Rekommendationer

• Kost till friska, personer med diabetes och vid metabola syndromet, SNR-kost

  Användning av SNR-kost

  SNR-kost är förstahandsval för friska, för patienter med diabetes och patienter med metabola syndromet som har god aptit. Metabola syndromet karaktäriseras av nedsatt glukostolerans, förhöjda blodfettnivåer, högt blodtryck, övervikt och/eller bukfetma.

  Observera att personer med diabetes kan ha andra behov och andra sjukdomar  som medför försämrad aptit och näringstillstånd där exempelvis A-kost, E-kost, gastropareskost eller proteinreducerad kost kan vara aktuella.

  Fördelningen av energigivande näringsämnen
  

  • Protein                   15-25 E%
  • Fett                         25-35 E%
  • Kolhydrater           45-55 E%

  Energinivåer

  SNR-kosten kan beställas i tre energinivåer

  • 1600 kalorier - liten portion (400 kcal)
  • 2100 kalorier - mellan portion (600 kcal)
  • 2800 kalorier - stor portion (800 kcal)

  Energinivån baseras för den enskilde patienten bland annat på

  • BMI
  • ålder
  • fysisk aktivitet
  • behov av återuppbyggnad med mera.

  Beräkning av energibehov för vuxna patienter

  Samtliga menyer och recept är näringsberikade.

  Vid diabetes

  Vid diabetes krävs kunskap om livsmedel och näringslära för att uppnå förståelse och följsamhet till nutritionsbehandlingen. Alla personer som har diabetes bör därför erbjudas dietistkontakt.

• Måltidsordning för SNR-kost, 2100 kcal

  Frukost

  • 2 dl vattenkokt gröt och 1 dl mjölk eller
  • 2 dl filmjölk och 1 dl müsli eller
  • 2,5 dl välling
  • 1 smörgås med ost/köttpålägg
  • Ägg några gånger i veckan
  • Grönsak

  Mellanmål 1

  • 1 smörgås och/eller
  • Frukt

  Lunch

  • Varmrätt inklusive kokt grönsak och sallad med oljebaserad dressing
  • Färsk frukt
  • Dryck: vatten, lättöl, bordsvatten eller måltidsdryck

  Mellanmål 2

  • 1 smörgås med pålägg eller
  • 2 bitar knäckebröd eller
  • 1 skiva vetebröd eller
  • 2 skorpor och/eller
  • Frukt

  Middag

  • Varmrätt inklusive kokt grönsak och sallad med oljebaserad dressing
  • Dryck: lättmjölk, lättöl, bordsvatten eller måltidsdryck

  Kvällsmål

  • 2 smörgåsar med ost/köttpålägg
  • Grönsak

  Ansvar

  Avdelningspersonalen ansvarar för att måltiderna blir kompletta enligt måltidsordningen och matsedeln. Distributionssystemen varierar för sjukhusen. Vad som skickas med matvagnen och vad vårdpersonalen rekvirerar från köket, bestäms på varje sjukhus.

• Fett

  Det är viktigt att beakta både kvaliteten och mängden fett. Det gäller särskilt patienter med hyperlipidemi och med diabetes, vilka har en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar.

  I SNR-kosten utgör andelen mättat fett och transfettsyror högst 10 E%. De anses ha en kolesterolhöjande effekt. Mättat fett finns främst i animaliska livsmedel som smör, grädde, hårt margarin, ost och feta charkprodukter.

  Andelen enkelomättat fett utgör 10-15 E% och fleromättat fett 5-10 E%. Enkelomättat och fleromättat fett finns i mjuka matfetter, flytande margarin och oljor. Även majonnäs, oliver, avokado, mandel, nötter och feta fiskar, som lax, sill och makrill, innehåller enkel- och fleromättat fett.

• Kolhydrater

  Kolhydrater utgörs av sockerarter, stärkelse och kostfiber. Sockerarterna och stärkelse bryts i kroppen ner till glukos.

  Kostfibrerna når tjocktarmen i stort sett oförändrade. Fibrerna indelas i gelbildande fiber (lösliga) och icke gelbildande fiber (olösliga).

  • Fullkornsprodukter baserade på hela spannmålskärnor ger lägre blodsockersvar än motsvarande produkter baserade på malda.
  • Rotfrukter, baljväxter och grönsaker samt fullkornsprodukter ger även bra mättnad och har positiva effekter på blodsocker och kolesterol.
  • Potatis, ris och pasta utgör som regel stommen i måltiden och mängden är beroende av energibehovet.
  • Frukt och bär ingår till mellanmål och som efterrätt. 2-3 frukter fördelat över dagen rekommenderas. 2 dl bär motsvarar en frukt.

  Rekommenderad mängd kostfiber för vuxna är 25 – 35 g /dag.

  Mjölk, fil och yoghurt innehåller mjölksocker (laktos). En lämplig mängd är 2 dl per serveringstillfälle. Det är viktigt att fördela intaget över dagen.

  Drycker som inte innehåller någon energi kan drickas fritt, till exempel vatten, mineralvatten, buljong, kaffe och te. Lightsafter och lightläskedrycker som innehåller högst 0,5 g kolhydrater/100 ml påverkar inte blodsockret. Juice, ProViva och sötade drycker höjer blodsockret snabbt och är därför inte lämpliga vid diabetes.

  En liten mängd tillsatt socker, till exempel i en efterrätt, kan ingå i en måltid utan att det påverkar blodsockret nämnvärt.

• Sötningsmedel

  Sötningsmedel som är energifria, påverkar inte blodsockret och kan vid behov användas för att söta till exempel kaffe/te, gröt, fil.

  Sötningsmedel som inte påverkar blodsockret

  • Aspartam
  • Aspartam acesulfamsalt
  • Acesulfam K
  • Cyklamat
  • Sackarin
  • Steviolglykosider   

  Sockeralkoholer som påverkar blodsockret

  • Xylitol                                  
  • Mannitol                             
  • Isomalt                               
  • Lycasin
  • Maltitol
  • Sorbitol
  • Hydrerad stärkelsesirap

  Sockeralkoholer finns i ”sockerfritt” godis, tuggummi, tabletter, i vissa ”dietprodukter”, till exempel sylt, saft, glass, kakor samt i läkemedel.
  Energivärdet är ca 2,4 kcal/g. Sockeralkoholer är laxerande och gasbildande i höga doser.

• Vid dålig aptit

  För personer med diabetes som har dålig aptit och försämrat nutritionstillstånd prioriteras energibehovet. Beställ A-kost eller E-kost som innehåller en större andel fett och en mindre mängd fiber. Undvik lättprodukter.

  Förslag på ytterligare åtgärder

  Mer information under Nutritionsbedömning

  Mer information under Måltidsordning och praktiska råd för måltiderna