Vattkoppor

AKO Skåne-riktlinje för primärvården (B01- Varicellae).

Primärvård

  • Vattkoppor sköts oftast i primärvården

Specialistmottagning

  • Gravida kvinnor bör bedömas av obstetriker/infektionsläkare
  • Nyfödda (< 14 dagar) och barn med allvarlig sjukdom sköts av barnläkare
  • Immunosupprimerade vuxna (med infektion och efter exponering) sköts av infektionsläkare
  • Vattkoppor (agens Varicella Zoster virus) börjar oftast med feber och värk i kroppen något dygn.
  • Därefter uppstår ett kliande, blåsformigt utslag (klara blåsor som lätt går sönder) på rodnad bas. Oftast först på bål, senare i ansikte, hårbotten och munhåla. Kopporna torkar in till skorpor.
  • Klådan brukar vara svår. Hosta är mycket vanligt (vattkoppor i luftrörens slemhinnor).

Komplikationer

  • Infektion i blåsorna av exempelvis stafylokocker och grupp A streptokocker kan förekomma. Varicella och streptokocker grupp A samtidigt ger ofta allvarlig infektion.
  • Ovanligare är penumonit, meningit och encefalit.
  • Purpura Fulminans är en ovanlig komplikation men ett akut livshotande tillstånd. Infektionen leder till mikrovaskulära tromboser, med hudinfarkt och blödning. Ofta kraftigt allmänpåverkade patienter med feber, hypotension, blödningar. Lesionerna är karakteristiska med erytem, central blåsvart nekros, ofta smärtsamma och indurerade.
  • Särskilt allvarlig är varicella om den drabbar personer med nedsatt immunförsvar.
  • Reaktivering av varicella zoster virus i form av bältros är en senkomplikation som, särskilt hos äldre och immundefekta, kan ge svåra långvariga smärtor.
  • Varicella zoster virus kan även reaktiveras i CNS (patienten har då sällan blåsor i huden) och ge symtom som encefalit, meningit, facialispares. Stroke orsakad av vaskulit förekommer också.

Gravida och nyfödda

  • Gravida kan ibland få pneumonit och för tidiga sammandragningar.
  • En liten risk finns för fosterskador (neurologiska, kongenitalt varicellasyndrom) om en gravid kvinna insjuknar under de 20 första graviditetsveckorna, vilket dock är ovanligt.
  • Om ett foster infekteras senare under fostertiden/neonatalt finns ökad risk för herpes zoster, främst under de första levnadsåren.
  • Infektion kring tiden för partus kan få allvarligt förlopp, om inte barnet får immunoglobulin (se länk).

Status

  • Diagnos ställs utifrån den typiska kliniska bilden men kan i sällsynta fall behöva bekräftas genom direktdiagnostik av virus från blåsor, eller serologi.

Differentialdiagnoser

  • Herpes simplex – primärinfektion
  • Impetigo
  • Herpes zoster (följer oftast ett dermatom)
  • Steven-Johnson (kan ge små blåsor/sår i hud och slemhinnor, ofta med liten nekros centralt)

Barn

  • Antiviral behandling behövs sällan då sjukdomen oftast är lindrig.
  • Vid svår klåda, överväg antihistamin. Barn 1-5 år: 1,25 mg Aerius® (2,5 ml oral lösning) x 1. Barn 6-11 år: Desloratadin 2,5 mg x 1.
  • Barn med allvarlig sjukdom som vid immunosuppression, kronisk lungsjukdom eller malignitet bör behandlas med antivirala medel. Remiss till barnläkare.
  • När vattkoppor konstateras hos barn på en förskola, har smittspridning ofta redan skett. Barnets allmäntillstånd avgör när barnet kan gå på förskola, men barnet räknas vara smittfritt när krustorna torkat in.

Vuxna

  • Erbjud antiviral behandling till alla över 18 år då de riskerar ett allvarligare sjukdomsförlopp.
  • Valaciklovir 1 g x 3 i 7 dagar, snarast. Helst inom 24 timmar från blåsdebut men kan övervägas upp till 72 timmar efter blåsdebut. Dossänkning kan behövas vid nedsatt njurfunktion.
  • Gravida ska alltid behandlas efter vecka 36. Remiss till obstetriker/infektionsläkare.
  • Immunosupprimerade, exempelvis patienter med prednisolon > 15 mg/dag, TNF-alfa-hämmare eller hematologisk malignitet, kan behöva intravenös behandling. Remiss till infektionsläkare.

Profylax

  • Immunosupprimerade barn eller vuxna som exponerats för varicella zoster kan behöva hyperimmunglobulin inom 72 timmar. Kontakta barn-/infektionsläkare.

Vaccin mot vattkoppor

  • Vaccin mot varicella ingår inte i det nationella vaccinationsprogrammet.
  • Vissa riskgrupper kan behöva vaccineras (via barnläkare). Övriga som önskar kan vända sig till vaccinationsenhet/vårdcentral.
  • Vaccinet är ett försvagat levande virus och har få biverkningar.
  • Det ger bra skydd mot klinisk varicellae och effekten är troligen livslång efter två doser.

Vaccin mot bältros

  • Bältrosvaccin (för personer > 50 år) syftar till att minska risken för postherpetisk neuralgi, men skyddar måttligt och har endast effekt 5-7 år.
  • Bältrosvaccination kan övervägas utifrån en individuell bedömning, med Socialstyrelsens vägledning och på patientens egen bekostnad. Generella råd är att vänta till efter 65 års ålder, och om patienten haft bältros vänta minst fem år eller avstå helt, då patienten har partiellt skydd.

Remissindikation

  • Gravida kvinnor – akut kontakt med obstetriker/infektionsläkare.
  • Nyfödda (< 14 dagar) och barn med allvarlig sjukdom ska bedömas akut av barnläkare, ring gärna innan för hänvisning till isoleringsrum.
  • Immunosupprimerade vuxna/barn remitteras akut till infektions-/barnklinik vid sjukdom eller behov av profylaktisk behandling, ring gärna innan för hänvisning till isoleringsrum.

Publicerat: 2018-06-05
Giltigt till: 2020-11-30
Faktaägare: AKO Skåne

Tack för att du kontaktar oss, vi har tagit emot dina synpunkter

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Läs om hur Region Skåne hanterar personuppgifter