Illamående, palliativ vård

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Bedömning och behandling i de flesta fall
  • Behandling i svårare fall

Kräkcentrum är lokaliserat till hjärnstammen och fungerar som ett fysiologiskt kontrollcentrum vid illamående och kräkningar. Detta centrum mottar impulser från gastrointestinalkanalen, kemoreceptortriggerzonen (CTZ) i botten på fjärde ventrikeln samt vestibulära afferenter kopplade till balanssinnet.

Högre hjärncentrum aktiveras av oro och ångest, starka känslor, smärta, tankar, synintryck, smak och lukt, vilket kan ge upphov till illamående och kräkningar.

  • Tumörsjukdom med påverkan av flödet i gastrointestinalkanalen, ascites
  • Förstoppning med minskat vätskeintag och nedsatt tarmmotorik
  • Dyspepsi, gastroesofageal reflux, sår i magsäck eller tolvfingertarm
  • Infektion, svamp, gastroenterit, kolit

Tumör och metastaser i hjärnan kan ge illamående på grund av ökat intrakraniellt tryck.

  • Kakexi med autonom dysfunktion
  • Hyperkalcemi vid lytiska skelettmetastaser
  • Leversvikt
  • Uremi
  • Hyponatremi (vanlig elektrolytrubbning hos cancerpatienter)
  • Hyperglykemi
  • Opioider – ungefär 25 % av patienterna blir påtagligt illamående vid insättning.
  • Andra läkemedel som ofta ger illamående är exempelvis cytostatika, NSAID, antibiotika, bisfosfanater, antidepressiva, digoxin och antiepileptika.
  • Strålbehandling ger ofta illamående.
  • Illamående och kräkning
  • Ibland i kombination med besvär från munhåla och buk
  • Frekvens, intensitet, varaktighet, typ av debut
  • Kräkningar, kvalitet och kvantitet, samband med måltid
  • Utlösande faktorer, dygnsvariation
  • Smärta, förstoppning
  • Yrsel, ångest
  • Läkemedel, högt opioidintag, cytostatika
  • Allmäntillstånd, uttorkning, ikterus
  • Munhåla – munhygien, svamp, mycket slem
  • Buk – mjuk, knöl, ascites, tarmljud
  • Överväg per rectum – förstoppning
  • Neurologstatus –balansstörning
  • Psykiskt status – oro, ångest

För att utreda orsakssamband är det viktigt med anamnes och kliniskt status. Överväg riktad laboratorieundersökning, ibland kompletterad med bilddiagnostik. Dietist kan ge råd vid nutritionsbehandling.

Prova allmänna råd och fysioterapi, därefter läkemedel utifrån behov. Erfarenhetsmässigt krävs ofta läkemedelsbehandling med en kombination av flera preparat.

  • Var varsam vid omvårdnad av patienten.
  • Notera hur patienten lyckas äta, dricka och ta sina mediciner.
  • Avdramatisera ätandet.
  • Servera små portioner av den maträtt patienten önskar och gör måltiden så tilltalande som möjligt.
  • Rekommendera vila efter måltid, gärna med höjd huvudända för att minska risken för uppstötningar.

Taktil regelbunden massage utförd av kunnig personal har erfarenhetsmässigt visat sig ha god effekt på illamående. Fysioterapeut kan instruera patient och anhörig eller vårdare om skonsamt förflyttningssätt.

Akupunktur, akupressur och TENS-behandling kan vara av värde, särskilt vid cytostatikautlöst illamående.

Vid kombinationsbehandling, eftersträva läkemedel med olika verkningsmekanism.

Var frikostig att använda antiemetika vid risk för illamående. Vid insättning och doshöjning av opioider, överväg profylax mot opioidinducerat illamående.

Centralnervös orsak Behandling
Smärta Behandla smärta beroende på smärttyp
Opioidinducerat Meklozin
Balanssinne påverkat Meklozin eller skopolamin
Ångest Bensodiazepin, undvik exponering
Hjärnödem Kortikosteroider
Gastrointestinal orsak Behandling
Nedsatt motilitet Metoklopramid
Förstoppning Laxantia (se rekommendationer för förstoppning vid palliativ vård)
Misstänkt gastrointestinalt hinder Avlastning, tarmvila. Kontraindicerat med metoklopramid vid totalt mekanisk stopp, men kan fungera som motorikstimulerande vid partiellt stopp
Oral eller esofagal orsak Antimykotika, överväg utsättning av protonpumpshämmare
Tumörorsakad svullnad Kortikosteroider
Övrigt Haloperidol är effektivt mot allmänt mag-tarm-relaterat illamående
Toxisk orsak Behandling
Läkemedel: digoxin, NSAID, antibiotika, antidepressiva Överväg dosreduktion, hydrering, utsättning eller byte av läkemedel
Opioid Meklozin
Cytostatika eller strålbehandling Hydrering, serotoninantagonist och/eller kortikosteroider
Uremi Proteinreducerad kost, Haloperidol
Infektion Orsaksbehandling
Leversvikt Laktulos
Hyperkalcemi Se rekommendationer för hyperkalcemi vid palliativ vård
Grupp Läkemedel Dos
Antihistaminer Meklozin Tablett 25 mg x 2
Antikolinergika Skopolamin 1 plåster/72 timmar
Antimykotika Flukonazol Kapsel 50 mg x 1 i 7–14 dagar
Dopaminantagonister Haloperidol Injektion 0,5-1,5 mg x 2 subkutant
Dopaminantagonister Metoklopramid Tablett 10 mg x 2-3
Kortikosteroider Betametason Tablett 0,5 mg 5-8 mg x1 i nedtrappning
Motorikstimulerare Metoklopramid Tablett 10 mg x 2–3
Protonpumpshämmare Omeprazol Kapsel 20-40 mg x 1
Serotoninantagonister Ondansetron Tablett 4–8 mg x 1–4
Ångestdämpande eller kramplösande Oxazepam Tablett 5-10 mg vid behov
Ångestdämpande eller kramplösande Lorazepam Tablett 0,5–1 mg x 2–3 eller vid behov
Ångestdämpande eller kramplösande Midazolam Injektion 1,25–5 mg subkutant vid behov
Ångestdämpande eller kramplösande Diazepam Injektion 5-10 mg subkutant vid behov
  • Vid behov, konsultera avancerad sjukvård i hemmet (ASIH), palliativ medicinare eller onkolog.

Använd ESAS (Edmonton Symptom Assessment Scale) för uppföljning av behandlingseffekt. Rådgör tidigt med enhet med kompetens i specialiserad palliativ vård vid otillräcklig symtomlindring (VAS > 3).

Palliativ vård - vård i slutet av livet, 1177 Vårdguiden

Nationellt vårdprogram palliativ vård, Regionala cancercentrum i samverkan

Publicerat: 2020-03-16
Giltigt till: 2023-03-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne