artikel, se vilka ämnesord som används för att beskriva den i databasen.
• Det kanske inte finns en perfekt källa som svarar på alla aspekter av din sökfråga. Du behöver troligtvis kombinera olika studier för att få ett bra svar.

One perfect source - North Carolina State University Library (youtube.com)

Ämnesord

När du skriver in ett sökord som du själv kommit på i sökrutan utan att ange vart i texten/artikelposten du vill att databasen ska söka efter begreppet kallas det för fritextsökning. Du kan göra din sökning mer specifik genom att använda dig av så kallad ämnesordssökning.

Ämnesord är standardiserade begrepp som används för att beskriva artiklarna i en databas. De kan också kallas för subject terms, subject headings eller MeSH-termer. Ämnesorden beskriver huvudinnehållet i en artikel, och samlar alla artiklar med liknande innehåll under ett begrepp.

Alla artiklar i en viss databas som handlar om cancer kan alltså samlas under ämnesordet ”Neoplasms” oavsett om författarna valt att använda cancer, tumor, neoplasms eller något annat begrepp i sin text.

Olika databaser använder olika begrepp som ämnesord. Det finns oftast en ämnesordlista eller tesaurus där det går att slå upp vilket begrepp som används.

Du kan på olika sätt påverka relevansen och antalet träffar i din sökning. Olika databaser fungerar på olika sätt. Titta på hjälp-sidan vad som gäller i just den databas du söker i.

Kombinera flera sökord - AND/OR/NOT

And, or och not kallas för booleska operatorer.

• AND: Om du använder AND mellan två sökord kommer du bara få träffar som innehåller båda orden. AND ger färre träffar.
• OR: Om du använder OR kommer du få träffar som innehåller minst ett av orden. Du kan använda OR för att få med flera synonymer eller närliggande begrepp. OR ger fler träffar.
• NOT: används för att utesluta ett ord. Alla träffar som innehåller det ordet kommer då försvinna från träfflistan. NOT ger färre träffar.

Boolean Operators And, Or, & Not - Wilson Library, University of La Verne (youtube.com)

Frassökning

För att söka på en hel titel eller ett begrepp som består av flera ord kan du sätta citationstecken runt sökorden. Citattecknen ger träffar på sökorden i just den ordningsföljd som du skrivit dem. Exempel: ”diabetes mellitus”, ”sign language”.

Trunkering

Du kan använda asterix för att få träffar på flera olika ändelser och böjningar av ett ord. En sökning på child* ger träffar på artiklar som innehåller children, childrens, child, childhood och så vidare. En del databaser använder istället dollartecken $.

Maskering

Om du är osäker på en stavning eller om du vet att det finns två alternativa stavningar av ett begrepp kan du använda asterix mitt i ett ord. * motsvarar då en okänd bokstav.

För få träffar

• Om du kombinerar många ord med AND kan din sökning bli för smal. Testa att ta bort något begrepp.
• Sök på flera synonymer med OR mellan.
• Byt ut ditt sökord mot synonymer eller närliggande begrepp.
• Om du hittat en bra kan du använda begrepp och ämnesord från den för att hitta liknande artiklar. 
• Använd fritextsökning.
• Kontrollera att du har stavat dina sökord rätt.
• Testa en annan databas.

För många träffar

• Sök på ämnesord istället för fritextsökning. Då blir din sökning mer begränsad och du får mer relevanta träffar.
• Använd avgränsning för år och peer review om det är relevant för dig.
• Kombinera flera sökord med AND mellan.
• Uteslut träffar med ett visst ord genom att använda NOT.
• Fundera på om din frågeställning är för bred eller för ospecifik.

Kritisk granskning och värdering av information och artiklar.

För att bedriva en kunskapsbaserad vård krävs det att den bygger på vetenskaplig forskning. Forskningsresultat kan redovisas i artiklar, avhandlingar, böcker, rapporter, konferensbidrag med mera.

Inom medicin- och vårdområdet är artikeln den vanligaste publikationsformen. Artiklar kan publiceras i vetenskapliga tidskrifter, facktidskrifter eller populärvetenskapliga tidskrifter. Skillnaden mellan dessa beskrivs här.

Vetenskaplig tidskrift

• Vänder sig främst till andra forskare och ämneskunniga inom området.
• Syftet är att redovisa forskning inom ett ämnesområde.
• Artikelns författare är forskare.
• Artikeln är granskad av expert inom ämnesområdet (peer-review*) innan publicering.
• Fackspråk används.
• Det finns källor och referenser.

 *Vetenskapliga artiklar är ofta peer reviewed, det vill säga ämnesexperter läser och granskar artiklar före publicering.

Facktidskrift

• Vänder sig till yrkesverksamma inom en profession.
• Syftet är att informera yrkesverksamma om nyheter och debatter inom ämnesområdet.
• Artikelns författare är yrkesverksamma inom ämnesområdet eller journalister.
• Artikeln är granskad av redaktör eller ämneskunnig innan publicering.
• Språket är lättförståeligt med fackuttryck.
• Källor och referenser saknas ofta.

Populärvetenskaplig tidskrift

• Vänder sig till intresserad allmänhet
• Syftet är att informera och underhålla den intresserade allmänheten om bland annat ny forskning.
• Artikelns författare är journalister.
• Artikeln är granskad av redaktör innan publicering.
• Språket är lättförståeligt. 
• Källor och referenser saknas oftast. 

Material i en vetenskaplig tidskrift

Allt material i en vetenskaplig tidskrift är inte vetenskapligt. Det finns även ledare, bokrecensioner, konferensabstrakt, kommentarer och liknande. En vetenskaplig artikel innehåller oftast abstrakt, introduktion/bakgrund, metod och material, resultat, diskussion, referenser.

Vad är en vetenskaplig artikel? (ki.se)

När man pratar om vetenskapliga artiklar brukar man skilja mellan originalartiklar och översiktsartiklar.

Originalartiklar

Originalartiklar är artiklar där forskaren beskriver en empirisk studie och för första gången redovisar resultaten från ett forskningsprojekt. De brukar även kallas primärkällor. Originalartiklar brukar delas in beroende på studiemetod och form av frågeställning.

• Randomiserade kontrollerade studier, RCT. I en randomiserad kontrollerad studie jämförs en slumpvis utvald försöksgrupp med en slumpvis utvald kontrollgrupp. Randomiseringen gör att skillnaden mellan grupperna sannolikt beror på interventionen. Studierna kan vara både blindade och öppna.
• Observationsstudier har ingen randomisering. De kan delas in i flera olika former av studier beroende på metod. Några exempel är kohortstudier, tvärsnittsstudier, fall-kontrollstudier

Översiktsartiklar

Översiktsartiklar är litteraturöversikter där tidigare publicerade studier kritiskt utvärderas utifrån en specifik frågeställning. De kallas också sekundärkällor. Systematisk översikt och meta-analys är två former av översiktsartiklar.

• Systematisk översikt/systematic review – översikt som utifrån en tydligt formulerad fråga letar upp relevanta studier, analyserar studieresultaten och sammanfattar dem.
• Meta-analys – systematisk översikt som jämför studieresultat med hjälp av en statistisk metod. Det krävs att studierna som jämförs har resultat som är jämförbara. Det är i dessa studier som man kan räkna ut en oddskvot.

När du refererar eller citerar är det viktigt att ange källan varifrån du har hämtat uppgifterna på ett konsekvent och detaljerat vis. Det ska gå att hitta tillbaka till källan, och den ska inte kunna blandas ihop med någon annan källa.

En referens ska innehålla olika uppgifter beroende på vilken typ av källa du hänvisar till, exempelvis en bok, tidskrift, bild, intervju eller webbsida. Som regel ska du alltid referera till förstahandskällan om det är möjligt, och inte till en källa som refererar till en annan text.

Det finns olika referensstilar och regler för hur referenserna ska skrivas. Om du vill publicera en artikel i en tidskrift bör du ta reda på vad som gäller för just den tidskriften innan du börjar skriva.

Skriva referenser (kib.ki.se)

Guider till vanliga referenshanteringssystem.

• APA (kib.ki.se) 
• Vancouver (kib.ki.se) 
• Harvard (hb.se) 

Ett referenshanteringsprogram hjälper dig att samla och organisera alla dina källor på ett ställe.

Du kan också använda det för att infoga referenser och källförteckningar med olika referensstilar direkt i ett Word-dokument medan du skriver din text. Det sparar tid och minskar risken för fel. Det går att byta referensstil under tiden, eller efter att du skrivit färdigt, och att flytta referenser i texten utan att de hamnar i fel ordning.

Vanliga program för referenshantering (endast EndNote kan laddas ner på RS-datorer):

EndNote

• Du kan beställa EndNote som program till din arbetsdator mot en månadsavgift. Tala med IT-beställaren på din arbetsplats.
• Webbversionen och appen är gratis.
• Lite mer krävande att lära sig.

EndNote (endnote.com)

Mendeley

• Gratis
• Finns som app, webbversion och program att installera på datorn, men programmet är inte godkänt för att ladda ner på regionens datorer.
• Fungerar också som ett socialt nätverk för forskning.
• Enkelt att lära sig.

Mendeley (mendeley.com)

Zotero

• Gratis
• Installeras i webbläsaren Firefox.
• Finns som program att installera på datorn, men är inte godkänt för att ladda ner på regionens datorer. ZoteroBib är en enklare webbversion.
• Lätt att importera referenser från såväl webbsidor som databaser.
• Bäst på att importera små mängder material åt gången.

Zotero (zotero.org)