Obstipation, palliativ vård

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Bedömning och behandling i de flesta fall
  • Behandling i svårare fall

Obstipation eller förstoppning är det vanligaste mag- och tarmproblemet för svårt sjuka patienter i livets slutskede. Under livets sista dagar, när patienten kanske inte längre kan eller orkar kommunicera kan förstoppning orsaka motorisk oro.

Vanliga orsaker till obstipation i livets slutskede är:

  • immobilisering
  • urinretention
  • läkemedel som minskar tarmens rörelser (opioider, antikolinergika)
  • metabola orsaker så som hyperkalemi, hypotyreos
  • minskat vätskeintag, fiberfattig kost
  • obstruktion, hinder i eller nära tarmen (tumör).
  • Nedsatt aptit
  • Illamående och kräkning
  • Smärta vid defekation
  • Förstoppningsdiarré
  • Blåstömningsbesvär
  • Buksmärta
  • Oro
  • Avföringsvanor – frekvens, smärta och konsistens
  • Senaste avföringen – tidpunkt, mängd, utseende
  • Adekvata hjälpmedel – exempelvis toastolsförhöjning
  • Bakomliggande orsaker – särskilt opioidbehandling
  • Miktionsvanor – retention, kateter
  • Bukpalpation – resistens (tarm, urinblåsa)
  • Rektalpalpation – fekalom i ändtarmen
  • Kartlägg hur tarmfunktion varit tidigare i livet och senaste tiden.
  • Gå igenom kost och medicinering.
  • Följ patentens tarm- och urinproduktion regelbundet.
  • Vid misstanke om samtidig urinretention, överväg bladderscan eller tappning.
  • Behandla i första hand orsaken om möjligt.
  • Kontrollera vilka laxantia som provats och fungerar.
  • Prova allmänna omvårdnadsråd och därefter behovsstyrd symtomlindrande läkemedelsbehandling.

Åtgärder som kan underlätta vid förstoppning:

  • katrinplommon och färsk mogen frukt, exempelvis päron och kiwifrukt
  • produkter med hög koncentration av laktobaciller
  • ökad vätsketillförsel om patienten är dehydrerad
  • toalettbesök efter frukost, för att utnyttja tarmreflexer efter måltid
  • lägesförändring, promenader om möjligt.

Främja fysisk aktivitet, rörelseträning och prova mjuk kolonmassage.

  • Prova ett osmotiskt läkemedel av typ makrogol. Börja med 1 påse 2–3 gånger dagligen. Vid utebliven effekt kan dosen ökas med upp till 8 påsar under en dag. Det kan då även lösa fekalom.
  • Rektalt tillförda läkemedel kan behöva användas. De verkar endast om avföring finns i rektum. Vid hård avföring i rektum kan större volym krävas.
  • Notera att bulkmedel inte ska användas då de kan förvärra obstipationen.

Observera följande vid opioidbehandling:

  • När opioidbehandling inleds bör laxantia sättas in.
  • Börja med natriumpikosulfat som ökar peristaltiken. Om effekten är otillräcklig kan osmotiskt verkande läkemedel läggas till.
  • Vid opioidrelaterad obstipation som inte kan lösas med ovanstående åtgärder, överväg läkemedelskombination med naloxon.
  • Vid behov, konsultera avancerad sjukvård i hemmet (ASIH), kirurg, palliativ medicinare eller onkolog.

Publicerat: 2020-03-16
Giltigt till: 2023-03-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne