Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Primär bedömning och utredning av patient
• Kliniska kontroller vid lindrig mitralisinsufficiens

Kardiologmottagning

• Kliniska kontroller vid måttlig, uttalad eller symtomgivande mitralisinsufficiens

Bakgrund

Definition

Mitralisinsufficiens innebär ett läckage i mitralisklaffen med olika grad av backflöde från vänster kammare till vänster förmak under systole.

Epidemiologi

Mitralisinsufficiens är det näst vanligaste klaffelet efter aortastenos. Prevalensen ökar med åldern och cirka 10 % av personer över 75 år har minst måttlig mitralisinsufficiens.

Etiologi

Mitralisinsufficiens kan vara primär eller sekundär.

Primär mitralisinsufficiens

Primär mitralisinsufficiens innebär en akut eller kronisk skada på någon komponent i mitralisklaffen.

Vanligaste orsaker till akut mitralisinsufficiens är

• endokardit
• ruptur av papillarmuskel i samband med akut hjärtinfarkt
• ruptur av chordae tendineae.

Vanligaste orsaker till kronisk mitralisinsufficiens är

• mitralisklaffprolaps
• endokardit
• mitralisringsförkalkning
• reumatisk klaffsjukdom
• SLE och andra bindvävssjukdomar
• strålning mot thorax.

Sekundär mitralisinsufficiens

Sekundär mitralisinsufficiens uppstår på grund av vänsterkammarsjukdom som leder till dilatation av hjärtrummen och annulus mitralis. Ofta är klaffmorfologin bevarad. Vanliga orsaker är

• dilaterad kardiomyopati
• ischemisk hjärtsjukdom
• hypertrof kardiomyopati.

Utredning

Symtom

• Ofta är patienten symtomfri, även vid uttalad mitralisinsufficiens.
• Hjärtsviktsymtom kan uppstå vid systolisk vänsterkammardysfunktion, förhöjt lungartärtryck eller förmaksflimmer.
• Debut av förmaksflimmer ger ofta till en påtaglig försämring av symtom.
• Akut uttalad mitralisinsufficiens kan leda till lungödem, refraktär hjärtsvikt och kardiogen chock.

Anamnes

• Symtom, debut, förlopp, funktionsförmåga
• Bakomliggande hjärt- och kärlsjukdomar

Status

• Allmäntillstånd – eventuella tecken till hjärtsvikt
• Hjärta – typiskt är ett högfrekvent, pansystoliskt blåsljud över apex med fortledning till axillen
• Lungor – basala rassel eller krepitationer vid lungstas
• Blodtryck
• EKG – kan vara normalt eller påvisa förmaksflimmer och indirekta tecken på hjärtsvikt/hjärtskada som Q-vågor, grenblock, vänsterkammarhypertrofi och/eller belastning med ST-T förändringar

Handläggning vid utredning

• Vid misstanke om akut mitralisinsufficiens bör patienten bedömas akut inom specialiserad vård.
• Nyupptäckt blåsljud eller symtom talande för klaffsjukdom bör undersökas med ekokardiografi.

Laboratorieprover

NT-proBNP eller BNP kan följas hos asymtomatiska patienter för att tidigt identifiera ökad volymsbelastning eller försämring av vänsterkammarfunktionen.

Undersökningar

Ekokardiografi kan bestämma

• diagnos
• grad av insufficiens (lindrig, måttlig eller uttalad)
• bakomliggande etiologi, anatomiska avvikelser, skador på klaffapparaten
• förekomst av komplikationer som dilatation av förmak eller kammare, hypertrofi, nedsatt ejektionsfraktion eller tecken till pulmonell hypertension.

Transesofageal ekokardiografi (TEE) görs när det krävs bättre bedömning av klaffens morfologi.

Ett minimalt läckage vid ekokardiografi är mycket vanligt och utgör inte mitralinsufficiens.

Behandling

Handläggning vid behandling

• Kirurgi kan i vissa fall vara nödvändigt för att förhindra permanent hjärtpåverkan.
• Hjärtsvikt, förmaksflimmer eller kranskärlssjukdom bör behandlas sedvanligt.

Patienten bör informeras om att

• kontakta vården vid nya symtom som kan bero på försämring av klaffel
• tandhygien och tandvård är viktigt för att minska risk för endokardit.

Vid klaffprotes:

• endokarditprofylax kan behövas inför kirurgi eller tandläkaringrepp
• warfarin ska användas vid mekanisk klaffprotes.

Kirurgisk behandling

Patienter med uttalad primär mitralisinsufficiens med symtom bör opereras. Resultaten är goda om operationen utförs innan vänsterkammarfunktionen blivit påverkad.

Remissrutiner 

Remissindikation kardiologmottagning

• Måttlig till uttalad mitralisinsufficiens
• Sekundär mitralisinsufficiens om patienten kan bli aktuell för eventuell invasiv åtgärd
• Efter individuell bedömning vid nydebuterat förmaksflimmer och/eller hjärtsvikt

Patientinformation

Hjärtklaffsjukdomar, 1177

Relaterad information

Nationella riktlinjer för hjärtsjukvård, Socialstyrelsen

Uppföljning och behandling av patienter med klaffsjukdom och/eller aorta ascendensaneurysm, Vårdriktlinjer, Södra sjukvårdsregionen

Om innehållet

Publicerat: 2021-01-26
Giltigt till: 2024-01-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne