Sepsis

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Identifiera patient med misstänkt sepsis eller septisk chock
  • Vid sepsis-larm, kontakta ambulans prio 1
  • Sepsis-larm – akut omhändertagande och infektionsbedömning för att patienten ska få intravenös antibiotika, understödjande och korrekt övervakning och behandling
  • Sepsis eller misstänkt sepsis – fortsatt utredning och behandling

Sepsis är ett allvarligt tillstånd med hög dödlighet där behandling måste påbörjas snabbt. Patientens möjligheter att tillfriskna ökar vid tidig behandling med vätska och antibiotika.

Vid sepsis reagerar kroppen med ett alltför kraftig immunsvar på en infektion. Detta immunsvar kan snabbt leda till sviktande organfunktion, något som kan vara livshotande.

Sepsis är en klinisk diagnos där laboratorieprov kan stärka misstanken, men aldrig bekräfta eller utesluta sepsis. Att tidigt upptäcka sepsis hos patienter med infektioner är viktigt.

I Sverige drabbas uppskattningsvis mellan 70 000 till 80 000 personer av sepsis varje år.

Vanligaste orsakande bakterierna är bland andra:

  • E. coli
  • Stafylococcus aureus
  • Streptococcus pneumoniae.
  • Låg eller hög ålder
  • Nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling
  • Trauma eller nylig operation (< 6 veckor)
  • Multisjuklighet, kroniska sjukdomar eller nedgånget allmäntillstånd av annan orsak
  • Graviditet

Sepsis kan vara svårt att känna igen. Hög feber och frossa är vanligt, men vissa patienter med sepsis har istället låg kroppstemperatur. Ibland ses snabbt påkomna diffusa symtom som de enda varningstecknen på uppseglande sepsis, utan att det förekommer lokala infektionssymptom.

  • Allmänpåverkan – feber, frossa, oro, konfusion
  • Andningspåverkan – ökande andningsfrekvens
  • Cirkulatorisk påverkan – sjunkande blodtryck, förhöjd puls
  • Gastrointestinala – buksmärta, diarré eller kräkningar
  • Cerebrala – svår huvudvärk, meningism, nackstelhet
  • Hud – petekier, utslag, infektionstecken (även leder, mjukdelar)
  • Urinvägssymtom (särskilt vid KAD)
  • Nytillkommen svår värk

Använd Strama-verktyget för att värdera hur hög risk det är att patienten har sepsis. En uppfylld parameter räcker för riskvärdering till gul respektive rött ljus.

Tecken på allvarlig infektion hos vuxna (Strama)

Tecken på allvarlig infektion hos vuxna (Strama)

  • Akut bedömning på sjukhus behöver ej ske.
  • Behandla patienten enligt separata rekommendationer utifrån misstänkt infektionssjukdom.
  • Informera patienten att denna ska höra av sig vid försämring eller oro.
  • Akut bedömning på sjukhus kan vara aktuellt. Ifall patienten har riskfaktorer för sepsis, saknar skyddsnät eller uppfyller flera tidiga/medelsvåra varningsflaggor talar detta för akut bedömning på sjukhus.
  • Kontakta ansvarig eller mottagande sjukhusläkare för att diskutera behov av akut bedömning på sjukhus.
  • Om patienten inte ska bedömas akut på sjukhus bör patienten få: (1) information om varningssymptom på försämring, (2) information om vart denna kan vända sig vid försämring, (3) planerad uppföljning (besök eller telefontid) eller annat form av säkerhetsnät.
  • Om patienten ska bedömas akut på sjukhus, följ Stegvis handläggning vid misstänkt sepsis.
  • Akut bedömning på sjukhus bör alltid ske.
  • Följ Stegvis handläggning vid misstänkt sepsis.

För sepsis-larm krävs feber, eller anamnes på feber eller frossa, samt minst en av följande:

  • Blodtryck < 90 mm Hg
  • Andningsfrekvens > 30 eller < 8 andetag/minut
  • Syresaturation < 90 % trots syrgas
  • Puls > 130 (> 150 om förmaksflimmer)
  • Medvetslöshet eller kramper

Målet för primärvården är att identifiera patienter med misstänkt sepsis som är i behov av akut bedömning på sjukhus, samt utföra livräddande åtgärder i väntan på att ambulanstransport anländer.

Om patienten uppfyller kriterier för sepsislarm, ska ett sådant utlösas.

  • Larma ambulanssjukvården om patient med misstänkt sepsis, transport ska alltid ske med ambulans.
  • Ge syrgas (≤ 5 liter på grimma, > 5 liter på mask). För lungfrisk patient börja ge 2–5 liter och öka vid behov, målet är syresättning > 92%. För patienter med känd KOL börja ge 1–2 liter och öka vid behov, målet är syresättning 88-90% max 92%. Beakta risken för koldioxidretention.
  • Sätt perifer venkateter (PVK) av storlek 1,2–1,3 mm (grön) eller större, gärna i båda armarna.
  • Ge Ringeracetat. Vid systoliskt blodtryck > 90 mmHg, ge 1000 ml på 1–2 timmar. Vid systoliskt blodtryck < 90 mmHg, ge 1000 ml på 30 min och upprepa till systoliskt blodtryck > 90 mmHg.
  • Gör upprepade täta kontroller av blodtryck, puls, syresättning, andningsfrekvens och vakenhet tills ambulanstransport anländer.
  • Om beräknad transporttid till sjukhus överstiger 60 minuter bör odling tas från blod och urin, därefter bör man ge en engångsdos med intravenöst antibiotika med brett spektrum. Val av antibiotika görs i samråd med ansvarig eller mottagande sjukhusläkare.
  • Paracetamol 1 g kan ges om patienten är kliniskt påverkad av febern men behöver ej ges till opåverkad patient.
  • Sepsis-larm – ambulans prio 1
  • Misstänkt sepsis
  • Aktuella symtom, vitalparametrar
  • Andra sjukdomar, särskilt sådana som påverkar immunförsvaret
  • Aktuella läkemedel (särskilt immunosupprimerande)
  • Eventuell behandling på vårdcentralen

Gör individuell bedömning av sjukskrivningslängd för återhämtning. En längre tids trötthet och kognitiv påverkan kan uppstå i efterförloppet.

Sepsis - blodförgiftning, 1177 Vårdguiden

Vårdprogram svår sepsis, Region Skåne

Tecken på allvarlig infektion hos vuxna, Strama

Vårdprogram för Sepsis och Septisk Chock, Svenska Infektionsläkarföreningen

Publicerat: 2019-09-20
Giltigt till: 2022-06-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne