Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning och behandling i de flesta fall

Ögonsjukvård

• Bedömning vid oklar diagnos, eller terapisvikt

Bakgrund

Denna rekommendation avser att underlätta bedömning, handläggning och viss behandling vid rött öga utan smärta.

Definition

Rött öga kan uppstå genom:

• att blodkärl i ögats bindehinna utvidgas eller brister
• inflammatoriska och infektiösa tillstånd i och kring ögat.

Epidemiologi

Rött öga eller röda ögon är det vanligaste ögonsymtomet i primärvården.

Etiologi

Spontana kärlbristningar är mer vanligt förekommande hos patienter med högt blodtryck eller diabetes.

Vid rött öga utan smärta är den vanligaste orsaken en infektion av virus eller bakterier i ögats bindehinna. Allergisk konjunktivit är ofta säsongsbunden. Torra ögon som beror på nedsatt tårproduktion eller försämrad tårkvalitet kan också ge upphov till röda ögon.

Utredning

Symtom

• Gruskänsla eller främmande kroppskänsla
• Rinnande ögon, kladd i ögonfransar
• Sveda
• Klåda
• Ljuskänslighet
• Eventuellt suddig syn

Anamnes

• Debut – akut eller smygande debut
• Symtom – ensidiga eller bilaterala, dubbelseende
• Tidigare besvär
• Övre luftvägsinfektion – pågående eller föregående
• Allergisk rinit eller astma
• Utlösande faktorer – kontaktlinser, nytt smink
• Annan sjukdom – särskilt autoimmun eller autoinflammatorisk

Status

• Allmäntillstånd
• Ögon – i första hand med spaltlampa, i andra hand med luppglasögon eller oftalmo-/otoskop
• Ögonlock – hudinspektion, överväg evertering
• Fluoresceinfärgning – gärna vid misstanke om ytlig skada

Fynd att bedöma är:

• Allmäntillstånd – eventuell feber
• Ögonsekretion– purulent eller klar
• Ögoninspektion – konjunktival eller ciliär perikorneal injektion (rodnad), subkonjunktival blödning
• Ögonundersökning – klar eller rökig kornea, färgupptag av fluorescein
• Ögonlock – hudutslag, knottrig insida eller vagel vid evertering
• Syn – nedsatt synskärpa, vid ökad tårfilm eller kladd kan synen bedömas genom stenopeiskt hål
• Pupill – storlek, reaktion på direkt och indirekt ljus

Handläggning vid utredning

• Värdera klinisk bild utifrån symtom, anamnes och undersökningsfynd och bedöm trolig orsak.
• Samråd med specialiserad vård vid behov.

Följande tillstånd handläggs enligt separata rekommendationer:

• rött öga med smärta – exempelvis keratit, sklerit, irit eller akut glaukom
• allergisk rinokonjunktivit
• ögonskador – exempelvis kemiska eller traumatiska
• akuta synstörningar – exempelvis kärlocklusion, optikusneurit, postoperativ komplikation.

Orsaker till rött öga utan smärta

Bakteriell konjunktivit

• Allmänt – ofta samtidig övre luftvägsinfektion
• Ögonsymtom – ensidiga symtom initialt men bilateralt senare i förloppet, ingen smärta, igenklibbade ögon, särskilt på morgonen
• Ögonfynd – konjunktival injektion, kornea klar
• Synskärpa – normal
• Åtgärd – odling från konjunktiva vid samtidig impetigo, täta recidiv, svår infektion eller spädbarn (< 2 månaders ålder)

Viral konjunktivit

• Allmänt – ofta samtidig övre luftvägsinfektion
• Ögonsymtom – ensidiga symtom initialt men bilateralt senare i förloppet, klart sekret, sveda och obehag, eventuellt ljuskänslighet
• Ögonfynd – konjunktival injektion, ibland blandinjektion, bubbligt i nedre ögonlocket, små subkonjunktivala blödningar, eventuellt synligt kornealt engagemang
• Synskärpa – normal, men kan vara påverkad vid kornealt engagemang

Allergisk konjunktivit

• Ögonsymtom – ofta bilaterala besvär, klåda, ingen smärta, ibland lindrigt igenklibbade ögon
• Ögonfynd – lättare konjunktival injektion, ofta knottrigt i nedre ögonlocket, kornea klar
• Synskärpa – normal

Subkonjuktival blödning

• Ögonsymtom – spontan debut, ökar ofta i utbredning första dygnet, ensidigt
• Ögonfynd – kornea klar, ingen eller obetydlig ömhet
• Synskärpa – normal

Torra ögon

• Ögonsymtom – gruskänsla, lindrig ljuskänslighet, ökat tårflöde
• Ögonfynd – lätt konjunktival injektion
• Synskärpa – normal

Torra ögon kan bero på ökad avdunstning orsakad av:

• påverkan på Meiboms körtlar – blefarit, rosacea, psoriasis, seborroiskt eller atopiskt eksem
• kontaktlinsanvändning – ger även skav eller smärta i olika grader och ökad risk för keratit
• nedsatt ögonlocksfunktion – tillstånd som ger exempelvis felaktig blinkning eller slutningsdefekt
• Parkinsons sjukdom
• endokrin oftalmopati
• allergisk konjunktivit
• vitamin A-brist
• omgivningsfaktorer – frekvent bildskärmsarbete, torr luft, påverkan av luftkonditionering.

Torra ögon kan bero på nedsatt tårproduktion och/eller försämrad tårkvalitet på grund av:

• hög ålder
• Sjögrens syndrom – ger ofta uttalad torrhet, ibland synpåverkan, muntorrhet, ibland ledbesvär
• läkemedel – antikolinergika, opioider, antihypertensiva, östrogen eller sedativa.

Blefarit och episklerit

• Blefarit – irriterade ögonlockskanter, ibland lätt klibbighet, eventuell konjunktival injektion
• Episklerit – ibland milda besvär utan ömhet, lokaliserad konjunktival injektion

Behandling

Handläggning vid behandling

• Behandling ges utifrån misstänkt bakomliggande orsak.
• Patient med kontaktlinser bör omedelbart ta ut linserna och kontakta ögonläkare eller optiker om symtomen inte minskar inom några timmar.

Bakteriell och viral konjunktivit

Ge råd om:

• tvättning av ögonlockskanter flera gånger dagligen med kranvatten
• god handhygien på grund av smittsamhet
• byte av örngott dagligen
• användning av engångshanddukar om möjligt.

Överväg topikal antibiotika vid bakteriell konjunktivit med utebliven förbättring efter en vecka.

Subkonjunktival blödning

• Tillståndet behöver inte behandlas.
• Ge en lugnande förklaring om att blödningen resorberas spontant inom 1–2 veckor.
• Informera om att patienten kan prova receptfria smörjande ögondroppar vid obehag.

Torra ögon

• Ge råd om receptfria tårsubstitut.
• Recept förbehålles patienter med definierad ögonsjukdom såsom keratokonjunktivitis sicca.

Blefarit och episklerit

• Blefarit – ge råd om egenvård med ögontvätt. Överväg topikal antibiotika vid kraftiga eller långdragna besvär (över 6 veckor).
• Episklerit – ge information om att tillståndet ofta spontanläker inom två veckor.

Läkemedelsbehandling

Topikal antibiotika vid bakteriell konjunktivit:

• azitromycin – 1 droppe 2 gånger dagligen i 3 dagar, speciellt lämpligt för barn då behandlingseffekten kvarstår i 7 dagar
• fusidinsyra – 1 droppe 2 gånger dagligen till och med 2 dagars symtomfrihet 
• kloramfenikol – 1 droppe 5 gånger dagligen till och med 2 dagars symtomfrihet.

Akut bakteriell konjunktivit, Skånelistan med Bakgrundsmaterial

Torra ögon, Skånelistan med Bakgrundsmaterial

Remissrutiner 

Remissindikation 

• Recidiverande eller svårbehandlade besvär
  Oklar diagnos

Patientinformation

Röda ögon, 1177

Om innehållet

Publicerat: 2021-09-23
Giltigt till: 2024-09-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne