Frågor och svar om flyktingar och smittor

De nuvarande flyktingströmmarna utgör låg risk för utbrott av infektionssjukdomar till befolkningen i Sverige. Folkhälsomyndigheten har analyserat läget och gör denna bedömning.

Denna information riktar sig till personal på anläggningsboende, personal på Migrationsverket, tullen och polisen samt frivilligarbetare på färje- och tågcentraler eller motsvarande.

Viktigast är att ha god handhygien

Tvätta händerna med tvål och vatten. Särskilt viktigt är detta efter toalettbesök, före matlagning och inför måltid. Det kan också vara av värde att tvätta händerna när man kommer hem efter att ha vistats i allmänna miljöer eller träffat många människor.

Hygienråd till verksamheter utanför sjukvården (pdf).

Finns det något jag bör tänka på när jag träffar nyanlända flyktingar?

En god handhygien rekommenderas alltid i alla sammanhang.

Vilka infektioner kan vara vanliga bland nyanlända flyktingar?

Förkylningar är de vanligaste infektionerna både här i Sverige och utomlands. De drabbar också flyktingarna. Svårare infektioner är ovanliga. Det är viktigt att vara uppmärksam på symtom som kan vara covid-19 samt att följa de rekommendationer som finns kring provtagning för covid-19 och åtgärder för att minska smittspridning av covid-19.

Behövs särskilda vaccinationer för att arbeta med flyktingar?

Nästan alla personer i Sverige har det man kallar grundskydd. Till det räknas att man är fullt vaccinerad mot difteri, stelkramp och polio samt att man också har ett skydd mot mässling och röda hund, antingen via vaccination (MPR) eller att man har haft sjukdomarna.

Dessa vaccinationer ingår i det svenska barnvaccinationsprogrammet. Vaccination mot tuberkulos och hepatit B krävs inte i detta sammanhang.

Hur gör jag om jag ska hjälpa någon att plåstra om ett sår?

Använd handskar vid sårtvätt och omläggning. Täck såret med förband. Tvätta händerna efteråt och/eller använd handsprit. Använt förbandsmaterial kastas i vanliga sopor. Är såren infekterade bör de bedömas av sjukvårdspersonal.

Kan flyktingar bära på resistenta bakterier?

Antibiotikaresistenta bakterier förekommer i större utsträckning i de länder där flyktingar kommer ifrån.

Kan jag smittas av resistenta bakterier?

Antibiotikaresistenta bakterier smittar inte vid vanliga sociala kontakter. Det man ska tänka på är att infekterade sår alltid har bakterier av något slag. Ibland kan dessa vara antibiotikaresistenta. Det är därför viktigt att alltid ha god handhygien vid såromläggning. Sår ska vara täckta med förband.

Är skabb smittsamt?

Skabb är inte särskilt smittsamt även om en person har mycket klåda. Det krävs hud-till-hudkontakt i 5-10 minuter för att skabb ska smittas.

Vi har en person på boendet med skabb. Vad gör vi?

Behandla med Tenutex som är en receptfri salva. Salvan ska sitta på i 24 timmar. Se bipacksedel. Tvätta kläder, handdukar och sängkläder i samband med behandlingen. 

Finns det någon risk att smittas av tuberkulos?

Tillfälliga kontakter och kontakter utomhus innebär i stort sett ingen smittrisk. Det krävs en mer långvarig och nära kontakt inomhus med en smittsam, hostande person med lungtuberkulos för att smittas. 

Kan jag bära hem tuberkulos-smitta till min familj?

Nej, man kan inte bli smittad via kläder eller föremål. Bara den som utsätts för hosta riskerar att bli smittad.

När kan man misstänka att någon har tuberkulos?

Personer med långvarig hosta, feber och viktnedgång kan ha tuberkulos. Personen bör bedömas av en läkare.

Kan jag bli smittad om jag kommer i kontakt med blod?

Vanliga sociala kontakter smittar inte. Blod måste komma in i kroppen genom huden via öppna sår eller slemhinnor. Hel hud skyddar.

Hur skyddar jag mig mot blodsmitta?

Använd handskar vid all kontakt med blod eller kroppsvätskor som saliv, sårsekret, kräk, urin, avföring.

Vad gör jag om jag om jag fått blod i ögon eller i mun?

Skölj bort blodet. Vid tillbud med risk för blodsmitta som stick- och skärskador eller blod på skadad hud, kontakta Sjukvårdsrådgivningen1177.

Det är viktigt att alla bidrar till en god hygien i de gemensamma lokalerna. Skapa rutiner som är lätta att förstå gällande:

  • Handhygien efter toalettbesök och före måltid
  • God personlig hygien gällande handdukar, kläder och sängkläder.
  • Hantering av livsmedel

Måste personerna som bor på boendet genomgå hälsoundersökning?

Nej, den är i första hand för den asylsökandes egen skull och krävs inte för att vistas på ett boende. Det är bra att uppmuntra och underlätta för de boende att genomgå en hälsoundersökning på en vårdcentral. 

Vad ska man tänka på med städning? 

En allmänt god ordning och reda gör att städningen underlättas. Städning är särskilt viktig i lokaler som många använder som kök, duschar och toaletter.

Vilka hygienrutiner är bra att tänka på för personalen på ett boende?

Håll god handhygien samt tillgång på handdesinfektion/handsprit. Använd handskar vid kontakt med kroppsvätskor.

Vad gäller om jag som legitimerad sjukvårdspersonal jobbar extra med flyktingar?

Utför man sjukvårdande uppgifter, oavsett om det är på sin ordinarie arbetsplats eller på fritiden, ska man alltid arbeta utifrån basala hygienrutiner.

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.