Allmän kost för sjuka, A-kost

A-kosten är grundkosten för de flesta sjuka utan behov av specialkost. Vid sjukdom är aptiten ofta nedsatt och samtidigt kan näringsbehovet vara ökat. A-kosten är tänkt att förebygga att undernäring utvecklas.

Sjuka människor har ofta andra näringsbehov än friska på grund av en eller flera av följande faktorer:

  • Försämrad nedbrytning och/eller upptagningsförmåga
  • Ökade förluster via tarm, njurar och hud
  • Minskad syntes av vävnadsbeståndsdelar (anabolism)
  • Ökad nedbrytning av cell- och vävnadsbeståndsdelar (katabolism).

Rekommendationer

  • När aptiten är dålig behöver maten utformas så att nödvändiga näringsämnen ryms i en mindre mängd mat.

    Fördelning av energiprocent (E%) i A-kost

    Fett, 35-40 E% varav högst 10 E% mättat fett

    Fett ökar energitätheten och A-kosten innehåller därför en relativt hög energiprocent fett. Fettkvaliteten är lika viktig för sjuka som för friska och man eftersträvar därför en hög andel omättat fett och max 10 % mättat fett. 

    Protein, 20-25 E%

    Vid sjukdom är proteinbehovet ofta förhöjt och kravet på ökad näringstäthet behövs även för protein.

    Kolhydrater, 40-45 E%

    En minskad andel kolhydrater (bröd, potatis, ris, pasta och grönsaker) minskar matens volym och möjliggör att patienten orkar äta upp maten. Andelen kostfiber blir därmed lägre än rekommendationen enligt NNR.

    Alla menyer och recept är näringsberäknade.

    Vitaminer och mineraler

    Innehållet av vitaminer, mineraler och spårämnen motsvarar nordiska näringsrekommendationer, NNR. Vid lägre energiintag, mindre än 1600 kcal, rekommenderas ett dagligt tillskott av en multivitamin- och mineraltablett.

    Mat till sjuka bör individanpassas så långt det är möjligt. Ett större utbud av maträtter ökar möjligheten att patienten hittar mat som hen känner igen och kan tänkas äta. För att tillgodose olika patienters önskemål, finns därför minst två alternativa rätter, både till lunch och middag. Den Lakto- ovo-vegetariska kosten har samma energifördelning som A-kosten och kan också vara ett alternativ.

    Mellanmål

    Mellanmålen har stor betydelse för att det total intaget av energi- och näringsämnen ska täckas. Andelen energi från mellanmålen behöver individanpassas och kan behöva uppgå till 30-40 % av det totala energibehovet.

    Energinivåer

    För att tillgodose olika patienters energibehov, finns kosten i tre energinivåer:

    • 1600 kalorier - liten portion (400 kcal)
    • 2100 kalorier - mellan portion (600 kcal)
    • 2800 kalorier - stor portion (800 kcal)

    Energinivån baseras för den enskilde patienten bland annat på

    • BMI
    • ålder
    • fysisk aktivitet
    • behov av återuppbyggnad med mera

    Beräkning av energibehov för vuxna patienter

  • Måltidsordning

    Frukost

    • Gröt och mjölk eller
      Filmjölk och müsli eller
    • Välling
    • Smörgåsar med ost/köttpålägg
    • Ägg några gånger i veckan
    • Juice
    • Kaffe, te eller chokladdryck

    Mellanmål 1

    • Frukt
    • Skorpa eller kex
    • Dryck
    • Kosttillägg (vid behov)

    Lunch

    • Varmrätt inklusive kokt grönsak och/eller sallad 
    • Dessert
    • Mjölk, lättöl, bordsvatten eller måltidsdryck

    Mellanmål 2

    • Vetebröd, skorpor eller smörgås med pålägg
    • Frukt
    • Kosttillägg (vid behov)
    • Kaffe, te eller annan varm eller kall dryck

    Middag

    • Varmrätt inklusive kokt grönsak och/eller sallad 
    • Mjölk, lättöl, bordsvatten eller måltidsdryck

    Kvällsmål

    • Smörgåsar med ost/köttpålägg
    • Kaffe, te eller annan varm eller kall dryck

    Ansvar

    Avdelningspersonalen ansvarar för att måltiderna blir kompletta enligt måltidsordning och matsedel. Distributionssystemen varierar från sjukhus till sjukhus. Vad som skickas med matvagnen och vad vårdpersonalen rekvirerar från köket bestäms på varje sjukhus.

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.