Analcancer

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.
  • C21.2 Malign tumör i kloakogena zonen
    C21.1 Malign tumör i analkanalen
    C21.8 Malign tumör i rektum, anus och analkanalen med övergripande växt
    C21.0 Ospecificerad lokalisation av malign tumör i anus
    Z85.0E Malign tumör i anus och analkanalen i den egna sjukhistorien (tillstånd som klassificeras under C21)

Primärvård

  • Primär bedömning och utredning av patient som söker i primärvård

Kirurgmottagning

  • Vidare utredning enligt standardiserat vårdförlopp
  • Bedömning och utredning vid behov enligt ordinarie rutiner

Standardiserat vårdförlopp

Misstänkt cancer ska utredas enligt en bestämd nationell rutin, standardiserat vårdförlopp (SVF). Misstanke om cancer innebär utredning inom primärvård eller specialiserad vård för att se om misstanken kan avfärdas eller stärkas till välgrundad misstanke. Vid välgrundad misstanke ska standardiserat vårdförlopp startas.

Det standardiserade vårdförloppet gäller för vuxna.

Epidemiologi

Analcancer är en ovanlig sjukdom. I Sverige insjuknar uppemot 200 personer per år, fler kvinnor än män. Medianåldern i vid diagnos är 65 år. Lägre insjuknandeålder ses hos HIV-positiva.

5-årsöverlevnaden vid tidig cancerdiagnos är 70–80 % och vid lokalt avancerad tumör 60–70%.

Etiologi

Infektion med humant papillomvirus (HPV) är en viktig etiologisk faktor. Skivepitelcancer är vanligast.

Riskfaktorer

Följande faktorer är associerade med ökad risk för att utveckla analcancer:

  • kvinnligt kön
  • rökning
  • många sexualpartners
  • analsex
  • immunsuppression och vissa autoimmuna sjukdomstillstånd.

Riskgrupper

  • HIV-positiva
  • Män som har sex med män
  • Immunsupprimerade personer
  • Personer som har eller har haft HPV-relaterad genital in situ eller invasiv neoplasi

Symtom som ger misstanke

Följande ska föranleda misstanke oavsett ålder:

  • nytillkommen knöl eller förändring analt
  • anal smärta
  • anala sår och fissurer
  • atypiska eller tätt återkommande perianala abscesser
  • blod i avföringen
  • nytillkomna trängningar till avföring eller läckage.

Anamnes

  • Aktuella symtom
  • Identifiering av riskgrupper

Status

  • Allmäntillstånd
  • Lymfkörtlar – palpation av ljumskar
  • Analstatus – inspektion av analregion och rektalpalpation
  • Rektoskopi – om möjligt

Handläggning vid misstanke

Vid symtom som ger misstanke, ska anamnes och status utföras. Vid förmodat godartat fynd ska patienten:

  • behandlas om behov föreligger
  • informeras om att oförändrade symtom efter fyra veckor bör föranleda ny kontakt med primärvården.

Blodförtunnande medicin ändrar inte handläggningen.

Handläggning vid välgrundad misstanke

Välgrundad misstanke föreligger i primärvården vid ett eller flera av följande:

  • stark malignitetsmisstanke vid klinisk undersökning
  • initialt förmodad godartad anal eller perianal förändring som kvarstår oförändrad efter fyra veckor trots riktad behandling
  • nytillkomna eller förändrade anala symtom utan annan uppenbar förklaring hos patient i riskgrupp
  • histopatologiskt fynd talande för analcancer
  • bilddiagnostiskt fynd talande för analcancer.

Vid välgrundad misstanke, skicka omgående SVF-remiss.

Fortsatt handläggning

  • Vid förstorade lymfkörtlar i ljumskar utan anala symtom bör maligna lymfom och KLL övervägas.
  • Vid synligt blod i avföringen utan påvisbar orsak vid klinisk undersökning analt eller perianalt bör tjock- och ändtarmscancer övervägas.

Differentialdiagnoser

  • Hemorrojder
  • Analfissur
  • Kondylom
  • Benign polyp
  • Ändtarmscancer, gynekologisk cancer

Rutin vid SVF-remiss

  • Skicka omgående SVF-remiss till kirurgmottagning
  • Märk remissen "SVF analcancer"
  • Sekreterare kontaktar koordinator (för fax-/personuppgifter)
  • Informera patienten (gärna med skriftlig patientinformation)

Remissinnehåll vid SVF

  • Symtom, fynd och utredning som föranleder remissen
  • Allmäntillstånd och samsjuklighet, särskilt HIV
  • Tidigare sjukdomar (särskilt HPV, cervix-/vulvacancer) och behandlingar
  • Läkemedel (särskilt trombocythämmare eller antikoagulantia) samt överkänslighet
  • Social situation, rökning, eventuella språkhinder och funktionsnedsättningar
  • Kontaktuppgifter för patienten inklusive aktuella telefonnummer
  • Uppgifter för direktkontakt med inremitterande (direktnummer)

Patientinformation vid SVF

Den som remitterar ska informera patienten om:

  • att det finns anledning att göra fler undersökningar för att ta reda på om patienten har eller inte har cancer
  • vad ett standardiserat vårdförlopp innebär och vad som händer i den inledande fasen
  • att patienten kan komma att kallas till utredning snabbt och därför bör vara tillgänglig på telefon
  • att sjukvården ofta ringer från dolt nummer.

Ge informationen vid ett fysiskt möte om inget annat är överenskommet.

Kontakt vid SVF

  • Helsingborg 042-406 14 20, Ängelholm 0431-818 34
  • Kristianstad 0725-99 77 66, Ystad 0725-38 72 90
  • Malmö–Lund 040-33 27 91, Trelleborg 0410-551 62, Landskrona 0431-818 34

Behandlingsbiverkningar finns på såväl kort som lång sikt. Funktionspåverkan på såväl tarm- som urin- och sexualfunktion är vanligt.

Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan drabbas av akuta tillstånd till följd av sjukdomen eller behandlingen.

Nationellt vårdprogram akut onkologi, Regionala cancercentrum i samverkan

Patienter som har eller har haft en cancersjukdom kan behöva basal rehabilitering till följd av sjukdomen eller behandlingen.

Rehabilitering vid cancer, AKO Skåne

Standardiserat vårdförlopp analcancer, Regionala cancercentrum i samverkan

Nationellt vårdprogram analcancer, Regionala cancercentrum i samverkan

Publicerat: 2023-05-29
Giltigt till: 2026-05-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Fick du hjälp av informationen på sidan?

Tänk på att

Informationen på webbplatsen är till för offentlig och privat vårdpersonal i Skåne.

Tack för din hjälp att förbättra webbplatsen, dina synpunkter har skickats till webbredaktionen.