Enteral nutrition

AKO Skåne-riktlinje utifrån Regionalt vårdprogram (E63-P Näringsbrist).

Primärvård

  • Behandling och uppföljning (samt kostnadsansvar) i de fall där primärvården medicinskt ansvarar för den sjukdom/åkomma som orsakat behovet av enteral nutrition

Specialiserad vård

  • Behandling och uppföljning (samt kostnadsansvar) i de fall där specialistvården medicinskt ansvarar för den sjukdom/åkomma som orsakat behovet av enteral nutrition

Specialistmottagning för enteral nutrition

  • Hjälp med start och uppföljning av enteral nutrition tills stabilt läge uppnåtts
  • Råd/stöd i omvårdnads- och nutritionsfrågor vid enteral nutrition

Ett gott nutritionsstatus ger bättre förutsättning för övrig behandling och minskar risk för komplikationer.

Vårdprogram enteral nutrition omfattar patienter ≥ 18 år och gäller tillförsel av näring och vätska (inte dränering/utfart).

Handläggning vid utredning

Enteral nutrition ska alltid övervägas före parenteral nutrition om mag-tarmkanalen fungerar.

Indikation

Bristande energi-, vätske- och näringsintag >1 vecka när det kan förbättra patientens situation och livskvalitet, som vid:

  • försämrad eller upphävd sväljningsförmåga
  • passagehinder i mag-tarmkanal
  • sjukdom eller behandling som medför risk för viktnedgång.

Handläggning vid behandling

Behandlingsstart

  • Utbildning – informera patient, närstående och övriga berörda före start.
  • Dygnsbehov – beräkna aktuellt energi-, protein- och vätskebehov samt oralt intag.
  • Ordination – förskriv och beställ sondnäring (och vid behov annan näringstillförsel) samt schema för upptrappning.
  • Omvårdnadsansvarig – utse och utbilda, den person som ska ge sondnäring och ta fram rutin för skötsel och byte av infart.
  • Hjälpmedel – utse ansvarig för, fastställ behov av och beställ hjälpmedel (som pump, ryggsäck) och förbrukningsmaterial.
  • Utse patientansvarig läkare med kontaktuppgifter för frågor (vid hemsjukvård i en SIP).

Enterala infarter

  • Sonder – nasogastrisk eller nasojejunal sond
  • Jejunostomikateter
  • Gastrostomier – PEG (perkutan endoskopisk gastrostomikateter), direktpunktions-PEG, Witzel-fistel, gastrotub/ballongkateter, gastrostomiport/knapp

Behandlingsmål och uppföljning

  • Sätt upp behandlingsmål.
  • Följ upp val av infart, tillförselmetod, mängd och typ av sondmat.
  • Planera kontroller av munhåla, hudöppning och sondläge samt när, hur och var vikt ska följas.

Remissindikation

  • Hjälp vid uppstart – remiss till specialistmottagning för enteral nutrition (med sjuksköterska och dietist, ska finnas på varje akutsjukhus)
  • Råd och stöd vid olika frågor – remiss till/kontakt med specialistmottagning för enteral nutrition
  • Insättning av gastrostomi – remiss till endoskopi/kirurgmottagning
  • Insättning av nasoenterisk sond – remiss till röntgen
  • Bedömning av sväljningsförmåga – remiss till logoped

Remissvar till primärvården

  • Aktuell behandling och ordination, beställnings/förskrivningsrutiner och skötselanvisningar ska överrapporteras 
  • Munhåla – muntorrhet, svampinfektion och slemhinneförändringar
  • Hudöppning – irritation, blödning, granulation
  • Diarré – ändrat läge av nasogastrisk sond
  • Peritonit – läckage av magsaft eller sondmat i fri bukhåla (kräver akut bedömning)
  • Stopp i gastrostomi – försök spola
  • Jejuno- eller gastrostomi som åkt ut – ny bör sättas inom ett par timmar (hålet drar ihop sig)

Publicerat: 2019-10-15
Giltigt till: 2022-10-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Tack för att du kontaktar oss, vi har tagit emot dina synpunkter

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Läs om hur Region Skåne hanterar personuppgifter