Riskbruk av alkohol

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

ICD-10-SE

Z72.1 Alkoholbruk

Primärvård

Bedömning och behandling i de flesta fall

Specialiserad vård

Bedömning och behandling i medicinskt mer komplexa fall

Alkoholkonsumtion ökar risken för ohälsa och för tidig död. Många somatiska och psykiska symtom kan vara relaterade till alkohol. Att tidigt uppmärksamma alkoholbruk som möjlig orsak till det patienten söker för kan förbättra hälsan, spara liv och bidra till att begränsa onödiga utredningar eller behandlingar.

Definition

Med riskbruk av alkohol avses en:

hög genomsnittlig konsumtion – mer än 14 standardglas per vecka för män samt mer än 9 standardglas per vecka för kvinnor
intensivkonsumtion – minst 5 standardglas för män respektive minst 4 standardglas för kvinnor vid ett och samma tillfälle.

Med ett standardglas avses:

50 cl folköl
33 cl starköl (50 cl starköl motsvarar 1,5 standardglas)
12–15 cl vin
8 cl starkvin eller
4 cl sprit.

Standardglas

Epidemiologi

Alkohol är i Sverige den sjätte största riskfaktorn för ohälsa och för tidig död.
Andelen personer med riskbruk år 2018 var 14 %, vilket är en minskning sedan 2004 (18 %).
Nästan dubbelt så många män har riskbruk jämfört med kvinnor.
Andelen äldre kvinnor med riskbruk har mer än fördubblats 2018 jämfört med 2004.
Andelen yngre med riskbruk är högre än andelen äldre.
Andelen skolelever som någon gång druckit sig berusade har mer än halverats sedan mitten av 1980-talet.

Riskgrupper

Det är särskilt angeläget att uppmärksamma riskbruk av alkohol vid:

somatisk sjukdom – diabetes, astma, KOL, cancer, hjärt-kärlsjukdom, långvarig smärta
psykisk sjukdom – schizofreni eller depression
funktionsnedsättning – fysisk, psykisk eller kognitiv
social sårbarhet – låg socioekonomisk ställning
biologiska riskmarkörer – högt blodtryck, blodfettsrubbningar, övervikt eller fetma
andra riskfaktorer – flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt eller en olycksfallsskada
graviditet
inför operation.

Anamnes

Prata om patientens alkoholvanor kopplat till det patienten söker för.
Identifiera patientens alkoholvanor muntligt eller med ifyllt formulär Samtalsunderlag om levnadsvanor som utgångspunkt.
Bedöm om riskbruk, beroende eller skadligt bruk föreligger gärna med hjälp av skattningsinstrument.

Samtalsunderlag om levnadsvanor bygger på indikatorfrågor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor. Det kan med fördel skickas hem till patienten före besöket. Patienten är då bättre förberedd.

Samtalsunderlag om levnadsvanor

För att få en uppfattning om patienten har utvecklat ett beroende eller skadligt bruk kan CAGE (cut down, annoyed, guilty och eye-opener) eller AUDIT (alcohol use disorders identification test) vara till hjälp.

CAGE

AUDIT

Tolkning av AUDIT

Status

Allmäntillstånd
Blodtryck – högt eller svårbehandlat

Laboratorieprover

Överväg laboratorieprover med alkoholmarkör vid misstanke om riskbruk, beroende eller skadligt bruk.

Handläggning vid behandling

Enkla råd bör ges till alla personer med riskbruk som en fortsättning på anamnesen.
Rådgivande samtal och kvalificerat rådgivande samtal rekommenderas i de flesta fall och bör kunna erbjudas.
Råden bör kopplas till det patienten söker för.
Råd är särskilt viktigt i vissa grupper samt inför operation.

Råd inför operation

Riskbruk av alkohol kan fördubbla risken för infektioner, komplikationer och död i samband med kirurgi.
Alkoholfrihet minst 4 veckor och helst 8 veckor före och efter kirurgi kan halvera risken.
Alla patienter som ska opereras bör få information om, och vid behov professionellt stöd för, att avstå från både rökning och alkohol.

Enkla råd

tar normalt mindre än 5 minuter och innefattar allmän information och korta standardiserade råd om betydelsen av riskbruk
kan vara att föreslå att patienten försöker halvera sin konsumtion fram till förnyad kontakt efter några veckor
kan kompletteras med skriftlig eller digital information om vinster med att minska sin alkoholkonsumtion.

Rådgivande samtal

tar vanligen 5 – 15 minuter men ibland upp till 30 minuter
bör kunna genomföras av all vårdpersonal med självständig vårdkontakt eller att vårdpersonalen har kunskap om vart patienten kan remitteras
kan inkludera motiverande strategier (MI) och kompletteras med olika hjälpmedel samt uppföljning.

Rådgivande samtal är särskilt motiverat hos följande grupper:

vuxna med särskild risk
vuxna som ska genomgå operation
barn och unga under 18 år
gravida.

Motivationsbedömning vid riskbruk av alkohol

Ambivalenskorset - Riskbruk av alkohol

Dokumentation

Följande KVÅ-koder kan tillämpas vid dokumentation:

DV121 Enkla råd om alkoholvanor

DV122 Rådgivande samtal om alkoholvanor

DV123 Kvalificerat rådgivande samtal om alkoholvanor

Alkoholberoende, Skånelistan med Bakgrundsmaterial

Remissindikation

Bedömning och handläggning i medicinskt mer komplexa fall

Etanol är en toxisk substans, som är både fett- och vattenlöslig och därmed når och kan skada alla kroppens celler och organ.
Hög genomsnittlig konsumtion ökar också risken för olika former av cancer, psykiska besvär och sociala problem. En fjärdedel av all essentiell hypertoni orsakas av alkohol.
Intensivdrickande ökar risken för akuta problem som olycksfall, våld, sociala problem och psykiska störningar.

För rådgivande samtal är uppföljning av stor betydelse och bör planeras för, via besök, brev, telefon eller digitalt.

Socialstyrelsen samlar årligen in uppföljningsindikatorer avseende regionernas arbete med levnadsvanor.

Indikatorer för nationella riktlinjer, Socialstyrelsen

Kvalitetsindikatorer för alkoholbruk i Primärvårdskvalitet.

Kvalitetsindikatorkatalog, Primärvårdskvalitet

Så kan du ändra dina alkoholvanor, 1177

Alkoholberoende, 1177

Alkoholhjälpen

Alkohollinjen

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, Socialstyrelsen

Alkohol, Folkhälsomyndigheten

Publicerat: 2021-01-26
Giltigt till: 2024-01-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne