Kroniskt trötthetssyndrom, ME

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

Detta är en preliminär AKO Skåne-riktlinje. 

ICD-10-SE

G93.3 Kroniskt trötthetssyndrom

Primärvård

  • Primär bedömning av patient

Specialiserad vård

  • Neurologmottagning – vid differentialdiagnostiska svårigheter

Kroniskt trötthetssyndrom kallas även myalgisk encefalomyelit (ME) eller chronic fatigue syndrome (CFS). Beteckningen encefalomyelit är kontroversiell då det saknas belägg för att en inflammation i hjärna och/eller ryggmärg föreligger hos dessa patienter. I rekommendationen kommer dock förkortningen ME att användas.

Definition

ME klassificeras som en neurologisk sjukdom enligt WHO. Det är en uteslutningsdiagnos som bygger på specifika anamnes- och symtomkriterier. Både internationellt och i Sverige saknas samsyn för vilka diagnoskriterier som ska gälla.

Epidemiologi

Säkra uppgifter om hur vanligt ME är i Sverige saknas. Prevalensen beror på vilka kriterier som använts, den studerade populationen samt om data baseras på̊ självskattningar eller kliniska bedömningar och intervjuer.

Etiologi

Bakomliggande orsaker till ME är okända men flera hypoteser finns:

  • infektionsutlöst
  • autoimmuna mekanismer som påverkar metabola system
  • genetiska och psykologiska eller miljömässiga riskfaktorer.

Anamnes

  • Aktuella symtom, debut och förlopp
  • Hereditet för somatiska och psykiska sjukdomar
  • Tidigare och nuvarande somatiska och psykiska sjukdomar
  • Aktuell läkemedelsbehandling
  • Intag av alkohol och droger

Status

  • Allmäntillstånd
  • Mun och svalg
  • Ytliga lymfkörtlar
  • Hjärta och blodtryck
  • Psykiskt status
  • Neurologiskt status
  • Ledstatus

Handläggning vid utredning

Många kliniska tillstånd kan ge långvarig trötthet eller utmattning. Diagnosen ME är en uteslutningsdiagnos och andra tillstånd måste således övervägas och uteslutas innan diagnosen kan ställas.

  • Bedöm vilka somatiska och/eller psykiska tillstånd som kan orsaka patientens symtom och utred dessa.
  • Bedöm vilken provtagning som är aktuell utifrån klinisk bild och differentialdiagnoser.
  • Överväg skattningsinstrument för skattning av nedstämdhet och ångest.
  • Överväg smärtanalys vid smärta.
  • Överväg bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga med hjälp av arbetsterapeut och/eller fysioterapeut.
  • Om anamnes och symtom verkar överensstämma med ME, ta ställning till vilka diagnoskriterier som ska användas och fördjupa anamnes och status utefter valda kriterier.

Diagnoskriterier

Konsensus saknas både i Sverige och internationellt för vilka kriterier som ska användas för att ställa diagnos. Det finns ett 20-tal diagnoskriterier varav nedanstående tre är mest använda. Alla kriterier betonar att svår, nytillkommen och ihållande utmattning är kardinalsymtom. För Fukudakriterierna, som framförallt använts inom forskning, måste inte symtomet ansträngningsutlöst försämring vara uppfyllt. De två andra kriterierna, där SEID-kriterierna är de senast framtagna, har framförallt använts inom klinisk praxis och hos dessa är den ansträngningsutlösta utmattningen central.

För alla kriterier gäller att symtomen ska ha pågått i minst sex månader och inte kunna förklaras av ett annat sjukdomstillstånd.

Urval av diagnoskriterier för ME.pdf

Differentialdiagnoser

  • Somatiska sjukdomar som kan ge trötthet och sjukdomskänsla, exempelvis hypotyreos, hjärt-kärlsjukdom, cancer, lever- och njursjukdom, sömnapné, anemi, celiaki, brist på järn, vitamin B12 eller vitamin D
  • Psykiatriska sjukdomar, exempelvis depression, ångest, utmattningssyndrom, somatiseringssyndrom, post-traumatiskt syndrom
  • Smärtsyndrom, exempelvis fibromyalgi med generaliserad smärta
  • Sömnstörning
  • Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning
  • Kroniska infektionssjukdomar, exempelvis HIV, hepatit B och C, CMV, EBV
  • Läkemedelsbiverkan
  • Missbruk av alkohol eller droger

Handläggning vid behandling

  • Botande farmakologisk eller psykologisk behandling saknas.
  • Enskilda studier har kunnat påvisa effekt av fysisk aktivitet, psykologisk behandling och läkemedel, men sammanvägt vetenskapligt stöd saknas.
  • Behandlingen inriktas på symtomlindring och att hjälpa patienten att klara av vardagen så bra som möjligt.
  • Individuell bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga bör göras för att skapa delaktighet och anpassning i aktivitetsnivå i vardagsaktiviteter och arbete/studier.
  • Bedöm behovet av rehabiliteringsinsatser via psykolog, arbetsterapeut, fysioterapeut, hemsjukvård, kommun, arbetsgivare/arbetsförmedlare.

Fysioterapi

Det som skulle kunna hjälpa på individnivå är:

  • Graded Exercise Training (GET) innebär att intensiteten och mängden träning ökas gradvis. Metoden bygger på̊ teorin att tröttheten vid ME/CFS vidmakthålls av försämrad kondition.
  • Pacing syftar istället till att skapa en balans mellan aktivitet och vila. Detta görs genom en individuell plan med dagliga aktiviteter enligt teorin om att varje individ tål olika mycket ansträngning och att försämring sker om denna gräns passeras.

Arbetsterapi

  • Stöd att hitta rätt aktivitetsnivå.
  • Utprovning och förskrivning av hjälpmedel.

Psykologisk och psykosocial behandling

  • KBT med inriktning på acceptans till ändrad livsföring.

Läkemedelsbehandling

  • Överväg symtomlindrande läkemedel mot samtidigt förekommande nedstämdhet, smärta och sömnsvårigheter.

Remissindikation

  • Neurologmottagning – vid differentialdiagnostiska svårigheter efter att den initiala handläggningen är utförd av primärvården

Remissinnehåll

  • Aktuell sjukdomsbild och förlopp
  • Somatisk och psykisk sjukhistoria samt aktuellt status
  • Genomförd utredning och resultat
  • Aktuella provsvar
  • Läkemedel, även receptfria och hälsotillskott
  • Missbruk av alkohol eller droger

Myalgisk encefalomyelit och kroniskt trötthetssyndrom (ME/CFS), Statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Publicerat: 2020-09-09
Giltigt till: 2023-09-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Tack för att du kontaktar oss, vi har tagit emot dina synpunkter

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Läs om hur Region Skåne hanterar personuppgifter