Otillräcklig fysisk aktivitet

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Bedömning och behandling i de flesta fall
  • Bedömning och behandling i enstaka fall

Fysisk aktivitet har gynnsamma effekter både för att förebygga och behandla en mängd sjukdomar och riskfaktorer.

Fysiskt aktiva personer har exempelvis en lägre risk för bland annat hjärt- och kärlsjukdom, flera vanliga cancersjukdomar, demens, depression, typ 2-diabetes, högt blodtryck, blodfettsrubbning, benskörhet samt övervikt och fetma. Fysiskt aktiva personer vinner dessutom upp till 7-8 år i livslängd och 4-5 år av full hälsa.

Den som redan har haft en hjärtinfarkt och inte röker, är fysiskt aktiv och äter hälsosamt har 74 % lägre risk att drabbas av en ny hjärtinfarkt, stroke eller död redan inom de första 6 månaderna efter hjärtinfarkten.

Ungefär en tredjedel av den vuxna befolkningen, motsvarande 2,7 miljoner personer i åldrarna 18-84 år, är otillräckligt fysiskt aktiva.

Otillräcklig fysisk aktivitet definieras som mindre än 150 minuters fysisk aktivitet i veckan med måttlig intensitet (exempelvis rask promenad) eller mindre än 75 minuter per vecka med hög intensitet (exempelvis löpning).

All kroppsrörelse som ökar energiförbrukningen utöver viloförbrukning räknas som fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet kan delas upp i aerob- och muskelstärkande träning:

  • Aerob fysisk aktivitet utmärks av att energibehovet i första hand täcks av processer som förbrukar syre, exempelvis promenader och löpning. Intensiteten kan variera från låg till mycket hög.
  • Muskelstärkande fysisk aktivitet eller styrketräning är fysisk aktivitet som syftar till att bibehålla eller förbättra muskulär styrka.

För friska personer rekommenderas aerob fysisk aktivitet med måttlig intensitet (motsvarar till exempel rask promenad) minst 150 minuter i veckan eller minst 75 minuter med hög intensitet (motsvarar till exempel löpning) fördelat på minst tre av veckans dagar. Måttlig och hög intensitet kan kombineras för att uppnå en total aktivitetstid om minst 150 minuter i veckan.

Exempel på 150 minuter med måttlig intensitet:

  • 30 minuters rask promenad 5 dagar per vecka
  • 50 minuters rask promenad 3 dagar per vecka.

Exempel på 75 minuter med hög intensitet:

  • 25 minuters löpning 3 dagar per vecka
  • 15 minuters löpning 5 dagar per vecka.

Exempel på en kombination av måttlig och hög intensitet motsvarande 150 minuters aktivitetstid:

  • 30 minuters rask promenad 3 dagar per vecka och 15 minuters löpning 2 dagar per vecka
  • 25 minuters rask promenad 2 dagar per vecka och 25 minuters löpning 2 dagar per vecka.

Dessutom rekommenderas:

  • muskelstärkande fysisk aktivitet (styrketräning) minst två gånger per vecka
  • att undvika långvarigt stillasittande genom att ta regelbundna pauser med någon form av muskelaktivitet under några minuter.

Äldre personer över 65 års ålder bör utöver rekommendationer för fysisk aktivitet hos friska personer även träna balans.

För personer med särskild risk kan det vara aktuellt med högre dos och/eller särskilt anpassad fysisk aktivitet. Vid exempelvis diabetes typ 2 eller fetma rekommenderas dubbel dos.

Exempel på personer med särskild risk är de som har:

  • en kronisk sjukdom, som hjärt- och kärlsjukdom, cancer, diabetes, astma, KOL, artros, långvarig smärta, depression eller fetma
  • en funktionsnedsättning
  • en social sårbarhet
  • biologiska riskmarkörer
  • flera ohälsosamma levnadsvanor samtidigt.

För specifika rekommendationer till patienter med särskild risk se FYSS och respektive tillstånd i kunskapsstödet. Rekommendationerna ska alltid individanpassas efter varje persons preferenser, hälsotillstånd och situation.

Uppmärksamma patientens fysiska aktivitetsnivå muntligt eller genom att låta patienten besvara formuläret Samtalsunderlag om levnadsvanor. Det bygger på indikatorfrågor i Socialstyrelsens nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor.

Det är ofta en fördel att skicka formuläret hem till patienten före besöket. Patienten är då bättre förberedd. Använd formuläret som utgångspunkt för samtalet med patienten.

Samtalsunderlag om levnadsvanor

Uppmuntra personer som redan är tillräckligt fysiskt aktiva att fortsätta att vara det. Ge förstärkning genom att informera om vilken betydelse aktiviteten har i allmänhet och specifikt hur den kan påverka just den här personens hälsotillstånd och eventuella sjukdomar.

Handboken FYSS (Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling) är ett evidensbaserat kunskapsstöd, som beskriver hur fysisk aktivitet kan användas för att förebygga och behandla en mängd olika sjukdomstillstånd.

FYSS - evidensbaserat kunskapsstöd

eFYSS - digitalt kunskapsstöd

Alla personer med otillräcklig fysisk aktivitet bör enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer få enkla råd som en naturlig fortsättning på anamnesen.

Enkla råd tar normalt mindre än 5 minuter och innefattar allmän information och korta standardiserade råd om betydelsen av fysisk aktivitet.

Råden kan kompletteras med skriftlig eller digital information om vinster med fysisk aktivitet och exempel på lämpliga aktiviteter.

Rådgivande samtal är tidsmässigt mer omfattande än enkla råd och tar vanligen 10–15 minuter, men ibland upp till 30 minuter.

Rådgivande samtal är den åtgärdsnivå som oftast rekommenderas av Socialstyrelsen och som har god dokumenterad effekt. En förstärkt effekt kan uppnås om samtalet kombineras med:

  • skriftlig ordination (Fysisk aktivitet på Recept, FaR)
  • monitorering med aktivitetsmätare och aktivitetsdagbok
  • uppföljning efteråt.

FaR - Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet, Folkhälsomyndigheten

Ta reda på personens inställning till fysisk aktivitet och skapa dig en uppfattning om personens förändringsbenägenhet. Stöd personen att bli mer fysiskt aktiv anpassat till ålder, hälsa, risknivå och förändringsbenägenhet. För många är det lättare att börja med en kort daglig aktivitet med måttlig intensitet.

Samtalet kan inkludera motiverande strategier.

Motivationsbedömning vid otillräcklig fysisk aktivitet.pdf

Ambivalenskorset Motivation för fysisk aktivitet.pdf

Samtalsunderlag om levnadsvanor blankett.pdf

Kvalificerat rådgivande samtal innebär en mer intensiv åtgärd som ofta kräver fler och längre sessioner samt personal som är utbildad i ämnet och den metod som används.

Följande KVÅ-koder kan tillämpas vid dokumentation: DV131 Enkla råd om fysisk aktivitet DV132 Rådgivande samtal om fysisk aktivitet DV133 Kvalificerat rådgivande samtal om fysisk aktivitet DV200 Utfärdande av recept på fysisk aktivitet.

För både rådgivande och kvalificerat rådgivande samtal är uppföljning av stor betydelse och bör alltid göras. Detta kan till exempel ske via besök, brev, telefon eller digitalt.

Socialstyrelsen samlar årligen in uppföljningsindikatorer avseende regionernas arbete med levnadsvanor.

Indikatorer för nationella riktlinjer, Socialstyrelsen

Kvalitetsindikatorer för fysisk aktivitet i Primärvårdskvalitet

Kvalitetsindikatorkatalog, Primärvårdskvalitet

Träning och fysisk hälsa, 1177 Vårdguiden

FaR - fysisk aktivitet på recept, 1177 Vårdguiden

Rörelse är livsviktigt, 1177 Vårdguiden

Att hålla sig i form som senior, 1177 Vårdguiden

Koll med stegräknare, 1177 Vårdguiden

Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, Socialstyrelsen

Vårdprogram i praktiken - Fysisk aktivitet, Region Skåne

FaR - Fysisk aktivitet på Recept, Skåneidrotten

Aktivitetsutbud FaR, Skåneidrotten

Webbinarium e-Fyss, ett digitalt stöd vid rekommendation av fysisk aktivitet, Region Skåne

Publicerat: 2020-04-29
Giltigt till: 2022-06-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne