Tuberkulos

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån regionalt vårdprogram (Tuberkulos A16-P, Latent tuberkulos Z22.8A).

Primärvård

  • Hälsoundersökning/bedömning och initial utredning vid misstänkt latent tuberkulos
  • Vid misstanke om aktiv sjukdom – telefonkontakt med mottagande instans

Specialistmottagning

  • Fortsatt utredning och behandling vid latent eller aktiv tuberkulos på infektions- eller barnmottagning

Latent tuberkulos (LTBI) är en påvisbar immunreaktion mot tuberkulos-antigen utan symtom på aktiv sjukdom och utan smittsamhet

Epidemiologi

  • En fjärdedel av jordens befolkning är bärare av tuberkulosbakterier.
  • 5–10 % av personer med LTBI utvecklar aktiv sjukdom, oftast inom 2 år efter smittotillfället.
  • Förebyggande behandling av LTBI anses minska risken med 60–90 %.
  • Högst andel multiresistent tuberkulos finns i länder som motsvarar forna Sovjetunionen.
  • Incidensen av tuberkulos i Sverige är cirka 5/100 000 invånare och år.
  • Av nyinsjuknade i tuberkulos är ungefär 90 % utlandsfödda där majoriteten insjuknar inom några år efter ankomst.

Etiologi

Tuberkulos orsakas av Mycobacterium tuberculosis som oftast drabbar lungor men som kan engagera de flesta organ, som lymfkörtlar, skelett, tarm, urinvägar. Barn < 5 år har en kraftigt ökad risk att insjukna och få spridd sjukdom, i exempelvis centrala nervsystemet.
Smittan är luftburen via upphostningar från person med lungengagemang.

Tuberkulos vid graviditet

  • Viss riskökning för aktivering av latent tuberkulos post partum (≤ 6 månader efter förlossningen)
  • Aktiv tuberkulos hos en gravid kvinna ger ofta diffusa symtom och innebär ökad risk för smittöverföring till foster
  • Regionala riktlinjer finns (Relaterad information)

Symtom

Symtom på aktiv sjukdom hos tonåringar och vuxna:

  • hosta > 3 veckor
  • långdragen feber
  • nattsvettningar
  • ofrivillig viktnedgång eller avmagring

Symtom vid engagemang i andra organ är förstorade oömma körtlar, led-/skelettsmärta, tarmsymtom, huvudvärk, nackstelhet, personlighetsförändring.

Tuberkulos vid graviditet

  • Aktiv tuberkulos ger ofta diffusa symtom och innebär ökad risk för smittöverföring till foster.
  • Viss riskökning för aktivering av latent tuberkulos föreligger upp till 6 månader efter förlossningen (regionala riktlinjer finns).

Anamnes

  • Födelse- eller ursprungsland
  • Tid för ankomst till Sverige, flyktväg (vistelse i flyktingläger)
  • Tidigare tuberkulos, eventuell behandling
  • Arbete inom hälso- och sjukvård i hemlandet
  • Kända omgivningsfall
  • BCG-vaccination

Status

  • Allmäntillstånd – feber, ärr efter BCG
  • Lungor – förhöjd andningsfrekvens, dämpning, auskultationsfynd
  • Buk
  • Ytliga lymfkörtlar

Handläggning vid utredning

  • Misstänkt aktiv tuberkulos, prover tas via specialiserad vård
  • Misstänkt latent tuberkulos eller hälsoundersökning, ta Quantiferontest, ibland PPD.
  • Positivt Quantiferontest/PPD eller anamnes som kan tyda på tidigare (eventuellt behandlad) tuberkulos, gör en lungröntgen.
  • Asymtomatisk patient som haft (och eventuellt behandlats för) en aktiv tuberkulos, som nu har normalt Quantiferontest och normal lungröntgen, behöver inte behandlas eller remitteras.

Hälsoundersökning

Screening avseende tuberkulos bör ingå vid hälsoundersökning av patient, vars ursprungsland har hög förekomst av tuberkulos. Varje region ska enligt lag erbjuda asylsökande och vissa anhöriginvandrare (anknytningar) hälsoundersökning till och med 6 år efter beviljat uppehållstillstånd (av respektive landsting).

Laboratorieprover

Quantiferontest

  • Ta test på vuxna och barn ≥ 2 år (provtagningsteknik viktig).
  • Ett svar "inom gråzonen" tolkas som positivt.
  • Vid indeterminant (icke bedömbart) svar, ta nytt prov.
  • Om fortsatt indeterminant svar, sätt PPD.
  • Observera att 15-20 % med aktiv tuberkulos kan ha negativt Quantiferontest.

PPD

  • Sätt PPD på barn < 2 år eller om upprepat indeterminant Quantiferontest.
  • PPD ≥ 10 mm tolkas som positiv för friska vuxna och vaccinerade barn.
  • PPD ≥ 6 mm tolkas som positiv för ovaccinerade barn under 18 år.

Bilddiagnostik

Vid remiss till lungröntgen, fråga efter tecken till aktiv eller genomgången tuberkulos.

Differentialdiagnoser

  • Lungcancer
  • Atypisk pneumoni, astma
  • Vid engagemang i andra organ: lymfom, meningit, led- eller ryggsjukdom

Handläggning vid behandling

Patientinformation är en mycket viktig del av behandlingen, information om symtom på aktiv sjukdom och att den kan aktiveras närsomhelst i livet.

Smittskydd

  • LTBI är inte anmälningspliktig och eventuell behandling är frivillig.
  • Aktiv tuberkulos anmäls till Smittskydd Skåne och behandlas inom specialiserad vård.

Vaccination

  • Specialistutbildad distrikts- eller barnsjuksköterska kan ordinera BCG-vaccination till barn i riskgrupper.
  • Till icke riskbarn ska läkare ta ställning och ordinera vaccination enligt Rikshandboken.

Läkemedelsbehandling

Patient med LBTI erbjuds ofta profylaktisk behandling i 3–9 månader via specialiserad vård. Inför eventuell behandling görs en riskvärdering för insjuknande och allvarliga biverkningar vid behandling.

Remissindikation till infektions- eller barnmottagning

  • Misstänkt aktiv tuberkulos – kontakta omgående mottagande instans.
  • Positivt Quantiferontest eller PPD – initiera/utför lungröntgen och skicka remiss (oavsett incidens av tuberkulos i det land patienten kommer ifrån).
  • Vid tveksamhet – kontakta specialiserad vård för samråd.

Publicerat: 2019-12-05
Giltigt till: 2021-12-31
Faktaägare: AKO Skåne

Tack för att du kontaktar oss, vi har tagit emot dina synpunkter

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Läs om hur Region Skåne hanterar personuppgifter