Vårdgivare Skåne

För offentlig och privat vårdpersonal

Enteral nutrition

AKO Skåne-riktlinje utifrån Regionalt vårdprogram (E63-P Näringsbrist).

Primärvård

  • Behandling och uppföljning (samt kostnadsansvar) i de fall där primärvården medicinskt ansvarar för den sjukdom/åkomma som orsakat behovet av enteral nutrition

Specialiserad vård

  • Behandling och uppföljning (samt kostnadsansvar) i de fall där specialistvården medicinskt ansvarar för den sjukdom/åkomma som orsakat behovet av enteral nutrition

Specialistmottagning för enteral nutrition

  • Hjälp med start och uppföljning av enteral nutrition tills stabilt läge uppnåtts
  • Råd/stöd i omvårdnads- och nutritionsfrågor vid enteral nutrition

Ett gott nutritionsstatus ger bättre förutsättning för övrig behandling och minskar risk för komplikationer.

Vårdprogram enteral nutrition omfattar patienter ≥ 18 år och gäller tillförsel av näring och vätska (inte dränering/utfart).

Handläggning vid utredning

Enteral nutrition ska alltid övervägas före parenteral nutrition om mag-tarmkanalen fungerar.

Indikation

Bristande energi-, vätske- och näringsintag >1 vecka när det kan förbättra patientens situation och livskvalitet, som vid:

  • försämrad eller upphävd sväljningsförmåga
  • passagehinder i mag-tarmkanal
  • sjukdom eller behandling som medför risk för viktnedgång.

Handläggning vid behandling

Behandlingsstart

  • Utbildning – informera patient, närstående och övriga berörda före start.
  • Dygnsbehov – beräkna aktuellt energi-, protein- och vätskebehov samt oralt intag.
  • Ordination – förskriv och beställ sondnäring (och vid behov annan näringstillförsel) samt schema för upptrappning.
  • Omvårdnadsansvarig – utse och utbilda, den person som ska ge sondnäring och ta fram rutin för skötsel och byte av infart.
  • Hjälpmedel – utse ansvarig för, fastställ behov av och beställ hjälpmedel (som pump, ryggsäck) och förbrukningsmaterial.
  • Utse patientansvarig läkare med kontaktuppgifter för frågor (vid hemsjukvård i en SIP).

Enterala infarter

  • Sonder – nasogastrisk eller nasojejunal sond
  • Jejunostomikateter
  • Gastrostomier – PEG (perkutan endoskopisk gastrostomikateter), direktpunktions-PEG, Witzel-fistel, gastrotub/ballongkateter, gastrostomiport/knapp

Behandlingsmål och uppföljning

  • Sätt upp behandlingsmål.
  • Följ upp val av infart, tillförselmetod, mängd och typ av sondmat.
  • Planera kontroller av munhåla, hudöppning och sondläge samt när, hur och var vikt ska följas.

Remissindikation

  • Hjälp vid uppstart – remiss till specialistmottagning för enteral nutrition (med sjuksköterska och dietist, ska finnas på varje akutsjukhus)
  • Råd och stöd vid olika frågor – remiss till/kontakt med specialistmottagning för enteral nutrition
  • Insättning av gastrostomi – remiss till endoskopi/kirurgmottagning
  • Insättning av nasoenterisk sond – remiss till röntgen
  • Bedömning av sväljningsförmåga – remiss till logoped

Remissvar till primärvården

  • Aktuell behandling och ordination, beställnings/förskrivningsrutiner och skötselanvisningar ska överrapporteras 
  • Munhåla – muntorrhet, svampinfektion och slemhinneförändringar
  • Hudöppning – irritation, blödning, granulation
  • Diarré – ändrat läge av nasogastrisk sond
  • Peritonit – läckage av magsaft eller sondmat i fri bukhåla (kräver akut bedömning)
  • Stopp i gastrostomi – försök spola
  • Jejuno- eller gastrostomi som åkt ut – ny bör sättas inom ett par timmar (hålet drar ihop sig)

Publicerat: 2019-10-15
Giltigt till: 2022-10-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Vad är problemet med sidan?

Tack för ditt meddelande!