Parkinson och annan parkinsonism

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Primär bedömning och undersökning av patienten
  • Uppföljning av färdigutredda patienter med parkinsonism av annan orsak än Parkinsons sjukdom
  • Huvudansvar för egen patient som får parkinsonism som läkemedelsbiverkan
  • Utredning och insättning av behandling via neurolog eller geriatriker med särskild inriktning mot Parkinsons sjukdom

Parkinsonism är en symtomtriad med stelhet, skakningar och nedsatt eller långsamt rörelsemönster (rigiditet, tremor och hypo- eller bradykinesi).

Parkinsons sjukdom är en kroniskt progressiv neurodegenerativ sjukdom av okänd etiologi som ger en störning i dopaminsystemet i de basala ganglierna.

Annan parkinsonism är troligen lika vanlig som Parkinsons sjukdom och finns i två former.

  • Atypisk parkinsonism är ett delfenomen i vissa neurodegenerativa sjukdomar, som till exempel multipel systematrofi (MSA), Lewykroppsdemens och progressiv supranukleär paralys (PSP).
  • Sekundär parkinsonism kan vara läkemedelsutlöst (främst neuroleptika) eller vaskulär (särskilt småkärlssjukdom).
  • Rigiditet
  • Tremor
  • Hypokinesi eller bradykinesi
  • Störd balans
  • Kognitiva besvär, demens eller pseudodemens
  • Affektiva störningar (till exempel oro, nedstämdhet och anhedoni)
  • Dysautonomi (exempelvis postural hypotension, impotens, inkontinens och obstipation)
  • Sömnstörningar
  • Fatigue
  • Unilateral symtomdebut
  • Långsam progress
  • Startsvårigheter, korta steg och försämrade repetitiva rörelser
  • Tidig debut (ofta 55–60 års ålder, men även redan vid 30 års ålder)
  • Mycket god effekt av levodopabehandling
  • Symmetriska symtom
  • Snabb progress
  • Tidigt i förloppet: demens, uttalad falltendens, inkontinens, dysautonomi med ortostatisk hypotension
  • Känd vaskulär sjuklighet (som genomgången stroke)
  • Hög ålder vid debuten
  • Medicinering med neuroleptika eller metoklopramid
  • Hjärta
  • Blodtryck (inklusive liggande och stående)
  • Hypokinesi – fåtal eller inga medrörelser vid gång, minskad steglängd, hasande gång
  • Hypomimik – maskansikte
  • Rigiditet – segt jämnt motstånd i hela rörelseomfånget, kugghjulsfenomen
  • Tremor – vilotremor 3/sekund, tremor som avtar vid finger-näs test, ”pillertrillar-tremor”
  • Postural instabilitet (>3 steg vid knufftest)
  • Kognitiv förmåga – gör alltid Mini Mental Test (MMSE-SR) 
  • Inga fysiologiska test eller blodprov kan säkra diagnosen Parkinsons sjukdom eller annan parkinsonism.
  • Demensutredning rekommenderas vid förekomst av kognitiva symtom.
  • CT eller MR kan övervägas differentialdiagnostiskt.
  • Essentiell tremor (rörelseutlöst, oftast bilateral, ärftlig och lindras av alkohol, även små mängder)
  • Demens, särskilt frontal, som kan ge paratoni (ofrivilligt motstånd vid passiva rörelser)

Det är viktigt med tidig behandlingsstart, särskilt hos yngre. Patienten bör ha tillgång till ett team med betydande erfarenhet av sjukdomen. Teamet bör bestå av läkare, sjuksköterska, fysioterapeut, arbetsterapeut, kurator, psykolog, logoped och dietist.

Vårdansvaret ligger därför sällan i primärvården förutom i slutskedet då patienten ofta vårdas på särskilt boende. Konsultation med neurolog kan behövas vid komplikationer.

Vid läkemedelsutlöst parkinsonism, sätt ut, dosreducera eller ge läkemedlet vid annan tidpunkt. Samråd vid behov med psykiater och/eller neurolog.

Vid annan parkinsonism kan levodopa prövas enligt följande:

  • levodopa/benserazid 50 mg x 1, öka till 50 mg x 3-4 och vidare till 100 mg x 3-4
  • utvärdera effekt och biverkningar (även blodtryck liggande och stående) efter några veckor och efter 2 månader
  • god effekt ses ofta på symtomen vid en dygnsdos på 300 mg (efter cirka 2 månaders upptrappning).

Beakta att:

  • effekten av levodopa är ofta svag eller ingen alls i initialskedet
  • samtidigt intag med mat kan försämra läkemedelsupptaget och ge uteblivet behandlingssvar
  • sista dygnsdosen ska ges tidigt på kvällen för att minska risk för nattlig konfusion
  • konfusion – ökad risk ses vid kognitiv störning/minnesproblem innan terapistart
  • ortostatism – en befintlig benägenhet för blodtryckssänkning i stående kan accentueras eller orsakas av levodopa.

I slutstadiet av Parkinsons sjukdom:

  • Fluktuationerna mellan stelhet och överrörlighet tilltar.
  • Demensutveckling är vanligt.
  • Tillkomst av sväljningssvårigheter med nutritionsproblem är vanligt.

Ökande känslighet för läkemedelsbiverkningar uppkommer ofta, så dosminskning eller utsättning av läkemedel kan vara nödvändig.

MMT (MMSE), Svenskt Demenscentrum

Publicerat: 2018-12-19
Giltigt till: 2021-11-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne