Bild och funktion SUS

Förberedelser och undersökningar för Skånes universitetssjukvård (SUS).

Förberedelser Lund

  • Barn
    • Anografi - Barn

      Förberedelser

      Inga.

      Lavemang får ej ges 24 timmar före undersökningen, ej heller får termometer användas som hjälp.
      Barnet kallas åter till röntgen på eftermiddagen för en sista bild, tömningsbild.  

      Så går undersökningen till

      Barnet får ligga på en röntgenbrits med en kamera ovanför sig. När doktorn gör undersökningen har han/hon en mycket tunn slang, c:a 2 mm, som förs in en liten bit i ändtarmen. Via slangen spolas in lite kontrast i nedre delen av tarmen.
      Under tiden tittar doktorn på en skärm och tar röntgenbilder. Denna delen av undersökningen tar c:a 10-15 minuter.

      När detta är klart får barnet lämna röntgen men måste komma tillbaka på eftermiddagen, c:a 6 timmar efter undersökningen startade, för att ta en röntgenbild till. Då ser man om barnet har bajsat ut kontrasten.

    • Bukorgan, buköversikt - kost och medicinering - Barn

      Kost

      Dietanvisningarna följs med hänsyn till barnets ålder.
      Dagen före undersökningen intages morgonmål som vanligt men till lunch och middag får endast slaggfri kost förtäras.

      Exempel på lämplig kost

      Bröstmjölk eller mjölkersättningspreparat, barn-välling, buljong, nyponsoppa, rostat bröd eller skorpor, franskbröd, kokt kyckling, kokt fisk, fruktfromage, lättmjölk eller lättfil, lättglass.
      Kosten ska ej innehålla grönsaker, frukt, stekta matvaror, smör, margarin eller majonnäs.
      Riklig dryck.

      Undersökningsdagen fortsatt med riklig dryck.
      Undantag: Barn som ska undersökas i narkos ska vara fastande 4 timmar före undersökningen.

      Medicinering

       Barn under 1/2 år:  Ingen laxering
       
      1/2 - 1 år

      • kl. 8-9 dagen före undersökningsdagen: 
        en halv tub Toilax mikrolavemang
      • kl. 17-18 dagen före undersökningsdagen: 
        en tub Toilax mikrolavemang
      • undersökningsdagen:  
        en tub Toilax mikrolavemang
             

      1 – 6 år

      • kl. 8-9 dagen före undersökningsdagen: 
        en tub Toilax mikrolavemang
      • kl. 17-18 dagen före undersökningsdagen: 
        en tub Toilax mikrolavemang
      • undersökningsdagen: 
        en tub Toilax mikrolavemang

      Barn i åldern 4-6 år, som kan svälja hela Toilax-tabletter, ska förberedas som 6-12:åringar.

      6-12 år

      • kl. 8-9 dagen före undersökningsdagen: 
        1 st Toilax-tablett
      • kl. 17-18 dagen före undersökningsdagen: 
        1 st Toilax-tablett
      • undersökningsdagen: 
        en tub Toilax mikrolavemang 
             

      13 - 16 år

      • kl. 8-9 dagen före undersökningsdagen: 
        2 st Toilax-tabletter
      • kl. 17-18 dagen före undersökningsdagen: 
        2 st Toilax-tabletter
      • undersökningsdagen: 
        en tub Toilax mikrolavemang

       OBS! Toilax-tabletterna ska sväljas hela!

      Barn som är förstoppade bör undersökningsdagen erhålla ett vattenlavemang, till vilket sätts två teskedar koksalt per liter vatten samt Toilaxlösning 1 mg ("Toilax-kudde").
      Lavemangets volym ska till barn i åldern 1-3 år vara 3/4 liter, till barn i ålder 3-6 år en liter och till äldre barn 1 1/2 liter.

      Premedicinering

      Eventuell premedicinering före röntgenundersökningen bestäms av avdelningsläkaren.

    • Colon - Barn

      Förberedelser

      Förberedelser för dessa undersökningar avgörs från barn till barn. Röntgenavdelningen meddelar detta till vårdavdelningen.
      Förstoppning kan inträffa de närmaste dagarna efter dessa undersökningar. För att motverka detta kan en halv till en tub Toilax mikrolavemang ges.

      Så här går undersökningen till

      Tarm ska vara alldeles tom. Därför får barnet/patienten inte äta vanlig mat dagarna innan undersökningen och tarmen måste rengöras med ett lavemang.  

      Barnet får ligga på en röntgenbrits med en röntgenapparat ovanför. Kontrastlavemang kommer att ges. Under tiden doktorn ger lavemanget ser han/hon på TV-skärmen hur tarmen ser ut. 

      Tarmen är lång och slingrig, för att se alla delar får man vrida och vända på barnet. Barnet/patienten kommer nog att känna sig bajsnödig, men det ska inte göra ont.  

      Kontrastmedlet som sprutas in är en vit vätska, lite tjockare än mjölk. Ibland används även luft efteråt, som också sprutas in genom pipen, det kan då spänna lite extra i magen. När doktorn är nöjd med alla bilderna får barnet gå på toaletten och bajsa ut kontrasten och sen brukar undersökningen vara klar.

      Beräknad tid på röntgen är c:a 40 minuter.

    • Datortomografiundersökning - Barn

      Under 7 års ålder behövs oftast sedering eller narkos.
      Avdelningsläkaren ordinerar både premedicinering och peroral kontrast.
      När intravenös kontrastförstärkning erfordras, ska nål sättas på avdelningen.

      Som intravenöst kontrastmedel används Visipaque 270 mgI/ml eller Omnipaque 350 mgI/ml.
      Obs! Om barnet tidigare reagerat på kontrastmedel, var god se särskilda anvisningar. 

      Peroral kontrast vid bukundersökning

      15 ml Visipaque 270 mgI/ml blandas med 1000 ml vatten.

      Dosering:
      Under 5 kg     10 ml/kg kroppsvikt
      5 kg -10 kg     100 ml
      10 kg -20 kg   200 ml
      20 kg -30 kg   400 ml
      30 kg - 40 kg  600 ml
      40 kg - 50 kg   800 ml
      Över 50 kg      1000 ml

      Barnet ska dricka kontinuerligt i små, jämnt fördelade klunkar under två timmar före undersökningen (vid narkos, se nedan). Vid sängläge bör patienten ligga på höger sida.

      Strax före undersökningen dricks den sista tredjedelen av kontrasten.
      Patienten får inte äta eller dricka något annat 2 timmar före undersökningen.
      Har barnet svårt att svälja, ska kontrasten ges via v-sond. 

      Vid sedering och narkos

      Inför narkos är det viktigt att barnet är fastande minst 6 timmar (ammande barn 4 timmar). Klara vätskor, såsom Visipaque spädd med vatten, får ges fram till 2 timmar före narkosen.
      Obs! Patienten får inte dricka 2 timmar före narkos.

      Peroral kontrast börjar drickas 4 timmar före undersökningens början. Kontrasten dricks kontinuerligt fram till 2 timmar innan undersökningen. Barnet ska ligga på höger sida fram till undersökningens början.

      Vid tveksamheter, ta kontakt med vederbörande anestesiolog eller barnradiolog.

      Faktaägare: Fredrik Stålhammar
      Datum: 2017-03-27

    • Hjärta och andningsorgan - Barn

       Cor/Hjärta:

      • Inga förberedelser.
      • Ange barnets längd och vikt på remissen, detta är nödvändigt för beräkning av hjärtstorleken

      Lungundersökning, trachea, epipharynx:

      • Inga förberedelser.
    • Hypopharynx och esofagus - Barn

      Förberedelser

      Inga.

      Så här går det till

      Barnet/patienten behöver inte laxera men bör vara hungrig.

      På röntgen får barnet ligga eller stå framför en kamera. För att doktorn ska kunna se matstrupen måste barnet dricka kontrast. Kontrasten kan smaksättas med lite O´Boy-pulver.

      Doktorn tar sedan röntgenbilder under tiden som barnet sväljer och doktorn måste vända och vrida barnet lite för att få fina bilder.
      När doktorn är nöjd med bilderna är undersökningen klar.

      Beräknad tid på röntgen är c:a 20 minuter.

    • Miktionsurethrocystografi, MUCG - Barn

      Förberedelser

      Inga.

      Så här går undersökningen till

      Vi undersöker urinblåsan och ser hur det ser ut när barnet kissar. Barnet/patienten får ligga på en röntgenbrits med röntgenkameran ovanför. Mamma och/eller pappa kan vara med hela tiden.

      Man börjar med att tvätta noga runt det hål där kisset kommer ut. Vi sätter sedan bedövningssalva runt hålet, innan en tunn plastslang föres in. Det kan kännas lite obehagligt när slangen sätts in, men om barnet försöker ligga stilla och andas lugnt går det bättre. Genom plastslangen fyller vi kontrast i urinblåsan tills barnet är kissnödig.

      När barnet inte kan hålla sig längre, får barnet kissa ut kontrasten på pappret vi har lagt ut. Samtidigt tar vi röntgenbilder för att se hur det ser ut precis när man kissar. Sista bilden tas när barnet kissat färdigt.

      Beräknad tid på röntgen är c:a 45 minuter.

    • Retrograd pyelografi - Barn

      Förberedelser

      Inga.

      Kontrast sprutas i befintlig kateter. Doktorn tar bilder i genomlysning.

      Beräknad tid på röntgen c:a 20 minuter.

    • Skelettundersökningar - Barn

      Förberedelser

      Inga.
      Eventuellt borttagande av gips anges på kallelsen.

    • Tunntarm - Barn

      Förberedelser

      F��rberedelserna för dessa undersökningar avgörs från barn till barn. Röntgenavdelningen meddelar detta till vårdavdelningen.
      Förstoppning kan inträffa de närmaste dagarna efter dessa undersökningar. För att motverka detta kan en halv till en tub Toilax mikrolavemang ges.

      Så här går undersökningen till

      Barnet får inte äta eller dricka något på morgonen före röntgen.
      Innan vi röntgar får barnet/patienten dricka en stor mugg kontrast.

      Doktorn tittar sen på en TV-skärm och tar några röntgenbilder. Sedan tar röntgensjuksköterskan bilder efter ett visst tidsintervall. Vid s.k. passageröntgen ser man hur kontrastmedel passerar genom tunntarmen.

      Tunntarm är c:a 5 m lång och det tar ganska lång tid, 3-4 timmar, för kontrasten att rinna genom hela tarmen. När kontrasten nått fram till tjocktarmen är undersökningen klar.

    • Ultraljud, olika -Barn

      Ultraljud skalle

      Barnet ska vara mätt.

      Ultraljud gallvägar

      Barnet ska vara fastande 4 timmar före undersökningen.

      Ultraljud lilla bäckenet

      Urinblåsan ska vara välfylld.

      Övriga ultraljud

      Inga förberedelser.

      Så här går undersökningen till

      Ultraljudsundersökning kan göras på många olika delar av kroppen. Man ser inte på skelettet utan på t.ex. njurar, lever, muskler och leder.

      Barnet/patienten får ligga på en säng hela tiden. Mamma eller pappa kan sitta bredvid.
      På andra sidan av sängen sitter doktorn som ska göra undersökningen. Doktorn tar först på lite geléaktig salva på kroppen där barnet ska undersökas. Sedan förs en slags mikrofon långsamt fram och tillbaka över det ställe som ska undersökas.
      På en skärm kommer det fram en ultraljudsbild som mikrofonen fotograferar av. Det känns inte alls, och det är viktigt att barnet försöker ligga stilla hela tiden för då blir bilderna bäst och undersökningen går fortare.

      När doktorn har sett att alla bilderna är bra är undersökningen klar.Beräknad tid på röntgen är c:a 30 minuter.

    • Urinvägsöversikt, urografi - Barn

      Förberedelser

      Samma  som för Bukorgan. 

      Så här går undersökningen till

      Njurar sitter bakom tarmarna nära ryggen. För att se njurarna bra på röntgenbilderna måste tarmarna först göras rena med lavemang, och man får inte äta något på morgonen.

      Barnet får ligga på röntgenbritsen med röntgenkameran ovanför.
      Första bilden tar vi för att se att tarmarna är tillräckligt rena.

      Sedan är det dags att ge ett kontrastmedel för att vi riktigt tydligt ska se hur njurarna arbetar. Kontrasten får man genom en liten nål antingen i handen eller i armen. För att inte nålen ska göra ont får man sätta på en bedövningssalva innan man kommer till röntgen, då känns sticket inte alls.

      Efter att barnet/patienten fått kontrast tar vi flera röntgenbilder. Ibland måste vi lägga en platta på magen för att kontrasten ska stanna kvar lite längre i njurarna. Den sista röntgenbilden tar vi när plattan är borta och kontrasten rinner till urinblåsan.

      Beräknad tid på röntgen c:a 1 timme.

    • Ventrikel och duodenum - Barn

      Förberedelser

      Barnet ska vara fastande efter kl. 24.00 natten före undersökningen.
      Undantag: ev. nattmål till spädbarn.

      Vid misstanke om pylorusstens bör barnet ha sond och vara fastande minst 4 timmar

      Så går undersökningen till

      Magsäcken måste vara alldeles tom när vi börjar undersökningen, barnet får inte äta eller dricka något före undersökningen.

      För att doktorn ska kunna se magsäcken på röntgen måste barnet/patienten dricka ett kontrastmedel. Det är en vit, tunn vätska utan någon särskild smak, den kan smaksättas med lite O´Boy-pulver. Små barn kan få kontrasten i nappflaska. Större barn får dricka ur en mugg.

      Undersökningen sker liggande på röntgenbordet. Doktorn kan hela tiden se på en skärm vad som händer i magen när kontrasten rinner ner. När doktorn är nöjd med alla bilderna är undersökningen klar.

      Beräknad tid på röntgen är c:a 20 minuter.

  • Vuxna
    • Antikoagulantiarutiner för olika typer av angiografier och interventioner
    • Förberedelser för dialyspatienter

      Förberedelser för patient med dialysbehandling inför röntgenundersökning som kräver laxering

      Kost:
      Från och med dagen före undersökningen endast slaggfri kost (vitt bröd, kokt fisk och kokt kyckling).
       
      Förberedelser, Toilax dagen före undersökningen:
       
      Kl. 08.00: 2 st Toilax-tabletter
       
      Kl. 12.00: 2 st Toilax-tabletter
       
      Förberedelser, Toilax undersökningsdagens morgon:
       
      Kl. 07.00: En tub Toilax mikrolavemang i ändtarmen.
       
      OBS! Ej Salilax - det retineras eftersom njurarna ej fungerar.
      _ _ _
       
      Att iaktta för patienter med dialysbehandling inför röntgen av colon
       
      Kost:
      Från och med morgonen två dagar före röntgenundersökningen får endast slaggfri kost förtäras (vitt bröd, kokt fisk, kokt kyckling).
       
      Förberedelser Toilax två dagar före undersökningen:
       
      Kl. 08.00: 2 st Toilax-tabletter
       
      Kl. 12.00: 2 st Toilax-tabletter
       
      Förberedelser Toilax/vattenlavemang dagen före undersökningen:
       
      Kl. 08.00: 2 st Toilax-tabletter
       
      Kl. 12.00: 2 st Toilax-tabletter
       
      Kl. 18.00: Ett vattenlavemang på minst 1 1/2 l ljummet vatten.
       
      Förberedelser vattenlavemang undersökningsdagens morgon:
       
      Kl. 06.00:  Ett vattenlavemang på minst 1 1/2 l ljummet vatten.

      Engångsset för vattenlavemang finns på apotek.
       
      OBS! Ej Salilax - det retineras eftersom njurarna ej fungerar.
      _ _ _
       
      Efter röntgenundersökning med Bariumkontrast kan förstoppning uppstå. För att motverka detta bör patienten ta de Toilax-tabletter som erhålls efter röntgenundersökningen.

    • Förberedelser för patient med diabetes som ska laxeras inför röntgenundersökning

      Att iaktta för patient med diabetes som ska laxeras inför röntgenundersökning

      Från morgonen dagen före undersökningen får endast flytande kost förtäras. 
      OBS! Sedvanliga laxeringsföreskrifter ska följas mycket noga.

      Drick minst 3 liter/dygn - gärna mer.

      Kosten bör innehålla kött-, fisk- eller grönsaksbuljong samt saft eller saftsoppa, kaffe eller te.

      För att energiintaget (= kaloriintaget) inte ska bli för lågt bör Ni dricka "vanlig" sockrad saft eller saftsoppa dagen före undersökningen. Använd ej safter som är sötade med sorbitol, eftersom dessa kan ge ökad tarmperistaltik.

      Lämplig fördelning av saft/saftsoppa (totalt 1 1/4 liter) under en dag är att inta den vid sju små måltider. Portionsstorleken bör vara 1 1/2 - 2 dl (ej större).

      Övriga drycker inkl. buljong ger vätska och endast mycket små energimängder. De kan därför förtäras fritt.

      Följande måltidsförslag ger c:a 2 megajoule (MJ) = 840 kcal/dag:

      Frukost: 2 1/2 dl buljong och 1 1/2 - 2 dl saftsoppa
      Mellanmål:  1 1/2 - 2 dl saftsoppa
      Middag: 1 1/2 - 2 dl saftsoppa
      Mellanmål: 2 1/2 dl buljong och 1 1/2 - 2 dl saftsoppa
      Kvällsmål: 1 1/2 - 2 dl saftsoppa
      Mellanmål: 2 1/2 dl buljong och 1 1/2 - 2 dl saftsoppa
      Extra mellanmål: 1 1/2 - 2 dl saftsoppa + 1 1/2 - 2 dl saftsoppa

      Alla soppor och buljonger kan gärna ätas med sked. 

      OBS! Inget annat än ovannämnda får förtäras!

      Om Ni har blodsockersänkande tablett eller insulin måste Ni rådgöra med Er läkare om doseringen i samband med denna röntgenundersökning. Har Ni hjärt- eller njursjukdom som behandlas med mediciner bör Er läkare rådfrågas om hur mycket Ni ska dricka.

      Vid frågor var god kontakta den sköterska/läkare som sköter Din diabetes, eller diabetesjouren genom sjukhusets växel, 046-17 10 00.

    • Förberedelser inför röntgen av tjocktarm/colon

      OBS! Noggrann rengöring av tjocktarmen är av mycket stor betydelse för denna undersökning.

      Patienter som har hjärtmedicin, blodtryckssänkande medicin m.m. kan ta dessa som vanligt.

      För DIALYSPATIENTER gäller speciella förberedelser.
      För DIABETESPATIENTER gäller speciellt kostschema.
      Vid tveksamhet ang. kosten v.g. kontakta dietist vid medicinska kliniken, tel. 73630. 

      Förberedelser för inneliggande patienter med Laxabon: Alternativ I
      Polikliniska patienter med Phosphoral: Alternativ II

      Alternativ I: Inneliggande patienter – Laxabon

      Med denna metod ges möjlighet till snabbare förberedelse.

      Laxabon köpes ut på apoteket mot recept, som bifogas, och kostar för närvarande högst 140:- kr. att lösa ut, detta gäller polikliniska patienter.

      Fördelen med denna metod är att man ej behöver börja tarmrengöringen, d.v.s. dricka Laxabon, förrän kl. 17.00 kvällen före undersökningsdagen samt att lunch utan bröd kan intas 4 timmar före intaget av Laxabonlösning.

      Ät eller drick ingenting 4 timmar före intag av Laxabonlösning!

      Laxabon 

      1. Fyra stycken enliterspåsar Laxabon, blanda en påse åt gången med 3-4  dl ljummet vatten i ett litermått. Pulvret löser sig bäst i ljummet vatten.
      Obs! Tillsätt inget annat än vatten.

      2. Vispa eller skaka ordentligt tills allt pulver har löst sig.

      3. Tillsätt resten av vattnet till en liter. Rör om så att vätskan blandar sig.

      Obs! Laxabon smakar bättre om den är sval. Förvara därför den färdigberedda lösningen i kylskåp. För att förhindra att kroppen blir nerkyld bör dock inte hela mängden drickas alltför sval.

      Dagen före röntgenundersökningen


      Kl. 12.00: Får lunch utan bröd intagas. Obs! Därefter får ingen fast föda eller dryck förtäras.

      Kl. 17.00: Börjar patienten dricka Laxabon. Drick snabbt ett glas av lösningen (2.5 dl) var tionde minut.

      Obs! All lösning, d.v.s. 4 liter, måste drickas 

      Ibland kan illamående och/eller uppkördhet förekomma. Detta är övergående och kan lindras genom att vänta lite längre än 10 minuter mellan intagen. Skölj mun och svalg med en god dryck, alt. suga på en stark tablett, t.ex. Vick. Hela mängden Laxabon ska vara urdrucken inom 3-4 timmar. Inom 1-2 timmar inträffar den första tarmtömningen. Efter avslutad tarmsköljning får patienten dricka klara drycker i obegränsad mängd, dock ingen fast föda.

      Undersökningsdagen

      Normalt vätskeintag fram till undersökningen.

      Drick endast kaffe, te, äppeljuice, vatten eller saft, dock ej mjölk eller grädde, ej heller kolsyrade drycker. Obs! Ingen annan kost är tillåten.

      C:a 2 timmar före undersökningen tas en tub Toilax mikrolavemang.

      Patient med stomi ska förberedas som ovan, men behöver ej ta lavemang. 

      Alternativ II: Polikliniska patienter med Phosphoral  

      Eftersom man inte ska äta någon fast föda dagen före undersökningen, är det viktigt att man får i sig både salt och socker genom klar dryck. Använd därför inte osötad dryck eller s.k. light dryck. Man får äta isglass och ta druvsockertabletter som ger extra energi.

      Klar dryck: Vatten, buljong, äpplejuice, saft, kaffe och te utan mjölk och grädde, inga kolsyrade drycker.

      Phosphoral

      Phosphoral börjar normalt verka inom ½ timme. Tarmtömningen kan pågå i upp till 6 timmar efter första dosen och 3 timmar efter andra dosen.
      Om tarmtömning ej uppkommit inom 6 timmar skall laxeringen avbrytas och röntgenavdelningen kontaktas, 046-171000 dygnet runt.

      Dagen före röntgenundersökningen

      Kl 07.00- 09.00: Drick två glas klar dryck. Vänta c:a 10 minuter. Späd innehållet från en flaska Phosphoral i ett ½ glas vatten och drick.
      Därefter drickes ännu ett glas klar dryck.

      Under dagen drick så mycket klar dryck som möjligt dock minst 3 liter.

      Kl 19.00-21.00: Drick två glas klar dryck. Vänta c:a 10 minuter. Späd innehållet från en flaska Phosphoral i ett ½ glas vatten och drick.
      Därefter drickes ännu ett glas klar dryck. 

      Undersökningsdagen

      På undersökningsdagen går det bra att dricka klar dryck.

      C:a 2 timmar före undersökningen ska Du ta en tub toilax mikrolavemang i ändtarmen och tömma så noga som möjligt. Effekt inträder normalt efter några minuter.

      _ _ _ 

      Efter en undersökning med bariumkontrast och luft kan magknip och förstoppning uppstå. För att motverka detta bör patienten ta de Toilax- tabletter man får från receptionen efter avslutad undersökning.

       

    • förberedelser inför röntgen av tunntarm

      Patienter som har hjärtmedicin, blodtryckssänkande medicin m.m. kan ta dessa som vanligt.

      För DIALYSPATIENTER gäller speciella förberedelser.
      För DIABETESPATIENTER gäller speciellt kostschema.
      Vid tveksamhet angående kosten var god kontakta dietist vid medicinska kliniken, tel. 73630.

      Förberedelser med tarmsköljmedlet Laxabon

      Med denna metod ges möjlighet till snabbare förberedelse.
      Laxabon köpes ut på apoteket mot recept, som bifogas, och kostar för närvarande högst 100:- kr. att lösa ut. Detta gäller polikliniska patienter.

      Fördelen med denna metod är att man ej behöver börja tarmrengöringen, d.v.s. dricka Laxabon, förrän kl. 17.00 kvällen före undersökningsdagen samt att lunch utan bröd kan intas 4 timmar före intaget av Laxabonlösning.

      Patienten får inte äta eller dricka någonting 4 timmar före intag av Laxabon- lösning! 

      1. På apoteket erhålles två stycken enliterspåsar Laxabon. Blanda en påse åt gången med 3-4 dl ljummet vatten i ett litermått. (Pulvret löser sig bäst i ljummet vatten).
      OBS! Tillsätt inget annat än vatten.

      2. Vispa eller skaka ordentligt tills allt pulver har löst sig.

      3. Tillsätt resten av vattnet till en liter. Rör om så att vätskan blandar sig.

      OBS! Laxabon smakar bättre om den är sval. Förvara därför den färdigberedda  lösningen i kylskåp. För att förhindra att kroppen blir nerkyld bör dock inte hela mängden drickas alltför sval.

      Dagen före röntgenundersökningen 

      Kl. 12.00 får lunch utan bröd intagas.
      OBS! Därefter får ingen fast föda eller dryck förtäras.

      Kl. 17.00 börjar patienten dricka Laxabon. Drick snabbt ett glas av lösningen (2.5 dl) var tionde minut tills 2 liter har druckits.

      Ibland kan illamående och/eller uppkördhet förekomma. Detta är övergående och kan lindras genom att vänta lite längre än 10 minuter mellan intagen. Låt patienten skölja mun och svalg med en god dryck, alt. suga på en stark tablett, t.ex. Vick. Hela mängden Laxabon ska vara urdrucken inom 1.5 – 2 timmar. Inom 1-2 timmar inträffar den första tarmtömningen. Efter tarmsköljning får patienten dricka klara drycker i obegränsad mängd fram till kl. 24.00.

      OBS! Patienten får inte äta någonting efter tarmsköljningen.

      Undersökningsdagen

      Helt fastande, d.v.s. ej äta, ej dricka, ej röka, ej snusa, ej tugga tuggummi före undersökningen.

      C:a 2 timmar före undersökningen tas en tub Toilax mikrolavemang.

      Patient med stomi ska förberedas som ovan, men behöver ej ta lavemang.

    • Förberedelser inför röntgen urografi, urinvägsöversikt

      Patienter som har hjärtmedicin, blodtryckssänkande medicin m.m. kan ta dessa som vanligt.

      För DIALYSPATIENTER gäller speciella förberedelser.
      För DIABETESPATIENTER gäller speciellt kostschema. Vid tveksamhet ang. kosten v.g. kontakta dietist vid medicinska kliniken, tel. 73630.

      Förberedelser med tarmsköljmedlet Laxabon

      Med denna metod ges möjlighet till snabbare förberedelse.

      Laxabon köpes ut på apoteket mot recept, som bifogas, och kostar för närvarande högst 100:- kr. att lösa ut. Detta gäller polikliniska patienter.

      Fördelen med denna metod är att man ej behöver börja tarmrengöringen, d.v.s. dricka Laxabon, förrän kl. 17.00 kvällen före undersökningsdagen samt att lunch utan bröd kan intas 4 timmar före intaget av Laxabonlösning.

      Patienten får inte äta eller dricka någonting 4 timmar före intag av Laxabon- lösning!

      1. På apoteket erhålles två stycken enliterspåsar Laxabon. Blanda en påse åt gången med 3-4 dl ljummet vatten i ett litermått. (Pulvret löser sig bäst i ljummet vatten.)
      OBS! Tillsätt inget annat än vatten.

      2. Vispa eller skaka ordentligt tills allt pulver har löst sig.

      3. Tillsätt resten av vattnet till en liter. Rör om så att vätskan blandar sig.

      OBS! Laxabon smakar bättre om den är sval. Förvara därför den färdigberedda lösningen i kylskåp. För att förhindra att kroppen blir nerkyld bör dock inte hela mängden drickas alltför sval.

      Dagen före röntgenundersökningen

      Kl. 12.00 Får lunch utan bröd intagas.
      OBS! Därefter får ingen fast föda eller dryck förtäras.

      Kl. 17.00 Börjar patienten dricka Laxabon. Drick snabbt ett glas av lösningen (2.5 dl) var tionde minut tills 2 liter har druckits.

      Ibland kan illamående och/eller uppkördhet förekomma. Detta är övergående och kan lindras genom att vänta lite längre än 10 minuter mellan intagen. Låt patienten skölja mun och svalg med en god dryck, alt. suga på en stark tablett, t.ex. Vick. Hela mängden Laxabon ska vara urdrucken inom 1.5 - 2 timmar. Inom 1-2 timmar inträffar den första tarmtömningen. Efter tarmsköljning får patienten dricka klara drycker i obegränsad mängd, dock ingen fast föda.

      Undersökningsdagen

      Normalt vätskeintag fram till undersökningen.

      Drick endast kaffe, te, äppeljuice, vatten eller saft, dock ej mjölk eller grädde, ej heller kolsyrade drycker.
      OBS! Ingen annan kost är tillåten.
      C:a 2 timmar före undersökningen tas en tub Toilax mikrolavemang.

      Patient med stomi ska förberedas som ovan, men behöver ej ta lavemang.

    • Peroral kontrast i samband med CT-undersökning

      På grund av nya CT protokoll sänker vi nu jodhalten i den perorala kontrasten som patienterna skall dricka i samband med CT undersökningar.

      Den nya doseringen är 30 ml Omnipaque 240 mg I/ml samt 30 ml Sorbitol som blandas i vatten till 1000 ml

      Denna blandning drickes eller ges via sond jämt fördelat under 1 1/2 timme före undersökningen för inneliggande patienter.

      För patienter som sitter på röntgenavdelningen, drickes kontrasten 1 timme före undersökningen.

      Till patienter med tarmstomi blandas 15 ml Omnipaque 240 mgI/ml i vatten till 500 ml. Intas jämnt fördelat 1 timme före undersökningen.

      Sorbitol snabbar på passagen genom tarmen och kan ge lite diarré.

      Denna kontrasttillförsel har stor betydelse för undersökningens kvalitet och det är därför viktigt att alla föreskrifter följs.

      Mat och annan dryck får intas under tiden kontrasten drickes.

      Om patienten inte kan dricka angiven mängd eller får andra förhinder, ber vi er att meddela oss detta senast 30 minuter före utsatt undersökningstid på telefon:
      Akutröntgen tel.175327
      eller Röntgen 1 tel.173045

  • Neuroröntgen
    • Angiografi

      Nedan angivna direktiv gäller vid akuta och elektiva diagnostiska angiografier och inte vid olika former av emboliseringar, i dessa fall se speciellt PM, som sänts ut till berörda kliniker.

      Förberedelser

      • Patientinformation ska ges på vårdavdelning av ansvarig avdelningsläkare. Information ges även på röntgen av undersökande läkare eller assisterande röntgensjuksköterska
      • Patienten ska medföra journal
      • Lätt morgonmål
      • Patienten ska vara nyduschad och rakad i båda ljumskarna
      • Venflon på handrygg eller i armveck. Obs! Bör helst sättas på vänster sida.
      • Anamnes om eventuell överkänslighet mot jod och lokalanestesi ska tas av ansvarig avdelningsläkare samt återupprepas av ansvarig      röntgenläkare/röntgensjuksköterska.
      • Patienter med diabetes melitus ska vara uppvätskade med pågående dropp. Aktuellt s-kreatinin ska finnas på alla med diabetes mellitus och/eller njursjukdom.
      • Metforminpreparat, t.ex. Glocophage, v.g. se observandeum 
      • Alla patienter som genomgår akut angiografiundersökning ska ha medföljande van personal från vårdavdelningen, oberoende av om  undersökningen göres dagtid, kvällstid eller under helg. Detta gäller även för patienter i dåligt allmäntillstånd, oberoende av om undersökningen är akut eller inte. 
    • Angiografi i narkos

      Angiografi i narkos samt premedicinering

      Flertalet barnangiografier och samtliga spinala angiografier görs i narkos.Önskemål att patienten har fått kateter på vårdavdelningen (såvida inte kateter måste sättas i narkos).
      Blodgruppering önskas på alla angiografier i narkos.

      Premedicinering (när så krävs)

      Barn och vuxna (>25 kg):

      Midazolam 5 mg/ml / Dormicum 5 mg/ml ges 5 - 7,5 mg (1 - 1,5 ml) rektalt eller 5 - 10 mg (1 - 2 ml) peroralt 15 minuter före undersökningen.

      Reducerad dos (2,5) - 5 mg (0,5 - 1 ml) ges till gamla eller allmänpåverkade patienter.

      Barn (10-25 kg) som ej kräver narkos ges:

      Midazolam 5 mg/ml / Dormicum 5 mg/ml rektalt 0,3 - 0,5 mg/kg eller oralt 0,5 mg/kg.

      Till medvetandesänkta patienter ges Midazolam 5 mg/ml / Dormicum 5 mg/ml enbart efter läkarordination.

      I den händelse personalen från vårdavdelningen inte kvarstannar under undersökningen övertar röntgenpersonalen övervakningen av patienten.

    • Angiografi, undersökning och eftervård

      Undersökning

      Lokalbedövning injiceras (1% Carbocain), därefter punkteras arteria femoralis och en tunn kateter förs in i kärlet. Med hjälp av röntgengenomlysning styrs katetern till aktuellt kärl. När katetern är på plats kopplas en tryckspruta till katetern. Under bildtagning injiceras kontrast. Det är nu mycket viktigt för bildkvaliteten att patienten ligger absolut stilla.

      Efter avslutad undersökning sätts ett förslutningssystem i ljumsken över arteria femoralis alternativt komprimerar ansvarig läkare i 10 minuter.

      Antikoagulationsbehandlade patienter kräver längre kompression.

       

      Eftervård

      Efter punktion av arteria femoralis: Ansvarig röntgenläkare ska i patientens undersökningsjournal ordinera tidslängd för sängläge resp. sandpåse samt ange ev. komplikationer. Distala pulsationer ska kontrolleras och noteras i undersökningsjournalen (inte minst viktig på barn).

       

      Vanligen gäller följande rutiner

      Sängläge 2 timmar, första timmen med sandpåse över punktionsstället. Punktionsstället och distala pulsationer bör kontrolleras då patienten kommer upp till vårdavdelningen samt innan patienten stiger upp.

      Patient med antikoagulantiabehandling eller som fått hematom i ljumsken i samband med eller direkt efter angiografin ska ha sängläge 4 timmar med sandsäck under de första 2 - 4 timmarna. Kontroll av punktionsställe och pulationer som ovan.

       

      Undersökningsjournal skickas med varje patient till vårdavdelningen efter genomgången angiografi. Om det uppstår sena komplikationer ska det rapporteras till Neuroröntgen, där detta dokumenteras.

    • Antikoagulantiabehandling vid angiografi

      Patienter som står på någon form av AP-medicinering ska ha nytaget PK (INR) och APTT angiografidagens morgon. PK (INR) och APTT behöver inte vara normala, se nedan.

       

      • Patient med nyinsatta perorala antikoagulantia ska ha stabilt PK (INR)-värde 3 dagar i följd före elektiv angiografi (angiodagen inkluderad) och antikoagulantiadosen får inte höjas dagen före      undersökningen. Patienter som sedan länge står på peroral antikoagulantia ska ha aktuellt PK (INR)-värde och antikoagulantiadosen ska inte ha ändrats senaste tiden. Angiografi göres inte om PK (INR) är på väg uppåt eller ligger över 2,4.
      • Då patienten behandlas med heparin intravenöst i kontinuerlig infusion, ska heparindroppet utsättas 4 timmar före elektiv angiografi resp 2 timmar före akut angiografi.
             Intermittenta heparininjektioner (intravenöst eller subkutant) utsättes lika många timmar före angiogarfi som antalet timmar mellan varje dos (t.ex. om heparin ges 4 ggr/dygn är det 6 timmar mellan varje dos och det ska således vara utsatt 6 timmar före angiografin). Samma sak gäller vid intermittenta injektioner av lågmolekylärt heparin, Fragmin.
      • Heparin kan insättas 1 timme efter avslutad angiografi.

      På patienter med trombocytopeni bör blödningstid tagas. Om blödningstid inte är förlängd kan angiografi göras (kan ha lågt antal trombocyter med god adhesivitet).

    • Aortokraniell angiografi

      Den kliniska diagnostiken av total hjärninfarkt kan i vissa fall behöva kompletteras med cerebral angiografi, för att på så sätt konstatera upphävd intrakraniell cirkulation. Detta är i synnerhet viktigt i de fall organdonation kan vara aktuell. I nuläget finns ingen annan tillförlitlig diagnostisk metod för denna frågeställning.

      På samtliga sjukhus i Södra sjukvårdsregionen finns tekniska förutsättningar, men även praktisk kompetens att genomföra undersökningen, medan det inte alltid finns tillräcklig erfarenhet att bedöma resultatet. Rutinerna varierar på sjukhusen kring vem som utför ingreppet, och vilken specialitet vederbörande representerar. Det enda som krävs i Socialstyrelsens rekommendationer är att undersökningen utförs av en specialistkompetent läkare med god kunskap inom klinisk radiologisk diagnostik.

      Antalet fall per år i regionen är mycket få, och logistiken kring utförande och bedömning på dagtid förefaller fungera på samtliga ställen, medan det kan vara mer bekymmersamt på jourtid.

      Med anledning av detta vill vi erbjuda samtliga berörda i regionen att vid behov kontakta jouren i interventionell neuroradiologi (INR), Lund, för bedömning och eventuella frågor. Vi har dygnet runt-beredskap gällande alla neurorelaterade kärlfall, och ställer gärna upp för att hjälpa till med de enstaka fall som kan bli aktuella.

      Vi nås på telefon 046-17 29 52 dygnet runt, och det enda som krävs vid kontakt är:

      • Utbyte av kontaktinformation
      • Tillgänglig undersökning i PACS
      • Remiss för undersökningen, där vi inom Region Skåne direkt kan skriva svar i RIS. Rutiner för övriga sjukhus utanför regionen får upparbetas och lösas efterhand.

      Instruktion aortokraniell angiografi

      Nedan följer en kortfattad instruktion kring utförandet av en aortokraniell angiografi vid frågeställningen total hjärninfarkt. Vid önskemål om assistans avseende praktiska frågor, bedömning och/eller svar i RIS, rekommenderas kontakt i god tid med interventionell neuroradiologjour i Lund på telefon 046-17 29 52. Undersökningen ska föregås av två kliniska bedömningar med minst två timmars mellanrum.

      • 5 F introducer.
      • 5 F Pigtail kateter i aorta ascendens.
      • Bildtagning över övre delen av halsen och neurokraniet, såväl i frontal- som lateralprojektion (biplan). Lateralprojektionen något uppvinklad (70 - 80°), för att på så sätt kunna separera carotisbifurkationerna. Vid monoplan rekommenderas lateralprojektionen.
      • Icke-joniskt kontrastmedel med minst 240 mg I/ml. Injektionshastighet 22 ml/s, totalt 40 ml. PSI 750.
      • Lång exponering med 1 bild/s, minst 20 s.
      • Grenar från båda sidors arteria carotis externa måste vara synliga i båda projektionerna för att säkerställa att undersökningstekniken är korrekt, och att den upphävda hjärncirkulationen inte beror på allmän cirkulationskollaps.
      • Om inget flöde kan påvisas i hjärnans kärl, d v s inget kontrastflöde påvisas i arteria basilaris eller i den intradurala delen av båda arteria carotis interna (kranialt om avgången för arteria ophthalmica), avvaktar man minst 30 min, varefter undersökningen upprepas. Om båda serierna visar samma fynd, har man bekräftat upphävd intrakraniell cirkulation, och avslutar. Svar redovisas enligt bifogat förslag.
      • Om kontrastfyllnad påvisas intrakraniellt ovan durainträdet, har patienten per definition ingen total hjärninfarkt, och undersökningen avslutas. Svar beskrivande fyndet formuleras.

      Förslag till utlåtande

      Aortokraniell angiografi
      Kontrastinjektion i aorta ascendens med bildtagning över övre delen av halsen och neurokraniet. God kontrastfyllnad av externakärlen bilat. Inget kontrastflöde påvisas i hjärnans kärl. Samma fynd erhålls vid kontrastinjektion efter 30 minuter. Således är hjärncirkulationen upphävd och det angiografiska fyndet uppfyller kriterierna för bestämmande av människans död enligt SOSFS 2005:10.

      OBS! Använd inte uttrycket "hjärndöd", eftersom detta begrepp inte existerar i lagtext.

      Faktaägare: Per Undrén
      Datum: 2018-03-01

    • Cerebral Angiografi, för remittent/vårdavdelning

      Indikationer

      • Elektiv angiografi av hjärnans kärl (cerebral angiografi) utförs som regel i vaket tillstånd med lokalbedövning, för att påvisa eller avfärda kärlmissbildningar av olika slag, men även för att evaluera resultat av tidigare genomförd behandling. Metoden används också i fall där andra undersökningsmetoder (CT, MR) inte gett tillräcklig diagnostisk information, eller där kontraindikationer av något slag föreligger.
      • Akuta angiografier utförs ofta i narkos, i synnerhet då bakomliggande kärlpatologi (ex. aneurysm) verifierats med annan diagnostisk undersökning (CT/MR), och sannolikheten för samtidig endovaskulär behandling är stor. Även alla planerade, elektiva behandlingar genomförs i generell anestesi.
      • Angiografi av ryggmärgens kärl (spinal angiografi) görs på samma indikationer som ovan, men företrädesvis i narkos, då den är tidskrävande och ibland smärtsam. Även flertalet angiografier av barn genomförs i narkos.
      • Cerebrala angiografier utförs endast på remiss från följande kliniker: Neurokirurgen, Neurologen, ÖNH och Barn. Vid önskemål om utredning via annan klinik rekommenderas kontakt med någon av ovanstående kliniker.

      Förberedelser på vårdavdelning

      (Gäller såväl akuta som elektiva angiografier)

      • Patientinformation ska ges av ansvarig avdelningsläkare/sjuksköterska. Ytterligare information ges efter ankomsten till neuroröntgen av undersökande neurointerventionist och assisterande röntgensjuksköterska. Speciell vikt läggs vid penetration av känd överkänslighet mot jodhaltiga preparat eller lokalanestesi.
      • Lätt frukost eller motsvarande är tillåtet, såvida patienten inte kan tänkas bli aktuell för omedelbar behandling.
      • Patienten ska vara nyduschad och rakad i båda ljumskarna.
      • PVK på handrygg eller i armveck, med fördel på vänster sida.
      • Samtliga patienter som genomgår angiografi i narkos ska ha KAD, och så långt det är möjligt ska dessa sättas på vårdavdelningen, övriga anbringas i narkos.
      • Aktuellt S-Kreatinin ska finnas tillgängligt på alla patienter (inte äldre än 3 månader).
      • Blodgruppering är önskvärt vid samtliga undersökningar i narkos.
      • Patienter med Diabetes Mellitus ska vara uppvätskade, med pågående dropp, och ny bedömning avseende njurfunktion ska genomföras efter 48 timmar. Någon justering av insulin är inte nödvändig vid elektiv undersökning, då patienten inte är fastande, utan ordinerad dos följs. Däremot ska dosen Metformin avstås undersökningsdagen, och vara utsatt i 48 timmar, varefter ny kontroll av S-Kreatinin sker innan preparatet återinsätts. Patienter ska uppmanas till riklig mängd dryck dygnet efter undersökningen. Vid akuta tillstånd kan det bli aktuellt med tillfälliga insulinordinationer enligt ansvarig avdelningsläkare.
      • Patientjournal ska medföras.
      • Alla patienter som aktualiseras för akut angiografi ska ha medföljande van personal från vårdavdelningen, oavsett tid på dygnet. Detta gäller även patienter med dåligt allmäntillstånd, förvirring eller liknande, vare sig undersökningen är akut eller inte. Anledningen är att patientsäkerheten måste garanteras, och röntgenpersonalen har inga resurser avsedda för denna uppgift.

      Premedicinering (när så krävs)

      • Midazolam 5 mg/ml eller Dormicum 5 mg/ml enligt följande:
        Vuxna och barn > 25 kg: 2,5–7,5 mg per rectum eller 5–10 mg per os 15–30 min innan undersökningen. Även intravenös administration är tänkbar (2,5–7,5 mg). Reducerad dos (0,5–3,5 mg iv) ges till äldre eller allmänpåverkade patienter. Till medvetandesänkta patienter krävs speciell läkarordination.
        Barn 10–25 kg: 0,3–0,5 mg/kg per rectum eller 0,4 mg/kg per os 15–30 min innan undersökningen.

      Utförande

      • Efter anläggande av lokalbedövning (Carbocain 1 %) i ljumsken, punkteras a femoralis superficialis, varefter en tunn introducer deponeras i kärlet. Via denna upplägges därefter en kateter, som med hjälp av genomlysning kan styras till de olika kärl som ska undersökas. Väl på plats injiceras kontrastvätska via tryckspruta i kärlet, och bildtagning sker. Under denna procedur är det av yttersta vikt att patienten ligger helt stilla och även håller andan (ca 10 s). Förfarandet upprepas till dess att samtliga kärl av intresse är undersökta.
      • Efter avslutad undersökning försluts punktionen i ljumsken med hjälp av ett mekaniskt förslutningssystem, alternativt manuell kompression.

      Eftervård

      • Ansvarig interventionist ordinerar i undersökningsjournalen tidsangivelser för sängläge respektive sandpåse, och kommenterar även eventuella komplikationer eller annan information av intresse. Undersökningsjournalen medföljer patienten till avdelningen efter genomförd angiografi. I majoriteten av fall gäller sängläge i två timmar, varav första timmen i ryggläge med sandpåse över insticksstället, medan viss mobilisering i sängen är tillåten andra timmen. Punktionsstället och distala pulsationer (a. tibialis anterior/posterior) ska regelbundet kontrolleras på vårdavdelningen, och noteras i undersökningsjournalen.
      • Patienter med pågående antikoagulantiabehandling, misslyckad förslutning i ljumsken eller tidigt uppkommande hematom i ljumsken av annan anledning, ordineras förlängt sängläge (oftast fyra timmar, varav två med sandpåse). Kontroll av insticksställe och distala pulsationer enligt ovan, eventuellt med markering av befintligt hematom.
      • Sent debuterande komplikationer ska rapporteras till Neuroröntgen, likaså vänder man sig dit vid eventuella frågor/synpunkter. Telefon (046-1) 730 62.

      Behandling med antikoagulantia/trombocythämning

      Waran (Warfarin)

      Nytaget PK (INR) och APTT (endast vid trombocytopeni) angiografidagens morgon. Patienter med nyinsatt preparat ska ha stabila värden 3 dagar i följd innan undersökningen, och dosökning får inte ske dagen innan. Patienter med behandling sedan lång tid ska uppvisa aktuellt PK (INR), och dosändring ska inte ha skett närmaste tiden.

      Angiografi utförs inte om PK (INR) uppvisar en stigande tendens, eller överstiger 2,4. I dessa fall måste dosjustering ske innan undersökningen kan bli aktuell.

      NOAK – nya orala antikoagulantia

      Pradaxa, Xarelto, Eliquis etc.

      Monitorering med PK (INR) eller APPT inte nödvändig.

      Vid elektiv angiografi rekommenderas utsättning 24 timmar innan undersökningen, medan akut angiografi kan utföras utan specifik åtgärd. Samtliga preparat kan återinsättas 2 timmar efter avslutad undersökning, förutsatt att den kliniska situationen tillåter det och att adekvat hemostas uppnåtts.

      Heparin

      Kontinuerlig iv Heparininfusion utsätts 4 timmar innan elektiv angiografi respektive 2 timmar innan akut angiografi/behandling. Intermittenta Heparininjektioner (intravenöst eller subkutant) utsättes lika många timmar innan angiografin som antalet timmar mellan doserna (intervallet). Tillfällig utsättning gäller även lågmolekylärt Heparin (LMWH - Klexane, Fragmin, Innohep). Heparin/LMWH kan återinsättas 1 timme efter genomförd undersökning, under förutsättning att inga komplikationer tillstött.

      Acetylsalicylsyra (ASA) eller NSAID-preparat

      Ingen åtgärd.

      Potenta trombocythämmare

      Plavix (Clopidogrel), Efient (Prasugrel), Brilique (Ticagrelor) och liknande.

      Ingen åtgärd vid elektiva eller akuta angiografier. Däremot finns ett intresse att mäta den trombocythämmande effekten hos Plavix (Clopidogrel) i samband med vissa elektiva ingrepp, vilket då sker med ett s.k. P2Y12-test (B-P2Y12).

      Faktaägare: Lars Stenberg
      Datum: 2018-03-20

    • Elektiv cerebral angiografi, för ankomstavdelning

      Indikationer

      • Elektiv angiografi av hjärnans kärl (cerebral angiografi) utförs som regel i vaket tillstånd med lokalbedövning, för att påvisa eller avfärda kärlmissbildningar av olika slag, men även för att evaluera resultat av tidigare genomförd behandling. Metoden används också i fall där andra undersökningsmetoder (CT, MR) inte gett tillräcklig diagnostisk information, eller där kontraindikationer av något slag föreligger.
      • Angiografi av ryggmärgens kärl (spinal angiografi) görs på samma indikationer som ovan, men företrädesvis i narkos, då den ofta är tidskrävande och ibland smärtsam. Även flertalet angiografier av barn genomförs i narkos.
      • Cerebrala angiografier utförs endast på remiss från följande kliniker: Neurokirurgen, Neurologen, ÖNH och Barn. Vid önskemål om utredning via annan klinik rekommenderas kontakt med någon av ovanstående kliniker.

      Förberedelser på vårdavdelning

      • Patientinformation ska ges av ansvarig avdelningsläkare eller sjuksköterska. Ytterligare information ges efter ankomsten till neuroröntgen av undersökande neurointerventionist och röntgensjuksköterska. Speciell vikt läggs vid penetration av känd överkänslighet mot jod-haltiga preparat eller lokalanestesi.
      • Lätt frukost eller motsvarande är tillåtet.
      • Patienten ska vara nyduschad och rakad i båda ljumskarna.
      • PVK på handrygg eller i armveck, med fördel på vänster sida.
      • Aktuellt S-Kreatinin ska finnas tillgängligt på alla patienter (inte äldre än 3 månader).
      • Patienter med Diabetes Mellitus ska uppmanas att dricka 1–2 glas vatten innan undersökningen, och ny bedömning avseende njurfunktion ska genomföras efter 48 timmar. Någon justering av insulin är inte nödvändig vid elektiv undersökning, då patienten inte är fastande, utan ordinerad dos följs. Däremot ska dosen Metformin avstås undersökningsdagen, och vara utsatt i 48 timmar, varefter ny kontroll av S-Kreatinin sker innan preparatet återinsätts. Patienter ska uppmanas till riklig mängd dryck dygnet efter undersökningen (0,5–1 liter).
      • Patientjournal ska medföras till Neuroröntgen.
      • Patienter med dåligt allmäntillstånd, förvirring eller liknande ska ha medföljande van personal från vårdavdelningen. Anledningen är att patientsäkerheten måste garanteras, och röntgenpersonalen har inga resurser avsedda för denna uppgift.

      Premedicinering (när så krävs)

      • Midazolam 5 mg/ml eller Dormicum 5 mg/ml enligt följande:
        Vuxna och barn > 25 kg: 2,5–7,5 mg per rectum eller 5–10 mg per os 15–30 min innan undersökningen. Även intravenös administration är tänkbar (2,5–7,5 mg). Reducerad dos (0,5–3,5 mg iv) ges till äldre eller allmänpåverkade patienter.
        Till medvetandesänkta patienter krävs speciell läkarordination.
        Barn 10–25 kg: 0,3–0,5 mg/kg per rectum eller 0,4 mg/kg per os 15–30 min innan undersökningen.

      Utförande

      • Efter anläggande av lokalbedövning (Carbocain 1 %) i ljumsken, punkteras a femoralis superficialis, varefter en tunn introducer deponeras i kärlet. Via denna upplägges därefter en kateter, som med hjälp av genomlysning kan styras till de olika kärl som ska undersökas. Väl på plats injiceras kontrastvätska via tryckspruta i kärlet, och bildtagning sker. Under denna procedur är det av yttersta vikt att patienten ligger helt stilla och även håller andan (ca 10 s). Förfarandet upprepas till dess att samtliga kärl av intresse är undersökta.
      • Efter avslutad undersökning försluts punktionen i ljumsken med hjälp av ett mekaniskt förslutningssystem*, alternativt manuell kompression.

      * De förslutningssystem som för närvarande används är AngioSeal och StarClose, där båda ger upphov till en omedelbar hemostas.

      AngioSeal består av ett resorberbart ankare och en collagenplugg, som med hjälp av en knut förankras på vardera sidan av kärlväggen. Materialet är resorberat efter 2–3 månader.

      StarClose består av en liten Nitinolring, som appliceras i kärlväggen. Materialet är inte resorberbart, utan kvarstannar permanent. 

      Inget av förslutningssystemen kontraindicerar framtida MR-undersökningar eller annat.

      Eftervård

      • Ansvarig interventionist ordinerar i undersökningsjournalen tidsangivelser för sängläge respektive sandpåse, och kommenterar även eventuella komplikationer eller annan information av intresse. Undersökningsjournalen medföljer patienten till avdelningen efter genomförd angiografi. I majoriteten av fall gäller sängläge i två timmar, varav första timmen i ryggläge med sandpåse över insticksstället, medan viss mobilisering i sängen är tillåten andra timmen. Punktionsstället och distala pulsationer (a. tibialis anterior/posterior) ska regelbundet kontrolleras på vårdavdelningen, och noteras i undersökningsjournalen.
      • Patienter med pågående antikoagulantiabehandling, misslyckad förslutning i ljumsken eller tidigt uppkommande hematom i ljumsken av annan anledning, ordineras förlängt sängläge (oftast fyra timmar, varav två med sandpåse). Kontroll av insticksställe och distala pulsationer enligt ovan, eventuellt med markering av befintligt/växande hematom.
      • Sent debuterande komplikationer ska rapporteras till Neuroröntgen, likaså vänder man sig dit vid eventuella frågor/synpunkter. Telefon (046-1) 730 62.
      • Fri mobilisering efter utskrivning, dock ingen idrottsutövning förrän efter 2 dygn.

      Behandling med antikoagulantia/trombocythämning

      Waran (Warfarin)

      Nytaget PK (INR) och APTT (endast vid trombocytopeni) angiografidagens morgon. Patienter med nyinsatt preparat ska ha stabila värden 3 dagar i följd innan undersökningen, och dosökning får inte ske dagen innan. Patienter med behandling sedan lång tid ska uppvisa aktuellt PK (INR), och dosändring ska inte ha skett närmaste tiden.

      Angiografi utförs inte om PK (INR) uppvisar en stigande tendens, eller överstiger 2,4. I dessa fall måste dosjustering ske innan undersökningen kan bli aktuell.

      NOAK – nya orala antikoagulantia

      Pradaxa, Xarelto, Eliquis etc.

      Monitorering med PK (INR) eller APPT inte nödvändig.

      Vid elektiv angiografi rekommenderas utsättning 24 timmar innan undersökningen, medan akut angiografi kan utföras utan specifik åtgärd. Samtliga preparat kan återinsättas 2 timmar efter avslutad undersökning, förutsatt att den kliniska situationen tillåter det och att adekvat hemostas uppnåtts.

      Heparin

      Kontinuerlig iv Heparininfusion utsätts 4 timmar innan elektiv angiografi respektive 2 timmar innan akut angiografi/behandling. Intermittenta Heparininjektioner (intravenöst eller subkutant) utsättes lika många timmar innan angiografin som antalet timmar mellan doserna (intervallet). Tillfällig utsättning gäller även lågmolekylärt Heparin (LMWH - Klexane, Fragmin, Innohep). Heparin/LMWH kan återinsättas 1 timme efter genomförd undersökning, under förutsättning att inga komplikationer tillstött.

      Acetylsalicylsyra (ASA) eller NSAID-preparat

      Ingen åtgärd.

      Potenta trombocythämmare

      Plavix (Clopidogrel), Efient (Prasugrel), Brilique (Ticagrelor) och liknande.

      Ingen åtgärd vid elektiva eller akuta angiografier. Däremot finns ett intresse att mäta den trombocythämmande effekten hos Plavix (Clopidogrel) i samband med vissa elektiva ingrepp, vilket då sker med ett s.k. P2Y12-test (B-P2Y12).

      Faktaägare: Lars Stenberg
      Datum: 2018-03-20

    • Myelografi

      Förberedelser

      • Patienten ska medföra journal
      • Patienten får äta och dricka som vanligt
      • Patienten ska transporteras i  säng
      • Ingen rutinmässig premedicinering. Vid smärtor bör dock alltid effektiv smärtlindrande medicinering ges på vårdavdelningen före transport till neuroröntgen
      • Patient som behandlas med antikoagulantia eller har känd koagulationsrubbning ska ha aktuella PK (INR), APTT och trombocyter. Indikation för undersökningen bör noga diskuteras med remitterande läkare och om möjligt bör MRT göras istället för myelografi på patienter med patologiskt blödningsstatus.
      • Obs! Om patienten behandlas med Metformin (t.ex. Glucophage, Metformin Norcox) v.g. se observandum
      • LP bör helst ej vara gjord de senaste 3 dagarna före

      Undersökningen sker antingen via lumbal eller cervikal punktion. Kontrast injiceras, nålen avlägsnas och därefter sker bildtagning.
      Oftast utförs en datortomografi över aktuellt område direkt efter myelografin.

      Biverkningar


      Efter undersökningen kan biverkningar förekomma. Vanligast är huvudvärk av varierande grad och ibland iakttages psykisk påverkan - tröghet, koncentrationssvårigheter. Varaktighet <24 timmar. I undantagsfall kan ryckningar i extremiteterna förekomma, ansvarig läkare ska då underrättas. Behandlas med intravenös injektion av diazepampreparat.

      Eftervård


      Sängläge 4 timmar, gärna plant (huvudvärk orsakas till största delen av liquorläckage). Undersökningsjournal skickas med varje patient till vårdavdelningen efter undersökningen.
      Patienten ska hämtas av personal från avdelningen.
      Om vid uppstigandet besvär (huvudvärk, illamående, yrsel etc.) ånyo sängläge.
      Beräknad tid på röntgenavdelningen är ca. 1,5 timme, efterföljande CT inkluderad.

      • Myelografi – Information och anvisningar för remittenter

        Indikation och utförande

        Myelografi görs i fall där tidigare MR eller CT undersökning inte har gett tillräckligt med diagnostisk information (t ex metallartefakter) och/eller där MR är kontraindicerad.

        Utförs bara på remiss av ryggkirurg, neurokirurg eller neurolog.

        Myelografin utförs i regel polikliniskt utan inläggning och patienten skickas hem direkt från röntgenavdelningen. Undantagen från det är:

        • Patienter med huvudvärksanamnes (medicinkrävande huvudvärk/migrän en gång i månaden eller mer). Dessa ska läggas in över dagen för förlängt sängläge efter myelografin pga. ökat risk för postpunktionell huvudvärk.

        • Patienter med nedsatt allmäntillstånd eller försämrad rörlighet. Även dessa ska läggas in över dagen.

        Kontraindikation:

        Absolut

        • Känt förhöjt intrakraniellt tryck eller kliniskt misstanke på det.

        • Lokal infektion.

        Relativ

        • Tidigare anafylaktisk reaktion på jodkontrast. Adekvat premedicinering och venös nål krävs då. Patienten ska läggas in under dagen.

        • Ökad blödningsbenägenhet (se under förberedelse).

        Förberedelse:

        • För patienter < 60 år som är friska och medicinfria behövs ingen kontroll av koagulationsstatus.

        • Vid patienter från 60 år och vid anamnes på relevanta sjukdomar (t ex hjärt- kärlsjukdomar, inflammatoriska sjukdomar, leversjukdomar) bör PK, APTT och trombocyter kontrolleras. Provsvaret skall inte vara äldre än 4 veckor när myelografin utförs.

        • Medicinerar patienten med antikoagulatia (Waran, Heparin, mm) och eller trombocythämmare/antiflogistika ska bifogat PM från Svensk Förening för Anestesi och Intensivvård (SFAI) följas.

         

        Vid Waranbehandling ska PK vara ≤ 1,4. Provtagning vid Waran eller ofraktionerat heparin ska ske på morgonen, när myelografin utförs.

        OBS! Det är den remitterande läkarens ansvar:

        Att bedöma om myelografin kan utföras utan inläggning och om inte ordna en dagvårdsplats.

        • Att utesluta kontraindikationer.

        • Att kontrollera om patienten medicineras med antikoagulatia/trombocythämmare, i förekommande fall initiera nödvändig provtagning och exakt informera patienten om utsättandet och återinsättandet av medicineringen. (Se bifogat PM SFAI).

        • Att ange i remissen vilka koagulationsrelevanta mediciner patienten tar.

        Faktaägare: Roger Siemund
        Datum: 2017-05-09

    • Perkutan vertebroplastik (PVP), för vårdavdelning

      PVP utförs för att lindra annars svårbehandlad smärta utgången från skadade kotor i länd- och bröstryggen. Man injicerar plastcement i dessa kotkroppar vilket stabiliserar kotorna och minskar smärtbördan. Osteoporosbetingade frakturer eller tumördestruktioner är huvudindikationerna.

      Ingreppet utförs i bukläge med lätt eller tyngre sedering. Intubationsnarkos ökar risken med ingreppet och används därför endast i undantagsfall.

      Ingreppet utförs på ett av angiolaben på neuroröntgen, plan 3, BoF Lund.

      Förberedelser

      Operationsanmälan skrivs av den patientansvariga läkaren på avdelningen eller mottagningen. Patientinformation ges av ansvarig radiolog i regel på eftermiddagen före ingreppet, ibland även på operationsdagen.

      Patienten blir narkosbedömd dagen före ingreppet. 

      Preoperativ CT-undersökning skall utföras dagen före ingreppet eller på morgonen innan.

      Labprover: Blödningsstatus (APTT, PK, Trombocyter) Hb, CRP ska finnas tillgängliga senast 16.00 dagen innan ingreppet.

      Patienten skall vara fastande från 24.00.

      Desinficerande dusch kvällen innan och på morgonen. Samma hygienrutiner som före en operation.

      1,5 g Zinazef för intravenös administration skall skickas med patienten till neuroröntgen och ordineras av den patientansvariga läkaren på avdelningen eller mottagningen.

      KAD behövs i regel inte. Patienten ska dock tömma blåsan innan han/hon transporteras till neuroröntgen.

      Eftervård

      Postoperativt DT utförs i regel direkt efter ingreppet.

      Postoperativt 2 timmars sängläge (i regel på uppvakningsavdelning) därefter fri mobilisering.

      Faktaägare: Roger Siemund
      Datum: 2017-03-09

    • Rotblockad

      Rotblockad/facettledsblockad rygg


      Inga förberedelser. Antikoagulantia sätts ut två kvällar före rotblockaden.PK (INR) taget på morgonen den dag rotblockaden ska utföras och ska vara <1,8. 

      Diagnostisk rotblockad


      Denna undersökning utförs för att säkerställa vilken nervrot som utlöser besvären. Patienten bör ha smärtor eller andra besvär då blockaden läggs, annars kan man inte avgöra om den haft någon effekt. Blockaden utförs i genomlysning och görs endast på en sida och på en nivå i taget.

      Spinalnål förs in till intervertebralhålet. Nålläget verifieras med röntgenbild. Lokalanestetikum injiceras. Resultatet utvärderas av remitterande läkare. 

      Terapeutisk rotblockad/facettledsblockad

       
      Denna undersökning utförs för att ge en långvarig smärtlindring på den redan diagnostiserade nivån. Tillvägagångssättet är detsamma som vid den diagnostiska, men nu injiceras lokalanestetikum + cortison. Efteråt går patienten hem. Eventuellt telefon till remitterande läkare 2- 3 veckor senare.

    • Vertebroplastik

      Ingreppet utförs för att lindra annars svårbehandlad smärta utgången från skadade kotor i länd- och bröstryggen. Man injicerar plastcement i dessa kotkroppar vilket stabiliserar kotorna och minskar smärtbördan. Osteoporosbetingade frakturer eller tumördestruktioner är huvudindikationerna. 

      Ingreppet utförs i bukläge med lätt eller tyngre sedering. Intubationsnarkos ökar risken med ingreppet och används därför endast i undantagsfall. 

      Ingreppet utförs på ett av angiolabben på neuroröntgen, plan 3. 

      Förberedelser

      • Operationsanmälan skrivs av  patientens patientansvariga läkare på avdelningen.
      • Patientinformation ges av ansvarig radiolog i regel på eftermiddagen före ingreppet. Radiologen lämnar då även förberedelseinstruktioner till vårdpersonalen.
      • Patienten blir narkosbedömd dagen före ingreppet.
      • Preoperativ CT-undersökning skall utföras senast dagen före ingreppet. 
      • Labprover: Blödningsstatus (APTT, PK, Trombocyter) Hb, CRP.
      • Patienten skall vara fastande från 24.00.  
      • Desinficerande dusch kvällen innan och på morgonen. Samma hygienrutiner som före en operation.  
      • 1,5 g Zinazef för intravenös administration skall skickas med patienten till neuroröntgen (behöver ej ordineras).
      • KAD behövs i regel inte. Patienten ska dock tömma blåsan innan han/hon transporteras till neuroröntgen.

      Eftervård

      • Postoperativt CT utförs direkt efter ingreppet.
      • Postoperativt 2 timmars sängläge (i regel på uppvakningsavdelning) därefter fri mobilisering
  • Ultraljud
    • Inläggning av pleuradrän

      Ultraljudsvägledd evakuering/dräninläggning av/i verifierade vätskeansamlingar, ultraljudsvägledd punktion/biopsi. 

      Patientförberedelser

      Aktuellt blödningsstatus (PK, APT-tid och Trombocyter) ska vara taget (ej äldre än 7 dagar).
      Patienten ska vara lämpligt premedicinerad, t ex 10 mg supp. Stesolid (premedicinering ordineras av ansvarig läkare på vårdavdelning).
      Patienten ska komma i säng.
      Efter utförd dräninläggningen ska avdelningspersonalen själv hämta sina patienter. 

      OBS! Vid punktioner/pleuradräninläggningar ska lungröntgen utföras på Akutröntgen två timmar efter punktionen. Vid pleuratappning ska lungröntgen utföras vid behov. Inremitterande avdelning skriver remiss till lungröntgen.

      Faktaägare: Zoran Mijovic
      Datum: 2017-03-10

    • Kontrastförstärkt ultraljud

      Kontrastförstärkt ultraljud av lever, bukspottskörtel, njurar och mjälte.
      Vid vissa underökningar behöver läkaren komplettera ultraljudet med en kontrastundersökning.

      Kontrastvätskan - SonoVue®,  innehåller mikrobubblor (svavelhexafluorid). 

      Patientförberedelser

      Fastande 4 timmar. Patienten ska ha en rosa venflon (kanyl) och trevägskran med slang, helst i vänster arm.

      Faktaägare: Zoran Mijovic
      Datum: 2017-03-10

    • Ultraljud doppler

      Dopplerundersökning av extrimiteternas djupa vener. Kan ersätta flebografi som är förstahandsundersökning vid frågeställning djup ventrombos.

      Patientförberedelser

      Inga.

      Faktaägare: Zoran Mijovic
      Datum: 2017-03-10

    • Ultraljud halsens mjukdelar

      PatientförberedelserThyroidea och parathyroidea

      Primär utredning av noduli i thyroidea, thyroiditmisstanke (akut och subakut (De Quervain) thyroidit), postoperativ uppföljning efter thyreoidektomi (sköldkörteloperation), utredning av HPT (hyperparathyreoidism) och kartläggning av lymfkörtlar.

      Spottkörtlar (Parotis, submandibularis)

      Spottkörtelförstoring av olika genes, tumörmisstänkta förändringar.

      Färgdoppler halsens vener

      Aneurysm eller trombos i jugularis vener. 

      Patientförberedelser

      Inga.

      Faktaägare: Zoran Mijovic
      Datum: 2017-03-10

    • Ultraljud lungor

      Panrenkymförändringar som ligger nära pleura kan påvisas med ultraljud för eventuell differentialdiagnos mellan cystiska och solida förändringar. 

      Patientförberedelser

      Inga.

      Faktaägare: Zoran Mijovic
      Datum: 2017-03-10

    • Ultraljud lymfkörtlar

      Förstorade lymfkörtlar kan finnas i buken men också i ljumskarna, i armhålorna och på halsen.

      Patientförberedelser

      För lymfkörtlar i buken – fasta 4 timmar. I övrigt inga förberedelser.

      Faktaägare: Zoran Mijovic
      Datum: 2017-03-10

    • Ultraljud testiklar, bitestiklar

      Misstanke om tumör, inflammation, varicocele, hydrocele (åderbråck resp vattenbråck i pungen), spermatocele (cystor i bitestiklarna), bråck i pungen, hematom eller kontusion (yttre skada).

      Patientförberedelser

      Inga.

      Faktaägare: Zoran Mijovic
      Datum: 2017-03-10

    • Ultraljud thorax

      Pleura: misstänkt utgjutning - exsudat(empyem), transudat, hemothorax

      Patientförberedelser

      Inga.

      Faktaägare: Zoran Mijovic
      Datum: 2017-03-10

    • Ultraljud övre buk

      Undersökningen omfattar lever, gallblåsa, gallvägar, bukspottkörtel, mjälte, njurar, retroperitoneum och stora kärl i buken. 
        

      Frågeställningar

      Lever
      Alla avvikande levertillstånd: leverförstoring, skrumplever (levercirrhos), tumörförändringar inkl metastaser, cystor och abscesser, gulsot (icterus)    

      Dopplerundersökning av leverkärl
      Trombos i v. portae eller levervener.
      Patientförberedelser: Fastande 4 timmar.  

      Gallblåsa
      Gallstenar eller cholecystit (gallblåseinflammation). 
      Patientförberedelser: Fastande 4 timmar.    

      Pankreas (bukspottkörtel)
      Pseudocystor (vätskeblåsor), tumör, pankreatit (bukspottkörtelinflammation). 
      Patientförberedelser: Fastande 4 timmar.  

      Mjälte
      Mjältförstoring (splenomegali), fokala förändringar i mjälten. 
      Patientförberedelser: Fastande 4 timmar. 

      Njurar och binjurar
      Misstänkt njurtumör, cystor (vätskefyllda hålrum), polycystisk njursjukdom, hydronefros (förhindrat urinflöde), njurstorlek. 
      Patientförberedelser: Inga förberedelser, förutom vid frågeställning tumör: fastande 4 timmar. 

      Bukaorta
      Aneurysm (bråck). 
      Patientförberedelser: Fastande 4 timmar. 

      Ascites
      Fri vätska i buken, lokaliserade vätskeansamlingar. 
      Patientförberedelser: Inga förberedelser.   

      Urinblåsa
      Utredning av hematuri (blod i urin), urinretention, resurin efter vattenkastning.

      Patientförberedelser

      Urinblåsan skall vara full under undersökningen. Patienten ska inte kasta vatten inom 2 timmar innan undersökningen.

      Faktaägare: Zoran Mijovic
      Datum: 2017-03-10

    • Ultraljudsledda punktioner

      Patientförberedelser

      Vid begäran om punktion eller biopsi i samband med ultraljud ska patienten vara fastande 4 timmar före undersökningen.
      Aktuellt blödningsstatus (PK, APT-tid och Trombocyter) ska vara taget (ej äldre än 7 dagar).
      Patienten ska vara lämpligt premedicinerad, t ex 10 mg supp. Stesolid (premedicinering ordineras av ansvarig läkare på vårdavdelning).
      Ifylld PAD/CYT remiss ska följa med patienten till röntgen.
      Patienten ska komma i säng.
      Efter utförd punktion/biopsi ska avdelningspersonalen själv hämta sina patienter. 

      OBS!

      Vid punktion/biopsi ska patienten ej ta något blodförtunnande läkemedel, t.ex. Waran, Trombyl, Magnecyl eller Aspirin. Dessa läkemedel bör ej tagas 7 dagar före punktionen/biopsin. Ansvarig läkare hos inremitterande klinik ansvarar för detta.

      Eftervård

      Patienten ska ha sängläge i minst 4 timmar. Patienten får äta och dricka som vanligt.

      Faktaägare: Zoran Mijovic
      Datum: 2017-03-10

    • Ultraljudsvägledd sklerosering

      (Kronisk smärta i hälsenan)

      Utförande

      I vissa fall ges behandling samband med ultraljudsundersökningen. Detta sker med injektion av ett skleroseringsmedel Aethoxysklerol 10 mg/ml i mjukdelarna kring hälsenan.

      Patientförberedelser

      Inga.

    • Ultrlajud höft

      Punktioner utförs endast dagtid vardagar.

      Utgjutning i höftled, diagnostisk ledpunktion. 
      Inremitterande avd ska skicka med odlingsflaskor och ev. rör som behövs till punktionen.

      Patientförberedelser

      Inga.

  • Angio

    PM Angiografi (pdf)
    Faktaägare: Inger Keussen
    Datum 2016-02-17, version 2.1

    • Leverembolisering – två typer

      1. Arteriell embolisering med eller utan cytostatikabehandling

      Utförs för att öka överlevnaden vid inoperabel levermalignitet (primärtumör eller metastaser). Den minskar tumörbördan och det hormonella påflödet. Ibland ges lokal cytostatikabehandling i samband med emboliseringen. Punktion görs via artärsystemet efter lokalanestesi och eventuell sedering.

      2. Portal embolisering

      Utförs inför leverkirurgi. Emboliseringen utförs för att täpper till blodtillförseln till den del av levern som ska tas bort och ger tillväxt av den del av levern som skall vara kvar efter kirurgi. Tillväxt ses vanligen inom fyra till sex veckor. Percutan transhepatisk punktion utförs för access till portavenen eventuellt med hjälp av ultraljud. Ingreppet utförs oftast i generell anestesi och vårdavdelningen skall anmäla till patienten till narkos.

      För ytterligare information var god se PM från kirurgen "Arteriell kemoembolisering av levertumörer (TACE)" och "Portal embolisering".

      Indikation

      Behandling enligt remiss och i överenskommelse med ansvarig interventionell radiolog. Remiss till angioröntgen (Röntgen 1 eller akutröntgen).

      Provtagning

      Blodgrupp, bastest, Hb, vita, tromb, PK, APTT, Na, K, Krea, Bil, Alp, ALAT, ASAT.

      Premedicinering och preoperativ infektionsprofylax:
      Var god se PM från kirurgen, ordineras av patientansvarig läkare.

      Kontraindikationer

      Se PM angiografi

      Medicinering

      Se PM angiografi

      Kontrastmedelsöverkänslighet

      Se PM angiografi

      Vätskebehandling

      Se PM angiografi 

      Omvårdnad

      Före: Patienten skall vara fastande 4 timmar. Vid arteriell embolisering skall patienten premedicineras med 4 mg Betapred i v på morgonen före undersökningen.

      Ca 5 min före inj av cytostatika ges 3 ml Kytril 1 mg / ml långsamt i v mot illamående.

      Ges v b vid arteriell embolisering utan cytostatika.

      Efter: Se PM angiografi 

    • Percutan Nefrostomi (PNS)

      Percutan Nefrostomi (PNS) – vuxen patient

      Indikation Temporär/permanent urinavledning vid postrenalt avflödeshinder, avstängda infektioner inom njurar och urinvägar, iatrogena skador.

      Inför inläggning av intern splint mellan urinblåsa och njure (via nefrostomi).

      Kontraindikationer att beakta

      • Uttalad blödningsbenägenhet. Angående Waran- eller NOAK-behandling, se "Medicinering" PM angiografi.
      • Kontrastmedelsöverkänslighet, se "Kontrastmedelsöverkänslighet" PM angiografi.
      • Pågående medicinering med Metformin (Glucophage, Metformin). Se "Medicinering" PM angiografi.
      • Graviditet (relativ kontraindiktion)

      Förberedelser

      • Nefrostomiinläggningen ska föregås av en diagnostisk undersökning, t ex ultraljud eller CT.
      • Patienten behöver inte vara fastande.
      • Patienten ska vara försedd med PVK.
      • Provtagning – se nedan.
      • Profylaktisk antibiotika (vanligen Zinacef och Flagyl) ordineras av patientansvarig läkare.
      • Om patienten inte är inneliggande på Skånes universitetssjukhus i Lund ska remittenten ombesörja att vårdplats finns på någon avdelning i Lund inför ingreppet och för eftervården.

      Provtagning Före intervention: Trombocyter, APT-tid, PK och kreatinin. Svar ska finnas tillgängliga när patienten kommer till ingreppet.

      Medicinering Stående medicinering: Ges enligt tidigare ordination.

      Omvårdnad Före: Klädsel: patientskjorta. Patienten ska vara nyduschad.

      Med till röntgen: Eventuell överkänslighet och eventuell uppgift om beslut om 0-HLR ska anges. Patienten transporteras i säng.

      Utförande Radiologen kontrollerar med ultraljud att aktuellt njurbäcken är dilaterat. Patienten sterilkläs. Lokalbedövning läggs. Punktion utförs med hjälp av ultraljud. Njurbäckenet punkteras och kateteriseras. Kateter inläggs för avlastning.

      Eftervård Katetern fixeras och kopplas mot Uribag. Patienten överförs till vårdavdelning. Sängläge 4 timmar.

      Katetern spolas försiktigt med 10 ml NaCl morgon och kväll de första dagarna, därefter enligt patientsansvarig läkare.

      Om katetern dras ut accidentiellt, ska Angioröntgen på Akutröntgen/Gastro-uroröntgen kontaktas omgående, för att underlätta ny kateterinsättning.

      PM Byte av Percutan Nefrostomi (PNS-byte) – vuxen patient

      Indikation Nefrostomibyte rekommenderas var tredje månad. Remiss till PNS-byte ombesörjs av patientansvarig läkare.

      Förberedelser Byte av PNS sker oftast polikliniskt. Antibiotikaprofylax ombesörjs av inremitterande.

      Utförande Patienten sterilkläs. Befintlig kateter byts över ledare till ny kateter.

      Eftervård Katetern fixeras och kopplas mot Uribag

    • PTC

      Indikation

      • Avflödeshinder i gallvägarna
      • Läckage pga avbrott i gallvägarna
      • Kombinerat ingrepp med ERC

      Diagnostik och/eller behandling enligt remiss i överenskommelse med ansvarig interventionell radiolog. Remiss skickas till angioröntgen. Av remissen skall det framgå om patienten skall erhålla metallstent eller om bara kateteravlastning önskas. Undersökningen utförs oftast i generell anestesi och vårdavdelningen ska anmäla patienten till narkos.

      Kontraindikationer att beakta

      • Uttalad blödningsbenägenhet. Angående Waran- eller NOAK-behandling, se "Medicinering" PM angiografi.
      • Kontrastmedelsöverkänslighet, se "Kontrastmedelsöverkänslighet" PM angiografi.
      • Njurfunktionsnedsättning.
      • Pågående medicinering med Metformin (Glucophage, Metformin). Se "Medicinering" PM angiografi.

      Förberedelser

      • PTC ska föregås av en diagnostisk undersökning, t ex CT eller ultraljud.
      • Patienten ska vara fastande 6 timmar innan narkos.
      • Patienten ska vara försedd med PVK eller annan intravenös ingång.
      • Provtagning – se nedan.
      • Remittenten ska göra en Orbitanmälan till anestesi.
      • Om patienten inte är inneliggande på Skånes universitetssjukhus i Lund ska remittenten ombesörja att vårdplats finns på någon avdelning i Lund inför ingreppet och för eftervården.

      Provtagning

      • Före intervention: Hb, trombocyter, PK, APTT, Na, K, kreatinin, bilirubin, blodgrupp och bastest. Svar ska finnas tillgängliga när patienten kommer till ingreppet.
      • Efter intervention: kreatinin om diabetes, tidigare förhöjt kreatinin eller om patienten ska opereras i anslutning till undersökningen. Hb endast om patienten blött under/efter undersökningen.

      Medicinering Stående medicinering: Ges enligt tidigare ordination.

      Vätskebehandling KAD sätts om kreatinin är över 200 µmol/L eller/och om undersökningen beräknas ta > 2 timmar.

      Omvårdnad Före: Profylaktisk antibiotika (vanligen Zinacef och Flagyl) ordineras av patientansvarig läkare. Klädsel: patientskjorta. Patienten ska vara nyduschad och ha kastat vatten före transport till röntgen.

      Med till röntgen: Eventuell överkänslighet och eventuell uppgift om beslut om 0-HLR ska anges. Patienten transporteras i säng.

      Utförande

      Efter sövning sker sprittvättning av höger och/eller vänster "flank" (fråga ansvarig radiolog). Patienten sterilkläs. Gallvägarna punkteras och kateteriseras. Kateter och/eller stent inlägges för avlastning.

      Eftervård

      Patienten överförs till postop för observation. Ev PTC-kontroller och spolningsschema enligt medskickad "journalanteckning". 

    • v spermatica embolisering

      Indikation

      Behandling enligt remiss i överenskommelse med ansvarig interventionell radiolog. Remiss skickas till angioröntgen.

      Kontraindikationer att beakta

      • Se PM angiografi. 

      Provtagning

      • Före behandling: B-Trombocyter, P-PK, P-APT-tid, P-Kreatinin (remiss för provtagning skickas tillsammans med kallelse från Angioröntgen)

      Medicinering

      • Se PM angiografi. 

      Kontrastmedelöverkänslighet

      • Se PM angiografi. 

      Omvårdnad 

      Före: undersökningen utförs polikliniskt i samarbete med urologmottagningen. Kallelse skickas från Angioröntgen. Patienten skall ha fastat 4 timmar före undersökningen/behandlingen. Klädsel: patientskjorta. Venflon i armen.

      Utförande 

      Vanligen access från ljumsken, (ev från v jugularis interna, rådgör med radiologen). Patienten tvättas med Descutan i båda ljumskarna. Klorhexidinavtvättning i båda ljumskarna. Patienten sterilkläs.  Lokalanestesi i aktuell ljumske och v femoralis communis punkteras. Introducer, ledare och kateter inlägges. V spermatica kartlägges. Behandling med aethoxosclerol och/eller coils. 

      Eftervård 

      Kateter och introducer dras, därefter kort kompression på insticksstället. Sandsäck anläggs på punktionsstället och behålls en timme och patienten återvänder till urologmottagningen. Sängläge två timmar. Efter ljumskkontroll av läkare kan patienten återvända hem.  

    • RF(radiofrekvens)-interventioner

      PM percutan radiofrekvensbehandling av levertumörer-/metastaser på angioröntgen/ultraljud/CT

      RF-interventionister är Inger Keussen, Richard Stagen, Fredrik Geijer och Zoran Mijovic.

      Indikation

      RF-behandling utförs på operationsavdelning (peroperativ) eller på röntgenavdelning (percutan). I vissa fall utförs ingreppet på CT.

      RF-behandling av levertumörer/-metastaser görs alltid med patienten i narkos.

      Patienterna ska före ett ev. ingrepp vara utredda med riktad undersökning mot aktuellt organ med antingen MR eller CT och us ska helst inte vara äldre än tre veckor. Detta kontrolleras av tidbokningen.

      Demonstrationsremiss inför bedömning om ev. RF-behandling kan utföras, skickas till röntgenavdelningen för granskning av RF-interventionist. Om sammantagen bedömning talar för RF-behandling, skrivs detta i granskningsremissen. Alternativt kan patienten demonstreras på tumörkonferens och beslut tas där, men då måste RF-interventionist vara närvarande.

      Remiss för RF-behandling ska därefter skrivas av remittenten, med angivande av var patienten befinner sig och kan nås. Remissen skickas till Röntgen 1. Pre- och post RF-behandling ska bedömning med kontrastförstärkt ultraljud ske (dagen före och dagen efter RF), remiss ombesörjs av röntgenavdelningen. (Röntgen skapar ett nytt undersökningskort och meddelar avdelningen om förberedelser).

      På behandlingsdagen ska det finnas beredskap för kontrastundersökning. Dagen efter ingreppet görs en ny undersökning med kontrast för att utvärdera resultatet. (Skapa ett nytt undersökningskort, meddela avdelningen om förberedelser).

      Om komplikationsfritt förlopp sker uppföljning med CT, vanligen efter 3, 6 och 12 månader, därefter 2 gånger per år.

      Provtagning

      Trombocyter, PK, APTT. Därutöver kan anestesi ordinera extra prover.

      Premedicinering och preoperativ infektionsprofylax

      Premedicinering  meddelas av anestesi.

      Kontraindikationer

      Se PM angiografi

      Medicinering

      Se PM angiografi 

      Kontrastmedelsöverkänslighet

      Ej aktuellt

      Förberedelser innan behandlingen

      Boka narkos (MAG-teamet)

      Boka RITA (RF-maskinen), nål och elektrodplattor – bokas via vårdkoordinatorn på C-op tel. 75252 (eller  71168). Säg då också till om vilket instrument som ska användas (ska vara ordinerat av radiolog i remissanteckning).

      Boka undersökningen på kod 94100 och 49900 på undersökningsrum 15 – kontrollera att RF-interventionist är i tjänst och att det finns övrig personal med kompetens för RF.

      Kontakta eventuellt Neovitalis telnr. 0045-070271734, för att få hjälp med RF-maskin.

      Meddela tid till remitterande avdelning.

      Pat ska ofta genomgå ett ultraljud med kontrast kod 94181 dagen innan – samordna därför tiderna med ultraljudssektionen. Detta ska utföras av aktuell interventionist.

      Ultraljudet ska helst utföras med Siemensapparaten – boka denna.

      Se till att adekvata nålar är beställda (ordineras av RF-behandlande radiolog).

      Ultraljud med kontrast ska utföras dagen efter behandlingen – lägg till kod 94181 på remissen och samordna med ultraljud. Detta ska utföras av aktuell interventionist.

      Procedur

      Uppdukning:

      Punktionsset Barnlakan Sterilskydd till ultraljud Ultraljudsskydd Ultraljudstillsats Eventuellt NaCl och skål för att tvätta ultraljudstillsats 2 frusna NaCl-påsar ska finnas i beredskap (om vi behöver kyla patienten) Ev SonuVue ultraljudskontrast Carbocain 10mg/ml minst 20 ml NaCl 9 mg/ml 250 ml till RITA Instrument i enlighet med ordination – hämtas på C-op NE-elektrod (Neutralelektroder) – hämtas på C-op RITA-maskinen  – hämtas på C-op 1 – ring 75252 och be att de sätter ut maskinen 

      Ingrepp

      Radiologen pratar med patient innan sövning.

      Patienten sövs.

      Radiologen gör ultraljudsundersökning för att avgöra punktionsställe. Ev måste patientens sida vridas upp.

      Uppdukning görs.

      Behandling:

      1. Anslut båda nätkablarna till RITA-generator och pump.
      2. Starta på baksidan generator och pump.
      3. Placera först ut neutralelektroderna (blå förpackning) – dessa kan sättas på patientens lår redan innan narkos (elektroderna ska anbringas minst 25 cm från vitala organ).
      4. Märk dessa ”hö” och ”vä” för temperaturmätning. Tempvärdet syns på generatorn A och B.
      5. Anslut elektroderna till kabel och anslut denna kabel till generatorn.
      6. Koppla slangset till koksaltpåsen.
      7. Vänd upp och ner på den svarta occlusionsbädden och placera slangarna i spåren.
      8. Sträck på slangarna när Du lägger ner dem i spåren och se till att den svarta och vita plastsaken är på utsidan av occlusionsbädden.
      9. Sedan vänder Du tillbaka occlusionsbädden och lägger den på sin plats och ser till att luer-locfattningen är till vänster som går till instrumentet och till höger ska det gå till natriumkloridpåsen.
      10. Till sist så drar du spaken mot Dig och låser occlusionsbädden.
      11. Dra ut instrumentet fullständigt. Påbörja genomspolning med koksalt genom instrumentet genom att trycka på ”A”-knappen på generatorn.
      12. Så snart som koksalt flödar ut från alla spetsarna, tryck på ”B”-knappen på generatorn för att avbryta spolningsläge. (Spetsarnas läge – grön knapp pekar på ”kl 12” och därefter är spetsarna medsols placerade på manöverenheten).
      13. Dra tillbaka instrumentet fullständigt.
      14. Tryck på ”Control mode”-knappen på generatorn för att ställa in generatorn i ”Talon”-läge (pumpen återgår automatiskt till 0,05 ml/min).
      15. Därefter följs protokoll för ablation med aktuellt instrument.
      16. Tryck ”RF-ON/OFF”
      17. Temperatur 105 º C – power 250 W (ställs in automatiskt).
      18. Ablation – följ programmet för den aktuella nålen.
      19. AVSVALNING (COOL DOWN)

      När tidtagaren har räknat ner försätts generatorn automatiskt i COOL-DOWN-läge i 30 sek (0,5 minuter på generatorn).

      När avsvalningen är fullbordad, kontrollera temperaturerna för att säkerställa att samtliga ligger över 60 º C. Om så inte är fallet, fortsätt ablationen i ytterligare 5 minuter vid måltemperaturen. (Alternativt kan instrumentet vridas 45 grader för att kontrollera temperaturerna för att fortsätta med ablationen, om så är nödvändigt.)

      1. SPÅRABLATION

      Stäng av pumpen på baksidan (den nedre maskinen).

      För spårablation dra tillbaka elektroderna (spröten) fullständigt och tryck på ”Track ablation ON/OFF”-knappen. När detta är gjort tryck på ”RF ON/OFF”-knappen för att påbörja spårablation.

      ANMÄRKNING: Kontrollera endast temperatur #4. När denna når 60 º C,  dra tillbaka elektroden ca 1 cm. Upprepa tills hela spåret är abladerat.

      1. Slå av generatorn.
      2. Koppla ur slangsetet.
      3. Lägg förband på punktionsstället.
      4. Pat väcks ur narkos och åker till övervakningsavdelning.

      Omvårdnad

      Före:

      Patienten skall vara fastande 4 timmar eller i enlighet med narkospersonalens föreskrifter.

      Efter:

      Normal övervakning som efter annan behandling i narkos.

      4 timmar sängläge eller i enlighet med narkospersonalens föreskrifter.

  • Anafylaxi/kontrastmedelsreaktioner
    • Premedicinering vid känd kontrastmedelsöverkänslighet barn

      Elektiv undersökning

      12 timmar samt 2 timmar före undersökningen:
      Tabl. Prednisolon (≥6 år 50 mg; <6 år 30 mg)
      eller
      Tabl. Betapred 0,5 mg (≥6 år 5 mg; <6 år 3 mg)

      samt:
      Tabl. Aerius, (eller annat icke sederande antihistamin i dubbel dos)
      ≥12 år 10 mg
      6-12 år 5 mg
      <6 år 2,5 mg

      Patienten ska ha fått sina tabletter hos remittenten och vara färdigmedicinerad när han/hon kommer. Annars skickas patienten hem och får ny tid.

      Akut undersökning

      omedelbart och sedan var 4:e timme fram till undersökningen:
      Solu-Cortef i.v. (≥6 år 250 mg; <6 år 100 mg)
      eller
      Betapred i.v. (≥6 år 8 mg; <6 år 4 mg) samt

      1 timme före undersökningen:
      Tabl. Aerius, (eller annat icke sederande antihistamin i dubbel dos)
      ≥12 år 10 mg
      6-12 år 5 mg
      <6 år 2,5 mg

      Premedicinering ska ske på remitterande avd.

       

    • Premedicinering vid känd kontrastmedelsöverkänslighet vuxna patienter

      Elektiv undersökning

      12 timmar samt 2 timmar före undersökningen:
      Tabl. Prednisolon 5 mg x 10 st
      Tabl. Cetirizin 10 mg x 1 st

      Patienten ska ha fått sina tabletter hos remittenten och vara färdigmedicinerad när han/hon kommer. Annars skickas patienten hem och får ny tid.

      OBS! Ingen i.v. medicinering (dvs. ingen i.v. Tavegyl) hos oss!

      Akutundersökning som kan vänta 1 timme

      1 timme före undersökningen:
      Tabl. Cetirizin 10 mg x 1 st

      Precis innan patienten skickas till röntgen:
      Inj. Solu-Cortef 200 mg i.v.

      Premedicinering sker på remitterande avd.
      INTE hos oss!!

      Urakut undersökning

      Premedicinering görs på VO Bild och funktion av patientansvarig röntgensjuksköterska eller biomedicinsk analytiker efter läkarordination.

      Omedelbart:
      Inj Solu-Cortef 200 mg i.v. 

      3 minuter före kontrastmedelsinjektion:
      Inj. Tavegyl 1 mg/ml 2 mg (= 2 ml) i.v. (långsam injektion – ges under 2-3 minuter)

      Faktaägare: Marija Katic
      Datum: 2017-02-15

  • Beställning av narkos (akuta CT, MR eller INR)

    RUTINER FÖR BESTÄLLNING AV NARKOS VID AKUTA CT- ELLER MR-UNDERSÖKNINGAR

    •  En remiss skickas till BoFom begärda undersökningar.
    • Remittenten bedömer om undersökningen måste utföras i narkos för att uppfylla BoF:s behov av att patienten ligger stilla vid undersökningen.
    • Remittenten kontaktar MAG-teamet(dagtid)/anestesi eller barnanestesi (barn under 3 år) med en ProVisio-anmälan. Remittenten får en tid av MAG-teamet/anestesi /barnanestesi.
    • Remittenten kontaktar utförande BoF-avdelning och meddelar narkostiden.
    • BoF strävar efter att göra undersökningen på den angivna tiden (ombokar eventuellt elektiva patienter).
    • Om patienten inte kan medverka (pga avsaknad av narkos) i enlighet med BoF:s behov, ska BoF kontakta remittent och påpeka behovet av narkos. Remittenten måste då göra en ProVisioanmälan och kontakta MAG-team/anestesi /barnanestesi för att få en tid.

    RUTINER FÖR BESTÄLLNING AV NARKOS VID AKUTA INTERVENTIONER AKUTRÖNTGEN/NEURORÖNTGEN

    • En remiss skickas till BoF om begärda undersökningar.
    • Remittenten skickar en ProVisio-anmälan till MAG-teamet (dagtid)/anestesi eller barnanestesi (interventioner på Röntgen 1/akutröntgen - barn under 16 år, interventioner på neuroröntgen – barn under 3 år). 
    • BoF kontaktar MAG-teamet/anestesi eller barnanestesi och får en tid för anestesi. 
      OBS! Neuroröntgen INR: om MAG-teamet/anestesi ej kan, kontaktas NK-jouren för omprioritering på operation.
    • BoF kontaktar remitterande avdelning och meddelar narkos- och interventionstiden.
    • BoF strävar efter att göra undersökningen på den angivna tiden (ombokar eventuellt elektiva patienter).
  • MR för vuxna och barn

    Remiss: Ifylld med fullständiga patientuppgifter ska skickas till MR-sektionen, som sedan meddelar tid för undersökningen. På remissen ska anges "njurfrisk" eller så ska kreatininvärde fyllas i, värdet får inte vara äldre än tre månader och gäller även patienter äldre än 70 år.
    Undersökningstid: Vanligen 30 - 45 minuter, ibland upp till två timmar.

    Kontraindikationer: Pacemaker (eller elektroder), magnetiska intrakraniella clips, DCS, cochlea-implantat, graviditet.

    Förberedelser inför alla MR-undersökningar: Använd checklista (nedan) för att säkerställa att alla förberedelser gjorts innan patienten kommer till MR-kameran.

    Tag med ifyllt frågeformulär och ifylld checklista.

    Inneliggande:
    Frågeformulär inneliggande
    Checklista inneliggande
    Checklista Niva
    Checklista Thiva

    Polikliniska:
    Frågeformulär polikliniska

    Smärtlindring: Ges vid behov och ordineras av ansvarig läkare på vårdavdelningen.

    Klaustrofobi: Lugnande medel ordineras på vårdavdelningen och personal måste medfölja för övervakning av patienten under hela undersökningen.

    Speciella förberedelser: Vid en del frågeställningar krävs intravenös kontrastinjektion. Venflon sätts då på vårdavdelningen. Vissa MR-undersökningar kräver att patienten är fastande, laxerad och ibland ges kontrastmedel via infusion på vårdavdelningen.

    Akuta undersökningar: Vid alla akuta undersökningar måste patientens ansvarige läkare kontakta ansvarig röntgenläkare. På jourtid kontaktas aktuell sektions bakjour. Intensivvårdspatienter:

    Dessa kräver extra planering med MR-personalen så att rätt övervakningsutrustning medföljer patienten.

    Narkoskrävande barnundersökningar: Planerade undersökningar samordnas av MR-sektionen och barnkliniken gemensamt. Akuta undersökningar: vårdavdelningen avtalar tid med anestesi, sedan samordnas detta med MR-sektionen. Elektiva narkosundersökningar: MR-sektionen kontaktar anestesi för inplanering av undersökningen. Patienterna läggs in på resp. vårdavdelning inför MR-undersökningen. Inläggningen sköts från vårdavdelningen.

    Allergi: Kontrastmedel som injiceras intravenöst vid MR-undersökning innehåller inte jod och kan ges till patient som är allergisk mot jodhaltiga kontrastmedel. Allergi ska dock anges på remissen, eftersom viss ökad risk för reaktion finns hos alla allergiska patienter.

    Kontrastmedel: Omniscan, Dotarem och Magnevist innehåller gadolinium och ges intravenöst till olika undersökningar. Endorem innehåller järnpartiklar. Teslascan innehåller mangan. Dessa ges som infusion inför leverundersökning. Lumirem innehåller järnpartiklar och ges rektalt För ytterligare information se FASS. Jodhaltigt kontrastmedel bör helst ej injiceras senare än 24 timmar före gadoliniumbaserade MR-kontrastmedel, speciellt hos patienter med nedsatt njurfunktion.

    Port-a-cath: Heparinlås anlägges ej på MR-sektionen. Skriftlig information medföljer till ansvarig avdelning om vad som injicerats och när.

    Nedsatt njurfunktion: Gadoliniumbaserade intravenösa kontrastmedel är mycket skonsammare mot njurarna och kan ges även till patienter med lätt-måttligt nedsatt njurfunktion. Patienter med kraftigt nedsatt njurfunktion måste genomgå dialys inom några dygn efter sådan kontrast injektion.

    Hur går MR-undersökningen till?

    Förberedelser: Information till patienten, ifyllt och signerat frågeformulär ska finnas tillhanda vid alla MR-undersökningar.

    Patienten ligger oftast på rygg och i vissa fall på magen på undersökningsbordet som skjuts in i en tunnel som är belyst och öppen i båda ändar. Patienten måste ligga stilla under hela undersökningen. När vi tar bilderna hörs ett kraftigt ljud. MR-personalen sköter bildtagningen från rummet intill och ser patienten hela tiden. Patienten kan när som helst påkalla uppmärksamhet med en signalanordning. Jourtid arbetar endast en MR-sjuksköterska och en läkare, vilket kräver att personal följer med de patienter som behöver hjälp med överflyttning till och från undersökningsbordet.

    MR hjärna och rygg

    Förberedelser: Information till patienten, ifyllt och signerat frågeformulär.

    MR spektroskopi

    MRS är ett komplement till den kraniella MR-undersökningen och används för analys av hjärnvävnaden på en biokemisk nivå. Undersökningen görs i samband med MR-undersökning och det är extra viktigt att patienten kan ligga stilla.

    MR ortopedi

    Innefattar extremiteter, bäcken, revben, leder och mjukdelar. Förberedelser: Information till patienten, ifyllt och signerat frågeformulär.

    MR hjärta och thorax

    Vi sätter på EKG-elektroder för så kallad "EKG-triggning" och ibland uppmanas patienten att hålla andan. Barn under 6 år undersöks i narkos, ska kallas och läggas in via barnkardiologmottagningen.

    MR lever

    Patienten ska vara fastande 4 timmar och kontrastmedel ges via infusion cirka en timme före undersökningen.
    Kirurgmottagningen - iordningställer infusionen. Denna ordination ges på MR-avdelningen. Låt nålen sitta kvar för Buscopan-injektion i samband med undersökningen. Vissa leverundersökningar utförs endast med Gadoliniumkontrast.

    MRCP

    MR-undersökning av lever- och pancreasgångarna. Fastande 6 timmar före undersökningen (ej äta, ej dricka, ej röka, ej snusa, ej tugga tuggummi).

    MR övre buk

    Fastande 4 timmar. Kontrast ges ibland per os 30 minuter före undersökningen och i direkt anslutning till denna.

    MR nedre buk

    1,5 liter vattenlavemang kvällen före undersökningsdagen och 1,5 liter vattenlavemang 2-3 timmar före undersökningen.


    OBS!

    • Inga andra laxermedel får användas 2 dagar före undersökningen.
    • Fastande 4 timmar och venflon för Buscopan.
    • Patienten får kontrast via ändtarmen på undersökningsbordet av röntgenläkaren, dessutom ges kontrastmedel intravenöst.

     

Förberedelser Malmö

  • MRT – magnetisk resonanstomografi

    Förutsättningar
    Remiss
    MR-säkerhet/formulär
    Kontrast/läkemedel
    Barn i magnetkameran
    Akut MRT jourtid
    Kontakt

    Allmän information

    Alla som ska vistas i en MR-miljö ska fylla i ett MR-formulär.

    MRT är en undersökningsmetod för att framställa snittbilder av kroppen med hjälp av ett magnetfält och radiovågor (ej röntgenstrålar). Det finns olika styrkor på magnetfältet i de olika MR-kamerorna. I Malmö har vi 1,5 tesla och 3 tesla.

    Patienten ligger på en smal och relativt hård undersökningsbrits som skjuts in i en tunnel till magnetens mitt. Tunneln är 60–70 cm i diameter och cirka 1,50 m lång och är öppen i båda ändarna. Genomsnitts­undersökningen tar cirka 40 minuter.

    Nästan alla undersökningar utförs i ryggläge. Patienten måste kunna ligga plant. Det är viktigt att patienten kan ligga stilla så att bilderna inte blir suddiga. Patienten kan hela tiden komma i kontakt med personalen genom ett högtalarsystem och har en larmboll i handen som fungerar som en ringklocka. För att kunna göra detta gäller det att patienten är adekvat. Under bildtagningen hörs ett knackande ljud vilket gör att patienten också måste ha öronproppar och hörselkåpor på sig vid undersökningen. Ett stort antal undersökningar visar att ingen klinisk skadlig effekt påvisas av de magnetfält och radiovågor som apparaten alstrar.

    Förutsättningar

    MR-säker

    Fyll i MR-formulär.

    Adekvat

    Om inte patienten kan medverka vid undersökningen ska personal närvara vid undersökningen.

    Språk

    Om patienten inte talar svenska eller engelska måste tolk närvara.

    Smärtstillad

    Patienten måste kunna ligga statiskt stilla under en längre tid.

    Premedicinerad

    Vi rekommenderar alltid lugnande inför MR-undersökningen oavsett om patienten är klaustrofobisk eller inte.

    Remiss

    Alla MRT-remisser ska skickas via Kundrad eller Melior. För icke ansluten klinik skickas elektiv remiss per post.

    Akut remiss faxas till akut röntgen 040-33 89 05 efter överenskommelse med MR-bokningen, telefon 040-33 89 48 vardagar 07:50-15:30. Övrig tid ring akutröntgen 040-33 89 70.

    Förutom relevant medicinsk upplysning ska remissen även innehålla:

    • Dåligt allmäntillstånd, dehydrering och diabetes
    • P-kreatinin, vikt och längd
    • Känd njurfunktionsnedsättning, singelnjure, transplanterad njure, dialys samt upprepade kontrastundersökningar med kort intervall
    • Pågående cytostatikabehandling
    • Nyligen genomgått stort kirurgiskt ingrepp
    • Hjärtsvikt, levercirros/-svikt
    • Narkosbehov

    Kontraindikationer

    • Pacemaker: Alla måste utredas om MR-kompabilitet eller inte.
    • Neuroclips/coils och shunt: Alla clips måste utredas om MR-kompabilitet, om shunt måste vi veta vilket fabrikat samt inställning per mm vatten.
    • Metallimplantat: Stort, långt och många implantat. Venportar/nål.
    • Metallpartiklar: Kan rubbas ur sitt läge (t.ex. metallsplitter).
    • Stor patient: Axelbredd, ej bredare än 60/70 cm, högsta punkten från liggande, 30 cm. Vikt, ej över 150/200 kg.
    • Klaustrofob: Inneliggande patient; premedicinering ordineras och distribueras via avdelningen. Elektiv patient; remitterande skriver ut ett recept på lugnande till patienten i första hand. I vissa fall kan lugnande ges på MR-labbet men då ska detta ställningstagande stå i remissen, gäller enbart elektiv bokad patient.
    • Gravid: Undersöks inte utan särskilt övervägande.

    MRT i narkos/intuberad patient

    Det ska stå angivet i MR-remissen att patienten är i behov av narkos, eller är intuberad. Orbit-anmälan ska göras av remitterande läkare. Därefter koordineras tiden åt patienten av anestesi/MR-bokningen. All utrustning som inte behövs vid transporten till MR-labbet ska tas bort, övrig utrustning kopplas om till MR-kompatibel av Anestesis personal i samråd med personal från avdelningen.

    MR-säkerhet/formulär

    Ett MR-formulär ska vara ifyllt inför varje MR-undersökning. Det gäller också för medföljande person/personal till MR-labbet. Det finns två versioner av MR-formuläret.

    Inneliggande patient

    Ansvarig sjuksköterska/läkare intervjuar patienten och fyller i formuläret. Glöm inte att signera.

    Hämta formulär för inneliggande patient

    Poliklinisk patient

    För patienter som kallas hemifrån till MR-undersökning. Fylls i av patienten själv. 

    Hämta formulär för poliklinisk patient

    Kontrast/läkemedel

    Vid många magnetkameraundersökningar behöver vi spruta intravenös kontrast och även ibland andra läkemedel. Infartsvägar som central venkateter, venflon och Power-portar är alla acceptabla. Vid specifik storlek på venflon kommer detta att meddelas vid bokningen. När det gäller Powerport Port-a-cath ska nålen vara väl fasttejpad, då nålen annars kan rubbas ur sitt läge i magnetfältet. Portar bör också ha extra långt mellanstycke med kran kopplat vid ankomsten till MR-labbet.

    Det finns olika kontrastmedel som används till MR-undersökningar. Kontrastmedelsbiverkningar är mycket ovanliga. Om kontrastreaktion förekommit vid tidigare MR-undersökningar ska patienten ges profylax enligt PM:

    Premedicinering vid känd kontrastmedelsöverkänslighet, vuxna

    Premedicinering vid känd kontrastmedelsöverkänslighet, barn

    Det är bra om patienten har druckit normalt innan kontrastinjektion och fortsätter dricka normalt efter kontrastinjektion eller vätskas upp om patienten inte intar dryck per os. Kontrasten utsöndras via njurarna.

    Nutrition

    Vid MR-undersökningar gällande bukorgan ska patienten vara fastande minst 4 timmar innan reserverad tid. I vissa fall krävs även laxering, medan patienten i andra fall inte får tömma blåsan minst 1 timme innan reserverad tid. Alla förberedelser inför en MR-undersökning ges av MR-bokningen eller i kallelsen till patienten.

    Barn i magnetkameran

    För att få en bra undersökning måste barnet kunna ligga stilla. Då den hjälp barnet kan tänkas behöva är mycket individuell, diskuteras alla barn med förälder eller remitterande på avdelningen för att vi ska kunna erbjuda den lämpligaste lösningen för varje enskilt barn. Barn och förälder är alltid välkomna att boka ett besök på magnetkameran. Emla-plåstra barnet innan för att eliminera stickrädsla. Barnet kan också få lyssna på musik eller titta på en dvd-film vid undersökningen.

    Neonatalbarn

    Dessa barn koordineras med neonatalavdelningen.

    3 månader–4 år

    Dessa barn behöver sövas för att kunna medverka till undersökningen.

    4–17 år

    De flesta barn i denna ålder klarar av att medverka vid undersökningen, speciellt om de varit och tittat och provlegat i MR-maskinen innan, men även dessa barn behöver ibland någon form av sedering eller narkos.

    Akut MRT jourtid

    Dessa undersökningar bedöms vid varje enskilt fall av Neuroradiolog i Lund.

    Akut MR-undersökning under jourtid på SUS

    Kontakt

    Ni är alltid välkomna att rådfråga MR-bokningen på telefon 040-338948 vardagar klockan 08:00–15:30.

    Gäller det akut/inneliggande patient kan ni ringa 040-338949 klockan 07:40–16:10.

    Akut/inneliggande patient jourtid, ring akutröntgen 040-338970.

Undersökningar

  • Ackrediterade undersökningar BoF
  • Arbetsprov

    Bakgrund

    Nedsättning av hjärtats funktion kan ofta inte avslöjas vid undersökning i vila, utan kräver att patienten anstränger sig. Vid gradvis ökad arbetsintensitet till utmattning kan EKG-förändringar i ST-sträckan och av rytmen, hjärtfrekvens, blodtryck och eventuella subjektiva besvär registreras och maximal arbetskapacitet fastställas.

    En reducerad flödesreserv på grund av koronarkärlsstenos kan i varierande grad ge patologiska förändringar inom dessa parametrar. Arbetsprovet kan ge såväl diagnostisk som prognostisk information och vägledning avseende terapi.

    Bedömning av arbetsprov sker mot bakgrund av kön, ålder, tidigare kända sjukdomar, eventuell pågående medicinering samt fynd under arbetsprovet såsom maximalt utvecklad effekt, symptom i arbete, hjärtfrekvensutveckling, blodtrycksutveckling och EKG-utseende på olika belastningar och i vila efter arbete. För inneliggande patienter lämnas ett svar undersökningsdagen och för polikliniska patienter lämnas ett svar inom 5 arbetsdagar. 

    Indikationer

    Diagnostik och utredning av koronarsjukdom. Värdering av den fysiska arbetsförmågan, till exempel hos patienter med känd hjärt- eller lungsjukdom. Preoperativ utredning. Följa effekten av fysisk träning inom till exempel rehabiliterings- eller idrottsmedicin. Medicinsk värdering av vissa yrkesgrupper som rökdykare och vid arbete på hög höjd. 

    Kontraindikationer

    Absoluta:

    • Anamnes och/eller nytillkomna EKG-förändringar tydande på pågående myokardprocess.

    Relativa:

    • Påverkat allmäntillstånd
    • Potentiellt allvarlig arytmi
    • Nyligen genomgången akut hjärtsjukdom, t. ex. myokardinfarkt, endokardit eller perimyokardit
    • Aortastenos
    • Viloangina
    • Hjärtinkompensation
    • Aortaaneurysm
    • Aktuell infektion, feber
    • Förhöjt viloblodtryck (>230/120 mmHg)
    • Patologiskt EKG, där förändringarna ej säkert kan sägas vara av äldre datum

    Förberedelser

    Undersökningen förutsätter att patienten kan cykla och är motiverad till kraftig kroppsansträngning. God verbal kontakt mellan patient och undersökare är nödvändig och professionell tolk ska anlitas när det behövs. Patienten bör ha lämpliga kläder och skor att cykla med. Patienten bör ha ätit som vanligt innan undersökningen och ta med en lista över aktuella mediciner. Om undersökningen görs i syfte att utvärdera om patienten har kranskärlssjukdom eller inte (primärdiagnostik) bör undersökningen göras utan antiischemisk medicinering (utsatt betablockad, kalciumhämmare och långverkande nitroglycerin 24-48 timmar före undersökningen). Det åligger inremitterande läkare att i remisstexten särskilt notera ifall utsättning av ovannämnda antiischemiska läkemedel inte är önskad/lämplig hos patienter där primärdiagnostik önskas.

    Aktuellt vilo-EKG och eventuellt närmast föregående arbetsprov (om detta ej är gjort på enhet som lagrar EKG/arbetsprov i Region Skånes EKG-databas) skall bifogas remissen. Vid vänstersidigt skänkelblock, kammarstimulerande pacemaker eller uttalade ST-förändringar på vilo-EKG, blir ST-reaktionen under arbete ej bedömbar. Om frågeställningen är diagnostik av koronarsjukdom bör annan diagnostisk metod övervägas, till exempel CT hjärta eller myokardscintigrafi.

    Utförande

    Efter kontroll av patientens vilo-EKG, blodtryck och aktuell anamnes börjar patienten cykla med låg startbelastning som stegvis ökas tills patienten är uttröttad eller visar andra symptom/fynd som utgör indikation för avbrytande. EKG, hjärtfrekvens och blodtryck registreras under hela provet. De subjektiva variablerna bröstsmärta och ansträngningsgrad värderas av patienten enligt särskild skala.

    Vid önskemål från remittent kan undersökningen utföras med artärblodgaser i vila och arbete och för detta sätts en venflon i a. radialis.

    Undersökningstid

    Den totala undersökningstiden är ca 1 timme.

    Biverkningar

    Undersökningen i sig gör inte ont, men det är ansträngande att cykla på ergometercykeln. Allvarliga komplikationer förekommer i någon promille av undersökningarna, i form av allvarlig arytmi, hjärtinfarkt etc.

    Faktaägare: Anders Nelsson. Datum: 2017-12-08

  • Arbetsprov med andningsanalys

    Bakgrund

    Genom att kontinuerligt mäta inandad mängd syre och utandad mängd koldioxid under ett arbetsprov kan man få en jämfört med arbetsprov klarare bild av en patients pulmonella och kardiella potential och för arbete begränsande faktorer.

    Undersökningen görs ofta i kombination med syremättnadsregistrering och data från vanlig spirometri. Förutom information motsvarande ett vanligt arbetsprov erhålles maximal syreupptagningsförmåga, syreupptagets och

    koldioxidelimineringens dynamik, andningsreserv, syrepuls, och respiratorisk kvot vid olika belastningar. Resultaten beskrivs i förhållande till kön, ålder, kroppsstorlek, kända sjukdomar, tidigare fysisk aktivitet och eventuell pågående medicinering.

    Indikationer

    Riskstratifiering och prognostik rörande hjärtsviktspatienter, riskbedömning av lungcancerpatienter inför eventuell lungresektion och utredningar av oklar dyspné.

    Andra tillstånd där undersökningen kan vara av värde är t ex myopatier, olika kongenitala hjärtsjukdomstillstånd och pulmonell hypertension. Metoden kan även användas för träningsoptimering och träningsuppföljning.

    Kontraindikationer

    Anamnes och/eller nytillkomna EKG-förändringar tydande på pågående myokardprocess eller tillstånd i leder/skelett som omöjliggör cykling/löpning.

    Försiktighet vid: påverkat allmäntillstånd, t ex vid hjärtsvikt och feber, potentiellt allvarlig arytmi eller överledningsrubbning, aortastenos, viloangina, nyligen genomgången myokardaffektion eller kraftigt förhöjt viloblodtryck.

    Förberedelser

    Patienten bör ha lämpliga kläder och skor att cykla eller löpa/gå med. Patienten bör två timmar före undersökning undvika större matintag. Tobak och alkohol bör undvikas undersökningsdagen. Patienten ombedes anteckna aktuella mediciner.

    Kommunikationen mellan patient och personal är mycket viktig vid undersökningen, varför professionell tolk bör anlitas vid språksvårigheter.

    Utförande

    Undersökningen utförs under EKG-övervakning, med mask över näsa och mun för analys av andningsgaser, blodtrycksmätning samt saturationsmätning.

    Patienten belastas vanligen genom cykling (ibland rullande matta) med ramp, dvs belastningen ökas successivt under arbetet. Viss registrering av andningsgaser med mera görs även i vila före och efter arbete.

    I rutinfallet tas inte blodprov, men vid enstaka frågeställningar kan undersökningen utföras med artärblodgaser i vila och arbete och för detta sätts en venflon i a. radialis.

    Undersökningstid

    C:a 60 minuter.

    Biverkningar

    Undersökningen i sig gör inte ont, men det är ansträngande att cykla på ergometercykeln och masken kan upplevas som obehaglig att ha på sig. Allvarliga komplikationer förekommer i någon promille av undersökningarna, i form av allvarlig arytmi, hjärtinfarkt, hjärtruptur etc.

  • Bendensitometri

    Bakgrund

    Densitometri innebär att man mäter benmineraltäthet (BMD = bone mineral density) i skelettet.

    Med stigande ålder förlorar människan benvävnad. Hos de flesta människor sker detta långsamt och gradvis. Förlusten av benvävnad startar redan i trettioårsåldern och fortgår livet ut. Den individuella variationen är emellertid stor. Det finns individer som fortfarande i hög ålder inte visar tecken på benförlust.

    Flera faktorer påverkar den förlust av benmassa som sker med ökande ålder liksom bildandet av benmassa hos den växande individen. Den starkaste enskilda faktor som har samband med minskning av benmassan är brist på kvinnligt könshormon (östrogen). Tobaksrökning, fysisk inaktivitet och lågt innehåll av kalcium i kosten minskar också bentätheten.

    Minskad bentäthet kan leda till benskörhet (osteoporos), som ökar risken för benbrott, vilka ofta drabbar ryggkotor, höfterna och handlederna. Den vanligaste direkta orsaken till benbrott, framför allt hos äldre, är att man faller eller snubblar av olika orsaker.

    Benbrott är ett stort och växande hälsoproblem. Omkring hälften av alla svenska kvinnor och en fjärde del av alla svenska män ådrar sig någon osteoporosbetingad fraktur under livsloppet.

    Det är mycket angeläget att så långt som möjligt förhindra såväl uppkomsten av benskörhet som andra riskfaktorer för benbrott. Detta kan bland annat göras genom ökad fysisk aktivitet redan i unga år, när människan utvecklar sin benmassa, och genom att såväl yngre som äldre människor får tillräckligt med kalcium i kosten och att man slutar röka eller avstår från att börja röka.

    Osteoporos, benskörhet, beror på att benvävnaden dels minskat i kvantitet och dels fått en försämrad mikrostruktur, vilket leder till en generellt minskad hållfasthet. Benets grundsubstans, matrix, består av protein. Dess hårdhet och hållfasthet beror på inlagring av mineraler, framför allt kalciumsalter.

    Att mäta egenskaper i skelettet med olika tekniker såsom, röntgen, ultraljud eller magnetkamera har varit ett av de centrala områdena i klinisk osteoporosforskning sedan 1970-talet. Mesta underlaget finns vad gäller mätningar med DEXA (dual energy x-ray absorptiometry) i höft och kota. Dessa studier har visat på en klar relation mellan bentäthet och risk för framtida fraktur. Grovt sett föreligger ett samband som säger att för varje standarddeviations minskning av bentäthet fördubblas risken för framtida fraktur på den lokalen där man mätt bentätheten.

    Indikationer

    SBU (Statens beredning för utvärdering av medicinsk metodik) rapport 127 från 1995 "Mätning av bentäthet" drog slutsatsen att bentäthetsmätning kan vara angelägen i följande situationer.

    • För patienter med en grundsjukdom som medför ökad risk för benbrott och för patienter med kotfraktur.
    • För patienter med speciella sjukdomar vars behandling leder till ökade risker förskelettet, exempelvis längre tids behandling med kortison.
    • För att följa upp effekten av behandling mot osteoporos under förutsättning att detta görs under kontrollerade former och att de upprepade mätningar som krävs inte görs med kortare tidsintervall än två år.
    • I forskningsprojekt.

    I Osteoporos-Syd rekommendationer från 2002 anges att bentäthetsmätning skall övervägas:

    • Vid klinisk misstanke på låg benmassa hos patienter som har en eller flera riskfaktorer, t ex nyligen genomgången fragilitetsfraktur eller vid sjukdomar med stor risk för sekundär osteoporos.
    • Hos patienter där osteoporosbehandling eller profylax övervägs, framför allt då man planerar behandling med benspecifika läkemedel.
    • Vid uppföljning av osteoporosbehandling/-profylax.

    Kontraindikationer

    Vikt >200 kg (maxvikt för britsen). Graviditet (dock kan underarmsmätning övervägas).

    Metallproteser belägna i någon mätlokal medför att denna mätlokal inte kan mätas.

    Relativ kontraindikation

    Efter röntgenundersökning med kontrastmedel i tarm är det lämpligt att vänta 14 dagar då det mesta av kontrastmedlet bedöms ha försvunnit. Efter scintigrafisk undersökning med radiofarmaka är det lämpligt att vänta 3 dagar då de flesta radiofarmaka försvunnit ur kroppen.

    Efter nyligen genomförd isotopterapi bör tidpunkten för undersökningen beslutas i samråd med radiofysiker. Efter röntgenundersökning med enbart intravenöst kontrastmedel är det lämpligt att vänta 1 dag.

    Förberedelser

    Inga förberedelser behövs. Angående kvinnor som är gravida, se kontraindikationer. När patienten kommer till undersökningen får han/hon ta av dig metallföremål (smycken, mynt mm) och de kläder som innehåller metall.

    Utförande

    Patienten får ligga stilla på en brits och med hjälp av en röntgenliknande teknik mäter vi bentätheten i skelettet. Vi mäter oftast tätheten i höften och i ländryggen men ibland även i andra delar av kroppen. Vi ställer också en del frågor om patienten hälsa, kost och motion.

    Biverkningar

    Undersökningen är helt smärtfri. Stråldosen som patienten får är minimal. Effektiv stråldos vid en normal undersökning är c:a 0,002 mSv. Undersökningen tar 15-30 minuter.

    Bedömning/Svarsrutiner

    Utlåtande skickas/lämnas till remitterande avdelning/remitten.

    I utlåtandet anges att mätning av höft och ländrygg är utförd med ackrediterad metod. Resultatet presenteras i form av en tabell med uppmätta benmineralhalter (BMD) i de aktuella mätlokalerna och dess avvikelse från referensmaterialet i form antal standarddeviationer. Avvikelsen anges dels i relation till unga vuxna (20-40 år) av samma kön (T-score) och dels i relation till ett ålders-, köns-, och viktmatchat (25-100 kg) referensvärde (Z-score).

    I resultatdelen presenteras också

    • Klassificering enligt WHO-rekommendation då detta är tillämpbart.
    • Det dagliga kalciumintaget från mjölkprodukter baserat på uppgifter från patienten.
    • Den maxlängd som patienten uppger och patientens aktuella längd.

    I bedömningen anges en gradering av benmineralmängden i de olika mätlokalerna och eventuella förbehåll för felkällor som kan förekomma. Därefter följer en jämförelse av benmineralmängden vid tidigare gjord undersökning om sådan finns. Om helkroppsmätning (body composition = kroppssammansättning) är utförd anges i förekommande fall avvikelse i förhållande till referensvärde och eventuell jämförelse med tidigare undersökning om sådan finns. Om kotmorfometri är utförd görs en bedömning av kotornas form med hjälp av referensvärden för normal kothöjd och för kvot mellan anterior och posterior höjd tillsammans med den bild som kotmorfometrimätningen resulterar i. Sist anges en bedömning av det dietära kalciumintaget följt av eventuella anmärkningar på undersökningen i helhet.

    WHO har gett följande definition av osteoporos och osteopeni baserade på aktuell benmineralhalt (bone mineral density, BMD) jämfört med maximal benmassa (peak bone mass) hos unga friska individer av samma kön och etnicitet. Mätlokal är höft och ländrygg, den lokal med sämst värde i förhållande till normalvärde gäller. Övriga mätlokaler inbegrips inte i WHOs definition.

    Normal benmassa

    Bentäthet (BMD) inom 1 standardavvikelse (SD) från genomsnittet för unga friska (=peak bone mass).

    Låg benmassa (osteopeni)

    BMD mellan -1 SD och -2,5 SD under peak bone mass.

    Osteoporos

    BMD ≤ -2,5 SD under peak bone mass.

    Manifest osteoporos (ofta kallad etablerad eller klinisk manifest osteoporos)

    BMD ≤ -2,5 SD samt en eller flera genomgångna fragilitetsfrakturer.

    Förutom WHOs definition använder vi även följande gränsvärden för angivande av benmineralhalten.

    Normal benmineralmängd

    Bentäthet (BMD) inom 1 standardavvikelse (SD) från genomsnittet för unga friska (T-score).

    Lätt sänkt benmineralmängd

    BMD med en T score < -1 SD och > -2,5 SD

    Måttligt sänkt benmineralmängd

    BMD med en T score ≤ -2,5 SD och > -3,5 SD

    Uttalat sänkt benmineralmängd

    BMD med en T-score ≤ -3,5 SD

    Felkällor

    Kalk i kärl eller mjukdelar. Metalldelar i mätområdet. Röntgenkontrastmedel i tarmar och urinvägar. Patient som inte kan ligga still. Felaktig patientplacering. Tillstånd som kan försvåra osteoporosdiagnostiken är t ex degenerativa förändringar, artritsjukdom, skolios, spondylolistes, frakturer och kirurgiskt ingrepp i skelettet.

    Operatören/läkaren kan felbedöma nivån L1-L4 för att vara L2-L5 på ländryggsundersökningen. C:a 5 % av befolkningen har 6 lumbalkotor istället för normalt 5.

    Faktaägare: Annika Welinder
    Datum: 2017-12-21

  • Blodtrycksmätning 24 timmar

    Bakgrund

    Förhöjt blodtryck (hypertoni) är en av de tyngsta riskfaktorerna för utveckling av hjärt-/kärl- och njursjukdomar som t ex stroke och hjärtinfarkt. Blodtrycket måste mätas för att ställa diagnosen hypertoni och detta sker idag i huvudsak vid mottagningsbesök med auskultatorisk teknik. Eftersom blodtrycket i en individ varierar mycket finns det risk för att mottagningsblodtryck inte korrekt speglar individens genomsnittliga blodtryck och kardiovaskulära belastning.

    Non-invasiv blodtrycksmätning, med täta registreringar under ett dygn när patienten befinner sig i sin normala miljö är en metod för utredning av hypertoni och utvärdering av hypertonibehandling, samt görs i samband med forskning.

    Blodtrycksmätaren är helautomatisk, och bygger på oscillometrisk teknik och är till storleken som en mobiltelefon. Den bäres i bälte om midjan eller över axeln.

    Armblodtrycket mäts med manschett med fasta intervall (rutinmässigt var 20:e minut under hela dygnet) i regel under c:a 24 timmar för att få en uppfattning om genomsnittsblodtrycket under dygnet samt under dag- respektive nattimmarna. 

    Indikationer

    Vid misstanke om bristande överensstämmelse mellan mottagningsblodtrycket och det ”sanna” blodtrycket i hemmet, på arbetet eller under sömn.

    Exempel på indikationer är:

    • Stor variation i mottagningsblodtryck.
    • Misstanke om "white coat" hypertoni, dvs enbart förhöjt blodtryck i samband med mätning på mottagning men inte i patientens normala miljö.
    • Diskrepans mellan mottagningsblodtryck och förekomst av hypertensiva organskador.
    • Misstanke om hypotoni utanför mottagningen.
    • Misstanke om maskerad hypertoni, dvs förhöjt blodtryck i patientens normala miljö men inte på mottagning.
    • Utvärdering av dygnsvariation och eventuell nattlig hypertoni.
    • Utvärdering av terapiresistent hypertoni.

    Kontraindikationer

    Inga

    Förberedelser

    Inga

    Undersökningstid

    Lämplig manschettstorlek väljs ut och blodtrycket mäts i båda armarna. Blodtrycksmanschetten placeras på den icke-dominanta armen. Om blodtrycken i armarna skiljer sig åt mer än 10 mmHg i systoliskt tryck sätts manschetten på armen med högst tryck. Tre testmätningar sker och jämföres mot samtidig mätning med auskultatorisk metod på samma arm. Om blodtrycksmätaren "godkännes" kopplas den i ett bälte runt patientens midja eller över den ena axeln. Muntlig och skriftlig patientinformation lämnas och patienten tilldelas en dagbok som skall fyllas i under registreringstiden. Efter c:a 1 dygn tar patienten av mätaren och lämnar vid avtalad tid tillbaka denna till avdelningen för granskning. 

    Biverkningar

    Smärta samt störd nattsömn kan förekomma i samband med att blodtrycksmanschetten pumpas upp. Petekier kan ses på armen hos patienter med mycket högt blodtryck. Om fel eventuellt skulle uppstå i utrustningens inflationsfunktion kan arm-manschetten komma att kvarstanna i uppumpat läge. Ischemi i armen, perifert om manschetten kan då bli följden. För att förhindra denna situation informeras patienten att själv avlägsna manschetten om det gör ont i armen eller om blodcirkulationen till handen eller fingrarna påverkas

    Utlåtande

    Inledningsvis anges datum för registreringsstart samt den totala registreringstiden i timmar och minuter. Därefter anges den procentuella andelen godkända registreringar. Systoliskt och diastoliskt medelblodtryck anges för dagtid, nattetid och för hela dygnet åtföljt av referensvärden. Resultatredovisningen följs av tolkning/kommentar av undersökningsfynden, besvarande av frågeställningen samt ev. jämförelse med tidigare undersökningar. 

    Referenser
    O’Brien E et al; The British Hypertension Society Protocol for the evaluation of automated and semi-automated blood pressure measuring devices with special reference to ambulatory systems. J Hypertension 8: 607-619. 1990.
    Association for the Advancement of Medical Intrumentation (AAMI); Manual, electronic or automated sphygmomanometers. SP10: 2002
    SpaceLabs Medical Handbok 90207/90217 ABP-monitorer 070-0746-00 Rev. A. 1998. 
    O’Brien E et al; Accuracy of the SpaceLabs 90207 determined by the British Hypertension Society Protocol. J Hypertension 9: 573-574. 1991.
    Baumgart P, Kamp J; Accuracy of the SpaceLabs Medical 90217 ambulatory blood pressure monitor. Blood Pressure Monitoring vol 3, nr 5: 303-307. 1998. 
    O’Brien E et al; Blood pressure measuring devices: recommendations of the European Society of Hypertension. BMJ 322: 531-536. 2001
    Mancia et al; 2013 ESH/ESC Guidelines for the management of arterial hypertension. J Hypertension 31:1281-1357. 2013
    Enström-Granath I; Ambulatory blood pressure monitoring. A Tool for More Comprehensive Assessment. Dalby 1992
    Kahan T & Nyström F; Hypertoni och 24-timmars mätning av blodtryck. Studentlitteratur 2009.
    Lurbe et al: Management of high blood pressure in children and adolescents: recommendations of the European Society of Hypertension. J Hypertension 27:1719-1742. 2009

    Faktaägare: Pia Sjöberg
    Datum: 2018-05-03

  • DMSA

    Syfte

    Genom att binda DMSA (Di Mercapto Succinic Acid) till en radioaktiv isotop (99mTc) kan man avbilda fungerande njurparenkyme med hjälp av gammakamera. Information om separat njurfunktion erhålls samt eventuella parenkymskador kan upptäckas.

    Indikationerna är att påvisa parenkymskador, bedöma ev skador efter genomgången pyelonefrit, bedöma funktionsfördelning mellan höger och vänster njure samt påvisande av hästskonjure och ektopisk njure.

    Kontraindikationer

    Det finns inga absoluta kontraindikationer men om möjligt bör ej undersökningen göras inom fem dagar efter renal angiografi.

    Förberedelser

    • Barn kan få lokal bedövningssalva före nålsättning. I Malmö sker nålsättningen för barn under 6 år på ORK post-op kliniken. I Lund sätts nålen på barnkliniken/barnkirurgen om barnet är under 2 år.
    • För att undvika ökad aktivitet ackumulerad i njurbäckenet som vid ev hydronefros, uppmanas patienten att dricka extra under pausen mellan injektionen och bildtagningen. Mindre barn kan ammas.

    Utförande

    Tre timmar efter intravenös injektion av DMSA sker bildtagning med patienten liggande på rygg i ca 15–25 min. Det är viktigt att patienten ligger stilla vid bildtagning. Viss rörelsekorrektion kan göras i efterhand, men om rörelsen är för stor måste ny bildinsamling genomföras. "Vakumkudde" för att fixera barnet används ofta. Barn sederas ibland inför undersökningen.

    Efter avslutad bildtagning uppmanas patienten att tömma blåsan ofta. Blöja bytes oftare på små barn.

    Undersökningstid

    Undersökningen tar 1–2 timmar på förmiddagen och cirka 30 minuter på eftermiddagen.

    Biverkningar

    Inga kända biverkningar.

    Faktaägare: Eva Persson
    Datum: 2017-12-21

  • DT hjärna

    Bakgrund

    Datortomografi (DT) är en digital, röntgenbaserad undersökningsmetod, som möjliggör avbildning av skallbenet, hjärnan och andra mjukdelsstrukturer innanför och utanför skallbenet. DT av skallen är en beprövad metod och har använts i klinisk rutin i över 30 år.

    Med en DT-undersökning av skallen kan många patologiska förändringar i eller utanför hjärnan påvisas t.ex. blödning, infarkt, större kärlförändringar, expansiva processer, traumatiska skador eller missbildningar.

    Indikationer

    • Utredning av neurologiska symptom t.ex. huvudvärk, känselstörningar, förlamningar eller demens
    • Utredning av vissa psykiska tillstånd
    • Skalltrauma
    • Postoperativa kontroller
    • Bildmaterial för stereotaktiska ingrepp eller för framtagning av modeller/implantat

    Kontraindikationer

    Ingen kontraindikation vid undersökning utan kontrast (81000).

    Kontraindikationer vid undersökning med kontrast (81080, 81081):

    Diabetes som behandlas med metformin, tex. Glucophage®, Sse Nationella rekommendationer för användning av jod-kontrastmedel.

    Överkänslighet mot jodkontrast:
    Högt kreatinin (nedsatt njurfunktion), se Nationella rekommendationer för användning av jod-kontrastmedel.

    DT av hjärnan ger en relativ hög stråldos till patienten och ska därför bara utföras vid klar klinisk frågeställning.

    Vid graviditet ska undersökningen i första hand utföras efter förlossningen. Om detta inte är möjligt kan undersökningen utföras även under graviditeten då stråldosen till fostret är negligerbar.

    Förberedelser

    Remiss skickas till aktuell röntgenavdelning. Samtliga remisser granskas av en radiolog som i remissen anger prioritering i tid, samt anger hur undersökningen ska utföras. Undantag från prioritering görs när det gäller prio 1 + 2 + 3 från akutmottagningen samt DT hjärna med frågeställning blödning eller infarkt – dessa undersökningar utförs akut.

    Polikliniska patienter erhåller skriftlig kallelse. Inneliggande patienter kallas via vårdavdelningen. Akutpatient rings efter av undersökningsrummets personal.

    Med remissen som underlag ankomstregisteras patienten i RIS (Röntgens Informations System) i receptionen på röntgenavdelningen.

    Utförande

    Patienten undersöks normalt i ryggläge med huvudet först.
    Vid kontrastanvändning sätts en nål av typ venflon i lämplig ven på armen.

    Biverkningar

    Nålstick i armen.
    I samband med kontrastmedelsinjektion kan man uppleva en värmekänsla som snabbt går över.

    Överkänslighetsreaktioner mot kontrastmedel kan förekomma.

    Bedömning/Svarsrutiner

    Utlåtandet ska innehålla en kort beskrivning av patologiska fynd och besvara frågeställningen. Vid långt utlåtande ska detta avslutas med en sammanfattning. Varje bild ska bedömas helt, även med avseende på bifynd av betydelse.

     

     

  • Konventionell röntgenundersökning av skelett och leder

     Bakgrund

    Röntgenundersökning av skelett och leder (sternum, nyckelben, axel, överarm, armbåge, underarm, handled/scaphoideum, hand, kotpelare, bäcken/höft, lårben, knä, underben, fotled och fot) är väl etablerade och beprövade metoder sedan decennier 

    Vid röntgenundersökning kan framför allt skelettet bedömas och även leder kan till viss del bedömas. Bedömning av omgivande mjukdelar är dock svår och ofta inte möjlig.

    Indikationer

    Undersökning av skelett/leder är indicerad vid frågeställning om:

      • Fraktur / Dislokation
      • Frakturkontroll / Postoperativ kontroll
      • Proteskontroll (i förekommande fall)
      • Artros / Artrit
      • Skelettinfektion
      • Skelettförändringar
      • Tumör / Metastas /Destruktion i skelett
      • Andra specifika indikationer kan förekomma för de olika undersökningarna. Speciell intruktion för MR-röntgen knä indikationer (pdf)

    OBS att tumör/destruktion i skelettet inte kan uteslutas med konventionell röntgenundersökning! Detsamma gäller infektion.

    Kontraindikationer

    Inga absoluta kontraindikationer finns. Eventuell graviditet dock ska alltid anges i remissen!

    Vid graviditet bör man även undvika direkt bestrålning av uterus/foster, varför man vid t.ex undersökning av kotpelare/bäcken bör välja annan undersökningsmetod utan joniserande strålning. Vid undersökning av andra skelettdelar/leder kan dock även gravida undersökas.

    Förberedelser

    Kontrollera om ev. gips/bandage ska vara kvar vid undersökningen. Remittenten ombesörjer borttagning av gips, i övrigt inga förberedelser.

    Utförande

    Ett antal bilder tas av aktuell kroppsdel i olika positioner. Patienten får, beroende på vilken undersökning som ska göras, antingen ligga, sitta eller stå i samband med att bilderna tas.

    Biverkningar

    Inga.

    Bedömning/Svarsrutiner

    I svaret görs en beskrivning av eventuella patologiska fynd. Frågeställningen ska om möjligt besvaras. Det är därför viktigt med adekvat och genomtänkt frågeställning i remissen.

    Faktaägare:Ingvar Kristiansson
    Datum: 2016-11-16

  • Lungscintigrafi

    Bakgrund

    Med lungscintigrafi undersöks den regionala fördelningen av ventilation (V) och perfusion (P). Lungscintigrafi är en väl etablerad metod för diagnostik av patienter med misstänkt lungembolism (LE), vilket är den vanligaste indikationen för undersökningen. LE orsakar typiska segmentella perfusionsdefekter med bevarad ventilation. Ventilationsfördelningen kartlägges genom inandning av radioaktivt märkta partiklar som deponeras i perifera luftvägar i proportion till den regionala ventilationen. Perfusionsfördelningen kartlägges genom en intravenös injektion av en suspension av radioaktivt märkt makroaggregerat humant albumin (MAA), som fastnar i prekapillära lungkärl. Radioaktiviteten över lungfälten registreras med en gammakamera i flera projektioner, SPECT, vilket ger möjlighet att bedöma utbredning av LE som i sin tur påverkar val av terapi. Bedömningen sker genom visuell granskning av ventilations-, perfusions- och kvotbilder samt kvantitativ bedömning av ventilation/perfusion nedsättning. Normal lungscintigrafi är den enda metoden som med största säkerhet utesluter lungemboli. Enligt europeiska riktlinjer (EJNM 2009) är V/P SPECT rekommenderad som förstahandsmetod. Detta gäller speciellt gravida.

    Indikationer

    • Misstanke på lungemboli och uppföljning efter insatt terapi
    • Hjärtsvikt
    • KOL
    • Pneumoni
    • Bedömning av funktion och sidofördelning (höger lungas perfusionsandel beräknas) före kirurgisk lungvolymreduktion
    • Lungtransplanterade (kan ha prediktivt värde)
    • Misstanke om patologiska förbindelser mellan venöst och arteriellt blod i hjärta och lungor.

    Kontraindikationer

    Några absoluta kontraindikationer finns ej. Vid pulmonell hypertension strävar man dock efter att begränsa antalet partiklar vid perfusionsundersökningen. Vid graviditet, åtminstone till och med vecka 15, gör man vanligen bara perfusions-SPECT första dagen för att hålla stråldosen mycket låg. Vid behov utförs ventilations-SPECT dagen därpå.

    Förberedelser

    Inga förberedelser, men ta kontakt med oss om patienten har genomgått annan nuklearmedicinsk undersökning i nära anslutning till aktuell undersökning eller om patienten är gravid eller ammar. Om patienten har pulmonell hypertension, var vänlig ange tryckgradienten i remissen.

    Utförande

    Vanligen görs först ventilations-SPECT. I liggande och med näsklämma får patienten inhalera radioaktivt märkta partiklar. Från inhalations­utrustningen sker inhalationen via bitmunstycke eller mask (detta tar några minuter). Härefter sker bildtagning med gammakamera under 12 minuter. Omedelbart efter ventilations-SPECT injiceras 99mTc MAA i.v. med patienten fortsatt i liggande (ingen lägesändring). Härefter sker ny bildtagning under 6 minuter.

    Undersökningstid

    Totala undersökningstiden är mindre än 60 minuter.

    Biverkningar

    Inga komplikationer är kända.

    Faktaägare: Annika Welinder
    Datum: 2017-12-21

  • Långtids-EKG

    Bakgrund

    Rytmrubbningar kan ge upphov till subjektiv känsla av "hjärtklappning", men även orsaka yrsel och svimning. EKG är den bästa metoden att diagnostisera hjärtarytmier, men många av dessa uppträder endast sporadiskt och kortvarigt

    Vid undersökning med långtids-EKG, vanligen under 1-2 dagar i samband med normal aktivitet, är chansen mycket större att upptäcka arytmi än då EKG-undersökningen utförs under kort tid i vila.

    Sambandet mellan symtom/aktuell aktivitet hos patienten och eventuell arytmi är mycket betydelsefullt vid undersökning med långtids-EKG, varför patienten även för "dagbok" under registreringstiden. Hjärtfrekvens, arytmier och typ av extraslag samt korrelation till eventuella noterade symtom är exempel på sådant som bedöms.

    Ett till två dygn är mest förekommande, här sker manuell analys av alla hjärtslagen. Även 7 dygn kan vara befogat om besvären är sporadiska, dock kräver detta en aktiv patient som markerar vid symtom, då denna analys inte granskas visuellt i sin helhet.

    Indikationer

    Hjärtklappningsbesvär, oklar yrsel/svimning, utredning av känd arytmibenägenhet och kontroll av arytmibehandling är vanliga indikationer. Andra förekommande är till exempel långt QT-syndrom.

    Kontraindikationer

    Inga.

    Förberedelser

    Det åligger inremitterande att informera patienten om eventuella medicinjusteringar inför undersökningen.

    Patienten ska inte använda kräm eller hudlotion på bröstkorgen.

    Utförande

    Undersökningen inleds med ett vilo-EKG. Engångselektroder appliceras på bröstkorgen och ansluts till en bärbar registreringsenhet. EKG registreras under ett antal förvalda dygn (vanligtvis ett, två eller sju). Under registreringen förs noggrann dagbok över aktiviteter och symtom.

    En 6-minuters ansträngning under registreringen är av värde om patienten orkar och kan. Vid undersökning i Lund ska registreringsenhet tillsammans med dagbok återlämnas nästföljande vardag efter avslutad registrering. Vid undersökning i Malmö ska registreringsenhet tillsammans med dagbok återlämnas enligt överenskommelse med personalen.

    Undersökningstid

    Att koppla på och starta registreringen tar ca 30 minuter.

    Biverkningar

    Irritation/rodnad/blåsbildning under elektroderna kan i sällsynta fall förekomma. Hudförändringarna läker utan resttillstånd. Under registrering får man inte duscha/bada

    Faktaägare: Martin Senneby
    Datum: 2017-12-21

  • Metakolintest

    Bakgrund

    Undersökningen görs för att påvisa bronkiell hyperreaktivitet, i regel hos individer med klinisk misstanke på astma men med normalt fynd vid spirometri med bronkdilatation.

    Metakolin är en acetylkolinanalog som verkar direkt på glatt muskulatur och ger en bronkkonstriktion. Vid undersökningen andas patienten in stigande doser av metakolin och effekten mäts efter varje dos. Hos individer med bronkiell hyperreaktivitet ses effekt vid lägre dos.

    Det stora flertalet individer med klinisk astma uppvisar bronkiell hyperreaktivitet. Även individer utan klinisk astma kan dock ha bronkiell hyperreaktivtet. Undersökningen har därför relativt hög sensitivitet men begränsad specificitet avseende diagnostik av astma.

    Pågående behandling med bronkdilaterande läkemedel liksom med inhalationssteroider reducerar undersökningens sensitivitet.

    Indikationer

    Påvisande av bronkiell hyperreaktivtet hos patienter med klinisk misstanke på astma men normal spirometri med bronkdilatation.

    Uteslutande av bronkiell hyperreaktivtet hos individer i vissa riskyrken.

    Kontraindikationer

    • God verbal kontakt mellan patient och undersökare är nödvändig. Tolk bör anlitas även i tveksamma fall.
    • Patienten skall kunna förstå och följa instruktioner.
    • Svår flödesobstruktion i utgångsundersökningen.
    • Nyligen genomgången (< 3 månader) myokardinfarkt eller cerebrovaskulär lesion.

    Relativa kontraindikationer

    • Måttlig flödesobstruktion i utgångsundersökningen.
    • Nyligen genomgången (<2 veckor) luftvägsinfektion.
    • Exacerbation av astma.
    • Graviditet.

    Förberedelser

    Patienten får inte röka 4 timmar före undersökningen.

    Remitterande läkare bestämmer om patienten skall sätta ut eventuell medicinering inför undersökningen. Vi rekommenderar att såväl bronkdilaterare som inhalationssteroider sätts ut.

    Utförande

    Efter en utgångundersökning får patienten andas in metakolin i stigande dos. Totalt ges maximalt sju doser med en ackumulerad dos av 3,3 mg. Effekten mäts som förändring i FEV1 och lungmotstånd efter varje dos. Om FEV1 faller >20 % från utgångsvärdet avbryts provokationen. Undersökningen avslutas alltid med bronkdilatation.

    Resultatet av undersökningen uttrycks som PD20, den dos vid vilken FEV1 fallit 20 % från utgångsvärdet. Hos friska individer nås inte PD20 vid maximal dos.

    Undersökningstid

    Undersökningen tar c:a 1,5 timmar.

    Biverkningar/obehag

    Kraftigt svar på metakolinprovokation kan ge dyspné. Effekten av bronkdilatation är i regel omdelbar och god.

    b2-stimulerare, som ges i slutet av undersökningen, kan ge hjärtklappning och tremor.

  • MIBG Scintigrafi

    Bakgrund

    MIBG är en guanitidinanalog som tas upp och anrikas i primära och sekundära endokrina tumörer, tex feokromocytom och neuroblastom. Vid upprepad bildregistrering med gammakamera ses ökande upptag av123-I-MIBG i tumörvävnad jämfört med omgivningen.

    I svaret bedömer man om upptaget är ökat eller minskat i förhållande till det förväntade ordinära upptaget.

    Indikationer

    Påvisande och lokalisering av tex feokromocytom/neuroblastom.

    Kontraindikationer

    Inga kontraindikationer men försiktighet vid graviditet och amning.

    Förberedelser

    Patienten får Kaliumjodid tabletter för blockering av sköldkörteln. 

    Patienten ska dricka lite extra under de båda undersökningsdagarna och tömma blåsan ofta. Detta för att minimera stråldosen till urinblåsan.

    Interaktion av vissa läkemedel

    Många läkemedel, såsom opoider, tramadol, tricykliska antidepressiva, sympaticomimetika, antihypertensiva/kardiovaskulära och antipsykotiska läkermedel, kan påverka upptaget av MIBG och de kan därmed tänkas påverka undersökningsresultatet. Om möjligt bör behandlande läkare sätta ut sådana läkemedel inför undersökningen och detta i tillräckligt god tid.

    För närmare uppgifter om aktuella läkemedel och tid för utsättande var god se Bombardieri E et al. 131I/123I-Metaiodobenzylguanidine (MIBG) scintigraphy: procedure guidelines for tumour imaging. Eur J Nucl Med Mol Imaging 2010, 37:2436–2446

    Typen av läkemedel och den långa tiden de ska vara utsatta gör att det inte är lämpligt att vi som diagnostisk enhet sätter ut dem inför undersökningen. Däremot noterar vilka läkemedel patienten står på i samband med undersökningen.

    Utförande

    Undersökningen sker två dagar efter varandra. Efter intravenös injektion av 123-IMIBG sker bildregistrering efter 24 timmar som helkroppsscanning samt tomografi kombinerad med röntgenundersökning (CT) av misstänkt organ. Eventuellt sker bildregistrering även efter 4 timmar.

    De tomografiska bilderna tillsammans med de anatomiska översiktsbilderna ger en möjlighet till bättre lokalisation.

    Undersökningstid

    Cirka 15 minuter i samband med injektionen och cirka 60 minuter i samband med bildtagningen.

    Biverkningar

    Undersökningen i sig ger nästan aldrig något obehag. Vissa patienter med uttalad klaustrofobi kan ha svårigheter att ligga i gammakameran, men detta är sällsynt.

    Patienter med feokromocytom kan vid injektion av MIBG få en snabb noradrenalinutsöndring med påföljande blodtryckshöjning. Risken vid injektion av 123-IMIBG är ringa, phentolamin (alfa-blockare) finns tillgängligt i beredskap i samband med injektionen.

    Faktaägare: Fredrik Hedeer
    Datum: 2018-04-25

  • Myokardscintigrafi

    Bakgrund

    Myokardscintigrafi är en nuklearmedicinsk metod som avbildar blodförsörjningen till hjärtmuskeln. Undersökningen används hos patienter med misstänkt eller känd koronarsjukdom, dels för att påvisa om myokardischemi föreligger (primärdiagnostik), dels för att styra terapi i form av ballongvidgning (PCI) eller kranskärlsoperation (CABG).

    Patienten injiceras med en radioaktiv isotop märkt med ett ämne som tas upp i myokardiet i förhållande till blodflödet vid injektionstillfället. Injektionen sker dels i vila, dels vid provokation (arbetsprov eller farmakologiskt). Under maximal arbetsbelastning eller vid bröstsmärta kan en minskad flödesreserv p.g.a. stenoser i koronarkärlen påvisas genom ett minskat regionalt upptag av isotopen.

    Bildregistering sker med hjälp av en gammakamera. Signalen samlas in EKG-styrt (gated SPECT) vilket gör att undersökningen också kan ge information om hjärtats funktion och vänsterkammarvolymer.

    Svaret på en myokardsicintigrafi innehåller en beskrivning av fynden vid provokationen samt scintigrafin. Därefter följer en bedömning av eventuell belastningsinducerad myokardischemi. En bedömning av vänsterkammarfunktionen anges i de flesta fall. En normal myokardscintigrafi har visat sig innebära låg sannolikhet för framtida kardiovaskulära händelser (de närmaste två åren) med ett negativt prediktivt värde på 99%.

    Indikationer

    Myokardscintigrafi är indicerat på patienter med intermediär sannolikhet för kranskärlssjukdom eller då arbetsprov inte är bedömbart. Detta innebär att patienter med vänstersidigt skänkelblock eller med andra ST-T-förändringar i vila kan remitteras för myokardscintigrafi istället för arbetsprov. Myokardscintigrafi kan också bli aktuellt då arbetsprovet inte är bedömbart på grund av låg slutpuls, ospecifika bröstsmärtor utan tydliga ST-T-förändringar eller då patienten inte kan utföra ett maximalt arbetsprov (till exempel inte ka cykla).

    Kontraindikationer

    Pågående myokardprocess och instabil angina är kontraindikation för stressprovokation. Undersökningen kan göras med adenosinprovokation från och med 48 timmar efter akut koronart syndrom. Adenosin är kontraindicerat vid astma eller annan svår obstruktiv lungsjukdom, AV-block II och III, pågående behandling med teofyllin eller dipyridamol eller systoliskt viloblodtryck under 95 mmHg.

    Förberedelser

    Om undersökningen görs i syfte att utvärdera om patienten har kranskärlssjukdom eller inte (primärdiagnostik) bör undersökningen göras utan antiischemisk medicinering (utsatt betablockad och långverkande nitroglycerin 24-48 timmar före undersökningen). Om undersökningen utförs för att studera ischemins utbredning och svårighetsgrad under pågående behandling, hos en patient med känd ischemisk hjärtsjukdom, kan medicineringen kvarstå. När vi prioriterar remissen
    tar vi ställning till om anti-ischemisk medicin ska sättas ut eller inte.

    Koffein (kaffe, te, choklad, coladrycker, energidrycker, Treo) får ej intas 24 timmar före undersökningen, då koffein hämmar effekten av adenosin vilket kan leda till att undersökningen ger ett falskt negativt resultat. Dipyridamole och Teofyllin ska sättas ut 3 dagar före undersökningen.

    Patienten ska vara fastande 2 timmar innan undersökningen.

    Utförande

    I normala fall inleds undersökningen med stressprovokation. Om patienten inte kan cykla eller inte uppnår tillräckligt hög slutpuls görs provokationen med adenosin eller regadenoson. I övriga fall används ett arbetsprov som provokation. Patienten injiceras i en perifer nål med isotop under provokationen. ½-1 timme efter provokation genomförs bildtagning med gammakamera, då patienten får ligga på rygg med armarna ovanför huvudet under 10-30 minuter (Malmö) eller 5-15 minuter (Lund). Om stressundersökningen är normal avslutas undersökningen.

    Om det finns område med nedsatt upptag görs en viloinjektion, följt av ytterligare en bildtagning med gammakamera.

    Undersökningstid

    Malmö: Undersökningen, inklusive vila och stress, utförs under två dagar (3-4 timmar per dag).

    Lund: Undersökningen, inklusive vila och stress, utförs under en dag (totalt ca 6 timmar).

    Biverkningar

    Adenosin- och regadenosonprovokation ger ofta snabbt övergående symptom i form av huvudvärk, andfåddhet och tryck över bröstet. I sällsynta fall kan adenosin utfösa bronkobstruktion. Arbetprov ger i någon promille av undersökningarna allvarliga komplikationer som till exempel hjärtinfarkt och allvarliga arytmier. Bildtagningen med armarna ovan huvudet ger ibland övergående värk i axeln.

    Faktaägare: Elin Trägårdh
    Datum: 2018-03-16

  • Octreotidescintigrafi

    Bakgrund

    Octreotidescinitigrafi gör det möjligt att visualisera processer som uttrycker somatostatinreceptorer med hjälp av en somatostatinanalog 111In OctreoScan.

    Indikationer

    Screening av patienter med kända eller misstänkta neuroendokrina tumörer samt andra tumörer som uttrycker somatostatinreceptorer som lungcancer, bröstcancer och hjärntumörer, tex meningeom och astrocytom. En annan indikation är patienter med kroniska inflammatoriska/autoimmuna sjukdomar som till exempel sarkoidos.

    Kontraindikationer

    Inga kontraindikationer men försiktighet vid graviditet och amning.

    Förberedelser

    Det radioaktivia ämnet utsöndras via njurarna och via gallvägarna/tarm. För att minimera stråldosen till urinvägarna ska patienten dricka extra under de båda undersökningsdagarna och tömma blåsan ofta. Dessutom erhåller patienten toilaxtabletter av oss för att minimera stråldosen till tarm.

    Utförande

    Undersökningen sker under två på varandra följande dagar. Efter en intravenös injektion av 111In-OctreoScan sker bildtagning med gammakamera efter 24 timmar som helkroppsscanning och tomografi kombinerad med röntgenundersökning (CT) för anatomisk korrelation.

    Vid behov kan även bildtagning ske 30 minuter respektive 48 – 72 timmar efter injektion. De tomografiska bilderna tillsammans med de anatomiska översiktsbilderna ger en möjlighet till bättre lokalisation av somatostatinreceptorernas distribution.

    Biverkningar

    Undersökningen i sig ger inget obehag. Vissa patienter med uttalad klaustrofobi kan ha svårigheter att ligga i gammakameran, men detta är sällsynt.Extravasal injektion av 111In-OctreoScan kan ge hög lokal stråldos, dock låg risk för (svårare) vävnadsskada vid rekommenderade aktiviteter.

    Faktaägare: Fredrik Hedeer
    Datum: 2018-04-25

  • Panoramaundersökning av tänder och käkar

    Bakgrund

    Panoramaundersökning har använts sedan 1960-talet. Undersökningen behöver oftast kompletteras med andra extraorala bilder och/eller intraorala bilder. Ibland behövs även komplettering med volymtomografi (CBCT) eller datortomografi (DT).

    Indikationer

    De vanligaste frågeställningarna är:

    • Patologiska tillstånd i tänder och käkar
    • Antal tandanlag
    • Mandibelfraktur, kompletteras alltid med fler undersökningar
    • Preoperativ och postoperativ undersökning i samband med anomalioperation 

    Kontraindikationer

    Inga.

    Förberedelser

    Undersökningen kräver inga förberedelser förutom att smycken i huvud- och halsregionen samt eventuell tandprotes eller avtagbar tandställning skall avlägsnas.

    Ta reda på om patienten är gravid. Var god ange i så fall detta på remissen.

    Utförande

    Bild tas när patienten står eller sitter. Metoden kräver att patienten kan vara stilla i minst 30 sekunder.

    Biverkningar

    Undersökningen medför inte några speciella obehag utöver de eventuella obehag patienten har av sitt sjukdomstillstånd.

    Bedömning/Svarsrutiner

    Vid elektiva undersökningar skickas svaret inom några dagar till remitterande läkare/tandläkare.

    Akuta undersökningar besvaras omgående och svaret skickas till remitterande läkare/tandläkare.

    Faktaägare: David Pellby
    Datum: 2017-03-07

  • PET-CT

    Bakgrund

    PET är en förkortning av positronemissions tomografi. PET visar fördelningen av ett givet radioaktivt spårämne. Bilden avspeglar funktion i vävnaden, exvis glukosmetabolism.

    Den kombineras med samtidigt registrerad röntgen-CT bild som visar det morfologiska/anatomiska korrelatet. I flertalet fall utförs CT som en diagnostisk CT med eventuell peroral och/eller intravenös kontrast.

    Indikationer

    Diagnostik, stadieindelning, monitorering, uppföljning och recidivdiagnostik av framförallt vissa tumörsjukdomar.

    Kontraindikationer

    • Avseende PET: Graviditet
    • Avseende CT: Graviditet

    I övrigt ingen kontraindikation vid undersökning utan intravenös kontrast.

    Kontraindikationer vid undersökning med intravenös kontrast:

    • Diabetes som behandlas med metformin, tex. Glucophage®
    • Överkänslighet mot jodkontrast
    • Högt kreatinin (nedsatt njurfunktion)

    Förberedelser

    I de flesta fall ombeds patienten att fasta 4 timmar före undersökningen och undvika ansträngande kroppsarbete och träning under dygnet innan undersökningen.

    Avseende undersökning med FDG: Patienter med diabetes skalll ha ett fasteblodsocker under 10mmol/L. Dock får insulin ej ha injicerats som fortfarande har effekt vid undersökningen.

    Utförande

    Avseende PET: Ett radioaktivt spårämne injiceras intravenöst. Efter en ackumuleringstid, oftast 1 timme, tas bilder över avsett område, ofta från nedom ljumskarna till skallbasnivå. Bildtagningen tar 20-30 min. I vissa fall får patienten betablockad och/eller diuretika.

    Avseende CT: Vid per oral kontrast användning får patienten dricka 1 liter kontrast under 60 minuter före undersökningen. Vid intravenös kontrast används samma venflon som vid injektion av det radioaktiva spårämnet.

    Undersökningstid

    Undersökningstiden är cirka 2 timmar.

    Nära kontakt med små barn skall undvikas de närmaste timmarna efter injektionen.

    Biverkningar/obehag

    • Avseende PET: Undersökningen är i sig inte förenad med några risker eller obehag.
    • Avseende CT: I samband med kontrastmedelsinjektion kan man uppleva en värmekänsla som snabbt går över. Överkänslighetsreaktioner mot kontrastmedel kan förekomma.

    Bedömning/svarsrutiner

    Bedömningsunderlaget utgörs av PET bilder, CT bilder och kombinerade PET-CT bilder. Resultatet av undersökningen beskrivs och bedömning skrivs. Korrelering görs mellan PET och CT. Jämförelse görs med ev. tidigare utförd undersökning. Om diagnostisk CT utförts innehåller svaret även en komplett beskrivning av denna.

  • Renografi

    Bakgrund

    Vid renografi studeras vardera njurens funktion non-invasivt med hjälp av ett radioaktivt spårämne. Sidofördelning av totala njurfunktionen beräknas. Såväl upptag som utsöndring studeras.

    Indikationer

    • Misstänkt avflödeshinder eller hydronefros.
    • Separat funktionsbedömning avseende höger resp vänster njure exempelvis inför njurdonation eller strålbehandling och vid ensidig njursjukdom.

    Kontraindikationer

    Patienten ska inte ha genomgått urografi eller angiografi de närmaste fem dagarna före undersökningen. Patienten bör inte ha fastat eller törstat dygnet före undersökningen. Untantag kan göras vid akuta undersökningar.

    Obs, ange serum-kreatinin på remissen! Höggradig uremi med kreatininvärden över cirka 400 m mol/l ger begränsat informationsvärde. Om möjligt bör undersökningen ej göras.

    Förberedelser

    Diuretika utsätts på undersökningsdagen.

    Utförande

    Patienten får dricka vatten (7ml/kg kroppsvikt) 60 min före bildtagningen. Därefter ges det radioaktiva spårämnet, 99mTc-MAG3, intravenöst. Undersökningen utförs i liggande med kontinuerlig bildtagning med gammakamera under 20 minuter. Under bildtagningen får patienten efter 10 min diuretika intravenöst. Viktigt att patienten ligger stilla under bildtagning.

    Undersökningstid

    Undersökningen tar cirka 1 tim 30 min.

    Biverkningar

    Inga kända biverkningar.

    Faktaägare: Ola Thorsson
    Datum: 2018-03-16

  • Sentinel Node Scintigrafi

    Bakgrund

    Metoden bygger på konceptet att sentinel node är den körtel som först tar emot dränage från tumör och om det går att utesluta metastaser i denna finns det ingen spridning till lymfkörtlarna. Sentinel node scintigrafi görs för att underlätta för kirurgen att hitta körteln.

    Indikationer

    Vid behandling av cancer är det viktigt att kunna diagnostisera eventuella metastaser till omkringliggande lymfkörtlar.

    Kontraindikationer

    Inga

    Förberedelser

    Inga

    Utförande

    99m Tc Nanocoll, som är en albuminkolloid injiceras ytligt i mjukvävnad kring tumören. Denna markör tas upp i lymfkärl och transporteras till de regionala lymfkörtlarna. Detta ger möjlighet till lokalisation av de lymfkörtlar som tar emot lymfa från det aktuella området.

    Biverkningar

    Undersökningen i sig ger inget obehag. Vissa patienter med uttalad klaustrofobi kan ha svårigheter att ligga i gammakameran, men detta är sällsynt.

    Bedömning/Svarsrutiner

    Subjektiv visuell bedömning av fokalt ökat upptag i scintigrammet. Remittent erhåller en pappersbild tillsammans med svaret.

    Faktaägare: Richard Pettersson
    Datum: 2018-03-16

  • Skelettscintigrafi

    Bakgrund

    Vid skelettscintigrafi studeras skelettets nybildning vilket påverkas av flera sjukdomsprocesser. Fosfatföreningar som t ex HDP, MDP, DPD tas upp i skelettet beroende på regionalt blodflöde och osteblastomsättning. Genom att binda en radioaktiv isotop (99mTc) till fosfatföreningen kan man med en gammakamera följa mineraliseringen vid nybildning av ben. Svaret innehåller en beskrivning av hur upptaget avviker från det normala och en bedömning av vad detta orsakas av.

    Indikationer

    Diagnostik och utredning av skelettmetastaser, osteit, frakturer (stressfraktur, odislocerad fraktur), metabola sjukdomar (tex Pagets sjukdom), proteslossning/infektion och ledsjukdomar.

    Kontraindikationer

    Inga kontraindikationer men försiktighet vid graviditet och amning.

    Förberedelser

    Inga specifika. Vid svåra smärttillstånd rekommenderas smärtlindrande premedicindering då bildtagningen kräver att patienten ligger stilla upp till 60 minuter. Detta ordineras av remitterande läkare.

    Utförande

    Det radioaktiva spårämnet injiceras intravenöst. 2-5 timmar senare genomföres helkroppsscanning alternativt statisk bildtagning av önskad skelettdel. Vid vissa tillfällen kompletteras undersökningen med tomografisk bildtagning (SPECT). I samband med denna utförs även en lågdos CT, framförallt för anatomisk lokalisation av de scintigrafiska fynden.

    Undersökningstid

    Cirka 15 minuter i samband med injektionen och 30-60 minuter i samband med bildtagningen 2-5 timmar senare.

    Biverkningar

    Undersökningen i sig ger inga obehag. Vissa patienter med uttalad klaustrofobi kan ha svårigheter att ligga stilla i gammakameran, men detta är sällsynt.

    Faktaägare: Eva Persson, Kajsa Olsson
    Datum: 2018-03-16

  • Spirometri (med ansträngningsprovokation, utökad)

    Bakgrund

    Undersökningen utförs för att belysa orsaken till ansträngningsrelaterade andningsbesvär. Oftast avser dessa misstanke om ansträngningsutlöst astma, men även andra frågeställningar som stämbandsdysfunktion kan vara aktuella. Vid misstanke om ansträngningsutlöst astma bör som regel spirometri med bronkdilatation ha gjorts och utfallit med normalt resultat. Förekomst av signifikant bronkkonstriktion vid arbete har hög specificitet för ansträngningsutlöst astma. Falskt negativt resultat förekommer hos individer med lindriga besvär. Pågående behandling med b2-stimulerare eller inhalationssteroider minskar undersökningens sensitivitet.

    Indikationer

    Misstanke om ansträngningsutlöst astma.

    Misstanke om stämbandsdysfunktion.

    Kontraindikationer

    God verbal kontakt mellan patient och undersökare är nödvändig. Tolk bör anlitas även i tveksamma fall.

    Patienten skall kunna förstå och följa instruktioner.

    Nyligen genomgången (<2 veckor) luftvägsinfektion.

    Patienten måste ha en viss vana vid att springa och kunna utföra ett tungt arbete under 8 minuter. Om patienten inte bedöms klara detta är metakolinprovokation ett gott alternativ.

    EKG-registrering görs inte rutinmässigt vid dessa provokationer eftersom det är svårt att få acceptabel kvalitet. Om det finns misstanke på både hjärt- och lungsjukdom görs lämpligen att arbetsprov på cykel först.

    Förberedelser

    Patienten får inte röka 4 timmar före undersökningen.

    Remitterande läkare bestämmer om patienten skall sätta ut eventuell medicinering inför undersökningen. Vi rekommenderar att såväl b2-stimulerare som inhalationssteroider sätts ut.

    Utförande

    Undersökningen utformas så att sannolikheten att utlösa en bronkkonstriktion är så stor som möjligt. Detta innebär

    • Arbetet utförs på löpmatta. Cykelarbete ger betydligt mindre sannolikhet för bronkkonstriktion.
    • Patienten andas torr, kall luft under ansträngningen.
    • Belastningen och hjärtfrekvensen ökar snabbt och bibehålles på så hög nivå som möjligt.
    • Arbetet pågår 6-8 minuter.
    • Spirometri och mätning av lungmotstånd utförs före, snarast efter arbete, 4 och 10 minuter efter arbete samt efter bronkdilatation.

    Undersökningstid

    Undersökningen tar 1,5-2 timmar.

    Biverkningar/obehag

    Patienten skall utföra ett maximalt arbete, vilket en del individer uppfattar som obehagligt.

    Under arbete andas patienten torr, kall luft via ett munstycke. Detta kan upplevas som obehagligt och ge torrhetskänsla i mun och svalg.

    b2-stimulerare, som ges i slutet av undersökningen, kan ge hjärtklappning och tremor.

  • Spirometri, utökad

    Bakgrund

    Vid utökad spirometri undersöks lungfunktionen genom mätning av olika lungvolymer och diffusionskapacitet. Reversibilitetstest utförs för att mäta om β2-stimulerare har någon effekt på VC och/eller FEV1. Vi mäter vitalkapacitetet (VC), forcerad exspiratorisk volym på 1 sekund (FEV1), total lungkapacitet (TLC), residualvolym (RV), funktionell residualkapacitet (FRC), luftvägsmotstånd samt diffusionskapacitet för CO, som ger mått på lungornas förmåga till alveolo-kapillär gastransport (DL,CO).

    Obstruktiv ventilationsinskränkning ses vid KOL/emfysem och astma. I symptomfritt intervall kan astmatiker dock ha normal spirometri.
    Restriktiv bild ses vid interstitiell lungsjukdom, volyminskränkning i thorax och vid neuromuskulär sjukdom.
    Vid misstanke att det finns inspiratorisk flödesbegränsning till följd av extrathorakalt andningshinder mäts även FIV1.
    Vid misstanke om muskelsvaghet kan även VC i liggande samt maximala inspiratoriska och exspiratoriska tryck mätas.

    Indikation

    Diagnostik och gradering vid misstänkt påverkan på lungfunktionen. Följa förlopp och/eller behandlingseffekt vid lungsjukdom. Preoperativ lungfunktionsbedömning.

    Kontraindikationer

    God verbal kontakt mellan patient och undersökare är nödvändig. Tolk bör anlitas även i tveksamma fall. 
    Patienten skall kunna förstå och följa instruktioner.
    Det är viktigt att remissen innehåller väsentlig information, så att vi kan avgöra om några mätningar, utöver rutinmätningarna, bör göras. Skicka helst elektronisk remiss.

    Förberedelser

    Patienten får inte röka 4 timmar före undersökningen. Inremitterande läkare bestämmer om patienten inför undersökningen skall sätta ut eventuell medicin eller ej. Har patienten inte fått något besked bör hon/han undvika β2-stimulerande medicin undersökningsdagen.

    Utförande

    Patienten sitter i en kroppsplethysmograf och andas i ett munstycke och med en näsklämma på näsan. Munstycket är anslutet till en mätutrustning, som registrerar olika lungvolymer. Patienten får efter instruktion utföra olika andningsmanövrar. För tillförlitliga mätningar krävs att patienten kan utföra andningsmanövrarna på ett optimalt och reproducerbart sätt.

    Resultaten bedöms i förhållande till referensvärden och i förhållande till eventuella tidigare undersökningar. Effekten av luftrörsvidgande medicin (reversibilitetstest) bedöms också.

    DL,CO påverkas av Hb. DL,CO-värdet korrigeras för avvikelser i Hb om ett Hb-värde som inte är äldre än 5 dagar finns tillgängligt. Både korrigerat och icke-korrigerat värde uppges då i svaret.

    Undersökningstid 

    Undersökningen tar cirka 1 timme.

    Biverkningar/Obehag

    β2-stimulerare, som ges vid reversibilitetstestet, kan ge hjärtklappning och tremor.

    Referenser

    Miller MR, Crapo R, Hankinson J, Brusasco V, Burgos F, Casaburi R, et al. General considerations for lung function testing. Eur Respir J 2005;26(1):153-61.
    Miller MR, Hankinson J, Brusasco V, Burgos F, Casaburi R, Coates A, et al. Standardisation of spirometry. Eur Respir J 2005;26(2):319-38.
    Wanger J, Clausen JL, Coates A, Pedersen OF, Brusasco V, Burgos F, et al. Standardisation of the measurement of lung volumes. Eur Respir J 2005;26 (3):511-22. 
    Pellegrino R, Viegi G, Brusasco V, Crapo RO, Burgos F, Casaburi R, et al. Interpretative strategies for lung function tests. Eur Respir J 2005;26(5): 948-68. 
    Graham, BL et al. 2017 ERS/ATS standards for single-breath carbon monoxide uptake in the lung. Eur Respir J 2017; 49: 1600016.

    Faktaägare: Ulrika Bitzén
    Datum: 2018-04-09

  • Transoesofagal ekokardiografi (TEE)

    Bakgrund

    Vid fetma, lungsjukdom eller av andra orsaker kan ultraljudssignalen vid transthorakal registrering hindras från att nå hjärtat. Undersökningen kan då istället göras med ultraljudsgivare nedförd i matstrupen bakom hjärtat. De flesta delar av hjärtat och den thorakala delen av aorta visualiseras i allmänhet bättre via esofagus. Ultraljudsgivaren vid transoesofagal ekokardiografi har även en högre frekvens vilket i sig ger en högre bildupplösning.

    Indikation

    Misstanke om endokardit, kardiell embolikälla, aortadissektion eller för att bättre bedöma klaff och klaffprotesers morfologi och funktion. I vissa fall även för att påvisa eller bättre visualisera intrakardiella tumörer eller shuntar, framförallt i förmaken.

    Kontraindikationer

    Esofagussjukdom, t.ex. cancer, varicer, divertiklar eller nyligen genomgången operation. Ökad blödningsbenägenhet (t.ex. INR >3.5 eller låga trombocyter) är en relativ kontraindikation. Bristande patientmedverkan är även en relativ kontraindikation.

    Förberedelser

    Patienten skall vara fastande minst fyra timmar före undersökningen. Inneliggande patienter skall ha venflon i höger arm. På grund av risk för felsväljning efter bedövningen av svalget får patienten inte intaga föda eller dryck förrän två timme efter undersökningen. Eventuell sedering nedsätter reaktionsförmågan och effekten som är dosberoende kan kvarstå i 12 timmar, varför bilkörning samma dag är kontraindicerad.

    Utförande

    Patienten ligger på en ultraljudsbrits eller i sjukhussäng. Undersökningen inleds med en vanlig transthorakal registrering om detta inte tidigare är gjort (se Transthorakal ekokardiografi (TTE). Svalget bedövas med lokalbedövningsspray (Xylocain®). Sedering ges vid behov i.v. Med patienten liggande i vänster sidoläge nedförs därefter en ca 14 x 12 mm ultraljudsgivare via munnen till matstrupen bakom hjärtat. Givaren brukar vara nedförd c:a 5-15 minuter av undersökningstiden.

    Undersökningstid

    Cirka 45 minuter.

    Biverkningar/Obehag

    Undersökningen uppfattas av de flesta patienter som obehaglig. Risken för allvarliga biverkningar är mycket låg (<1/1000). Ett flertal allvarliga biverkningar så som esofagus-perforation, allvarlig hjärtarytmi, hjärtsvikt, hjärtinfarkt och död finns beskrivna i enstaka fall.

    Faktaägare: Magnus Dencker
    Datum: 2017-12-21

  • Transthorakal ekokardiografi (TTE)

    Bakgrund

    Med ultraljud kan hjärtrummen, hjärtklaffarna och hjärtväggarna visualiseras och hjärtrummens storlek och funktion beräknas. Med dopplerteknik kan blodflödet mellan hjärtrummen och genom klaffar visualiseras och grad av stenos eller insufficiens bedömas.

    Indikationer

    Allmän diagnostik och utredning av hjärtsjukdom, särskilt för bedömning av höger- och vänster hjärtas dimensioner och funktion. Vid misstanke på vitium eller uppföljning av känt vitium. Misstanke om endokardit, intrakardiella tromber eller tumörer. Perimyokardit, särskilt för bedömning av perikardvätska. Bedömning av tryck i lungkretsloppet. Bedömning av proximala aorta acendens.

    Kontraindikationer

    Inga.

    Förberedelser

    Inga.

    Utförande

    Patienten ligger på en ultraljudsbrits (eventuellt i sjukhussäng). Med ultraljudsgivare mot bröstkorgen visualiseras och bedöms hjärtat.

    Undersökningstid

    Cirka 45 minuter.

    Biverkningar/Obehag

    Undersökningen har inga kända biverkningar.

    Faktaägare: Magnus Dencker
    Datum: 2017-12-21

  • Tryckmätning benens artärer – med eller utan gångprov

    Bakgrund

    Arteriella kärlförändringar, framför allt arterioskleros, drabbar ofta de nedre extremiteterna med förträngning, stenosering, av kärlet som följd. Stenosering kan leda till tryckfall inom det drabbade kärlområdet och begränsning av blodflödet.

    Nedsatt blodflöde i nedre extremiteterna ger ofta symtom från muskulaturen vid ansträngning. Vid uttalade förträngningar uppkommer besvär redan i vila i form av smärta och svårläkta sår. Distalt tryck, det vill säga systoliskt tryck i tå och ankel, mäts för att diagnostisera kärlsjukdom och för att kvantifiera dess svårighetsgrad. Vidare används undersökningen för att följa upp resultatet av behandling.

    Ett tidigt uttryck för kärlsjukdom i nedre extremiteterna är smärta vid gång. Hur långt man kan gå innan symtom uppträder är ett mått på sjukdomens svårighetsgrad. Vid förträngning i benens artärer sker tryckfall vid gång som kvarstår minuterna efteråt. Detta kan mätas och användas som hjälp i differentieringen mot andra orsaker till smärta vid gång.

    I svaret anges medelvärden för de olika blodtrycksnivåerna på vardera sida liksom ankel- och tåindex (systoliskt ankel- och tåtryck/armtryck). Vid gångprov anges gångsträcka (inklusive lutning och hastighet) liksom uppkomna besvär. Resultatredovisningen följs av tolkning/kommentar av undersökningsfynden, besvarande av frågeställning samt ev. jämförelse med tidigare undersökningar.

    Indikationer

    Diagnostik och kvantifiering av arteriell kärlsjukdom i nedre extremiteterna, till exempel vid oklara eller ansträngningsrelaterade bensmärtor, vid svårläkta bensår eller vid behandlingskontroll.

    Kontraindikationer

    Absolut kontraindikation för gångprov är anamnes eller nytillkomna EKG-förändringar tydande på färsk myokardprocess. För övrigt gäller samma kontraindikationer för gångprov som vid arbetsprov. Patienten bör kunna gå utan stöd. Några kontraindikationer för mätning av distalt tryck finns ej.

    Förberedelser

    Patienten får inte röka, snusa eller inta andra nikotininnehållande preparat/läkemedel två timmar före undersökningen.

    Utförande

    Undersökningen genomförs först med distal tryckmätning i vila. Tryckmätningen utförs oftast på stortå och ankel och avser det systoliska trycket. Undersökningen utförs med patienten liggande på brits och blodtrycksmanschetter appliceras proximalt runt ankel respektive tåns innerfalang samt kring armar. Manschettrycket pumpas upp till artärstas varefter trycket sänks stegvis. Återkomst av arteriellt flöde observeras med så kallas strain gauge (trådtöjningsgivare), fotocell eller med dopplergivare (ultraljud).

    Undersökningstid

    Cirka en timme.

    Biverkningar

    Gångprov innebär en belastning på hjärta och lungor men oftast är det lokala symtom från benen som begränsar gångsträckan och dessa kan medföra ett visst obehag. Liksom vid andra blodtrycksmätningar kan trycket från blodtrycksmanschetter medföra ett obehag. Allvarliga komplikationer i form av arytmi, hjärtinfarkt, astmaanfall etc. är mycket sällsynta.

    Faktaägare: Henrik Engblom
    Datum: 2018-01-22

     

  • Ultraljud av AV-fistel

    Bakgrund

    Kontroll av accessystemet med ultraljudsteknik kan utföras om det i samband med hemodialys uppstår misstanke på dysfunktion av dialysfistel/graft samt som postoperativ kontroll för att undersöka om fistelvenen är upparbetad. 

    Tillförande artärer, anastomos och fistelven undersöks visuellt med tvådimensionell ultraljudsteknik avseende förekomst av stenoser, trombmassa m.m. 

    Med dopplerteknik mäts flödeshastigheter och volymflöde. Volymflödet är ett viktigt mått vid bedömning av accessystemets funktion. Förträngningar i artärer påverkar blodets flödeshastighet. För gradering av stenos görs en sammantagen bedömning av maximal systolisk flödeshastighet, hastighetskvot (velocity ratio), flödesprofil och visuell bedömning av morfologin. Resultatet kan sedan ligga till grund för ställningstagande till vidare åtgärder, som exempelvis kirurgisk behandling/intervention.

    Indikationer

    Olika typer av problem vid dialys exempelvis högt ventryck/artärtryck, misstanke på stenos och/eller misstanke på aneurysm/pseudoaneurysm.

    Kontraindikationer

    Inga.

    Förberedelser

    Undersökning närmaste timmen efter dialys bör i möjligaste mån undvikas p.g.a. blödningsrisk.

    Utförande

    Patienten undersöks sittande/liggande på brits. Kärlen i armen följs i hela sin längd och flödeshastighet, flödesprofil, kärlens diameter och kärlmorfologi registreras och bedöms.

    Undersökningstid

    Ca 1 timme.

    Biverkningar/Obehag

    Inga.

    Faktaägare: Pia Sjöberg
    Datum: 2017-12-21

  • Ultraljud av benens artärer

    Bakgrund

    Vid misstanke på arteriosklerotisk sjukdom i nedre extremiteterna kan
    ultraljudsdiagnostik användas. Vid duplexundersökning undersöks benens artärer samt bäckenartärerna för att påvisa signifikanta stenoser och ocklusioner. Plaque och kärlväggar visualiseras genom tvådimensionell ultraljudsteknik. 

    Förträngningar i artärer påverkar blodets flödeshastighet. För gradering av stenos görs en sammantagen bedömning av maximal systolisk flödeshastighet, hastighetskvot (velocity ratio), flödesprofil (bifasisk eller monofasisk) och den visuella bedömningen av morfologin. Resultatet kan sedan ligga till grund för ställningstagande för vidare åtgärder, exempelvis kirurgisk behandling. Vidare utförs undersökningar postoperativt för bedömning av operationsresultat.

    Indikationer

    Misstanke på eller kontroll av stenoser i benets artärer (inklusive bäckenartärer). Postoperativ kontroll av grafter/rekanaliseringar.

    Kontraindikationer

    Inga.

    Förberedelser

    Patienten bör undvika större måltid ca 4 timmar före undersökningen. Mediciner kan tas som vanligt.

    Utförande

    Patienten undersöks liggande på brits vid undersökning av bäckenartärer,
    femoralartärer och a poplitea samt sittande på brits vid undersökning av
    underbenens artärer. Kärlen följs i hela sin längd och flödeshastighet, flödesprofil och kärlmorfologi registreras och bedöms.

    Undersökningstid

    1–1½ timme. Tiden är beroende av undersökningens omfattning, ett ben eller bilateralt, och om även underbensartärerna ska undersökas.

    Biverkningar/Obehag

    Inga

    Faktaägare: Pia Sjöberg
    Datum: 2017-12-21

  • Ultraljud av benens vener

    Bakgrund

    Vid insufficiens i vener (venklaffar) uppkommer ett patologiskt returflöde i dessa kärl. Detta kan påvisas och graderas med ultraljudsdiagnostik, där färgdoppler kombineras med pulsad doppler. Den venösa insufficiensen kan klassificeras som ytlig, djup, perforantinsufficiens eller en kombination av dessa. Ur behandlingssynpunkt är det viktigt att kunna skilja på dessa olika typer av insufficiens. Insufficiensen graderas med 3-gradig skala, 0 ingen insufficiens, 1 lätt-, 2 måttlig- och 3 kraftig insufficiens. Utbredning av eventuella posttrombotiska förändringar anges.

    Indikationer

    Bedömning av förekomst och grad av djup/ytlig insufficiens samt av insufficienta perforanter. Förekomst av posttombotiska förändringar. Typfall: varicer (åderbråck), bensår, oklar kronisk bensvullnad, värk, hudförändringar (missfärgning), samt kartläggning inför ställningstagande inför till behandling/ev operation.
    OBS Använd ej denna undersökningskod vid frågeställning akut ventrombos.

    Kontraindikationer

    Inga.

    Förberedelser

    Inga.

    Utförande

    Patienten undersöks stående på brits vid undersökning av femoralvener och v poplitea samt sittande på brits vid undersökning av underbensvener. För att påvisa reflux i det djupa/ytliga systemet samt i perforanter används manuell kompression distalt om proben. Vid undersökning av venerna proximalt på låren används valsalva-manöver (krystning). Observera således att pat måste kunna medverka och att pat måste kunna stå utan stöd en längre stund. Vid obesitas observera också att undersökningsbritsen inte klarar vikt ≥150kg.

    Undersökningstid

    1-1½ timme. Tiden är beroende av undersökningens omfattning (ett ben eller bilateralt).

    Biverkningar/Obehag

    Inga. 

    Faktaägare: Åsa Rydén Ahlgren. Datum: 2017-12-08

  • Ultraljud av bukaorta och a poplitea

    Bakgrund

    Med tvådimensionell ultraljudsbild av kärlväggarna kan diametern i bukaorta och a poplitea mätas. Ruptur av bukaortaaneurysm föregås ofta av en ökning av aneurysmets diameter, vilket motiverar regelbundna kontroller av aortadiametern vid kända aneurysm. Vid bedömning av bukaorta relateras diametern till ålder, kön och kroppsyta. Vid bukaortaaneurysm anges aneurysmets diameter, längd och förhållandet till njurartärerna samt ev. förekomst av trombmassa. Eftersom popliteaaneurysm är vanligt förekommande hos patienter med bukaortaaneurysm, bedöms även a poplitea vid första undersökningstillfället.

    Indikationer

    Misstanke på eller kontroll av bukaaortaaneurysm och/eller popliteaaneurysm.

    Kontraindikationer

    Inga.

    Förberedelser

    Patienten bör undvika större måltid ca 4 timmar före undersökningen. Mediciner kan tas som vanligt.

    Utförande

    Patienten undersöks liggande på en brits. Undersökaren håller ultraljudsproben över bukaorta/ a poplitea. Kärlet visualiseras direkt på bildskärm och diametern uppmäts.

    Undersökningstid

    15 - 30 min.

    Biverkningar/Obehag

    Inga biverkningar. Visst obehag kan upplevas vid tryck på buken.

    Faktaägare: Åsa Rydén Ahlgren. Datum: 2017-12-07

  • Ultraljud av halsens artärer

    Bakgrund

    Arterioskleros som drabbar halsens artärer kan ge upphov till stenos/ocklusion av kärlen och embolisering till hjärnan, vilket kan leda till allvarliga neurologiska följdtillstånd. Undersökning med ultraljud och dopplerteknik är non-invasiv, smärtfri och relativt lättillgänglig, vilket gör den till förstahandsmetod vid utredning av halskärlssjukdom. Undersökningen syftar till att kartlägga förekomst av plack i
    carotisområdet och till att gradera ev. stenos i a. carotis interna med hjälp av visuellt intryck, uppmätta flödeshastigheter och flödesprofiler. Flödesriktningen i a. opthalmica kan vara till hjälp för bedömning av höggradig stenos/ocklusion i a. carotis interna. Flödesriktningen i a. vertebralis kan vara vägledande i bedömningen av stenos i a. subclavia.

    I utlåtandet anges eventuell förekomst av plack och signifikanta stenoser, vilka graderas. Flödesriktning i a vertebralis anges och vid täta a. carotis
    internastenoser anges även a ophtalmicas flödesriktning. Vid subclavian steal syndrome ses bl.a. omvänd flödesriktning i a vertebralis på samma sida som subclaviastenosen, ibland först efter artärstasprovokation i samma arm.

    Indikationer

    Misstanke om embolisering till hjärnan. Uppföljning av känd carotisstenos.
    Kontroll efter kirurgiskt åtgärdad carotisstenos. Före hjärtkärlkirurgi när blåsljud finns på halsen eller misstanke om tidigare embolisering till hjärnan. Vid misstanke om a subclavian steal syndrome. Misstanke om dissektion. Utredning av blåsljud på halsen.

    Kontraindikationer

    Inga.

    Förberedelser

    Inga speciella.

    Utförande

    Patienten undersöks liggande med huvudet lätt vridet åt vänster resp. höger sida beroende på vilken sida som undersöks. Kärlanatomi och flöden beskrivs. Förekomst av väggförändringar och plack bedöms från 2D-bilden. En beskrivning av väggförändringar och plack avseende utseende och utbredning ritas eventuellt in i figur. Stenosgradering i a. carotis interna utförs genom bestämning av maximal systolisk och slutdiastolisk flödeshastighet samt flödesprofiler. Flödesriktningen och ev. profil bestäms i a vertebralis och ev. i a. ophtalmica.

    Undersökningstid

    Cirka 1 timme.

    Biverkningar

    Inga.

    Faktaägare: Pia Sjöberg
    Datum: 2017-12-21

  • Vilo-EKG

    Bakgrund

    Vilo-EKG är näst efter hjärtauskultation den vanligaste diagnostiska hjärtundersökningen i sjukvården. Undersökningen är rik på värdefull diagnostisk information, men är ändå riskfri, billig och enkel att utföra.

    Den elektriska aktiviteten som uppstår då hjärtats förmak och kamrar genomgår depolarisation/repolarisation registreras med hjälp av 10 elektroder placerade på anatomiskt väldefinierade punkter på kroppen. Från dessa punkter får man fram 12 så kallade EKG-avledningar, vilka ligger till grund för tolkning.

    Indikatorer

    Diagnostik och utredning av misstänkt hjärtsjukdom, t.ex. vid oklar bröstsmärta, rytmrubbning, infarktdiagnostik. Preoperativ utredning eller screening. Utredning inför insättning av speciell terapi.

    Kontraindikationer

    Inga

    Förberedelser

    Inga patientförberedelser. Kopia på eventuellt närmast föregående EKG ska bifogas, om detta ej finns registrerat i central EKG-databas.

    Utförande

    Med patienten liggande på undersökningsbrits appliceras elektroder på extremiteter och bröstkort och EKG-signalen avleds. Sängbunden patient undersöks på vårdavdelning.

    Registreringen sker enligt Cabrera-systemet. Detta innebär att avledningarna i frontalplanet presenteras i ordningen aVL, I -aVR, II, aVF, III. För prekordialavledningarna gäller att vi registrerar V1-V6 på vuxna och V4R, V1, V2, V4, V5, V6 på barn under 7 år. I enlighet med svensk rutin är standard pappershastighet 50 mm/s för de registreringar som används för bedömning av morfologi.

    Elektrodernas placering

    Extremitetsavledningar:

    • Svart: Höger ben
    • Grön: Vänster ben nedanför knät
    • Röd: Höger arm nedanför armbågen
    • Gul: Vänster arm nedanför armbågen

    Precordialavledningar:

    • V1: I 4:de revbensmellanrummet vid högra bröstbenskant
    • V2: I 4:de revbensmellanrummet vid vänster bröstbenskant
    • V3: Diagonalt mellan V2 och V4
    • V4: I 5:te revbensmellanrummet i medio-klavikularlinjen. Motsvarande punkt på höger sida om bröstkorgen kallas V4R.
    • V5: I höjd med V4, i främre axillarlinjen
    • V6: I höjd med V4 och V5, i mellersta axillarlinjen

    Undersökningstid

    10-20 minuter

    Biverkningar

    Inga

    Faktaägare: Anders Nelsson, Parisa Torabri
    Datum: 2018-03-20

Tack för att du kontaktar oss, vi har tagit emot dina synpunkter

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Läs om hur Region Skåne hanterar personuppgifter