Pneumoni

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Primär bedömning, utredning och behandling
  • Pneumoni med allmänpåverkan eller komplikationer

För akut KOL-exacerbation och pneumoni hos barn gäller särskilda rekommendationer.

Incidensen av samhällsförvärvad pneumoni är omkring 1% och ökar 3–4 gånger vid hög ålder. Pneumoni kräver sjukhusvård hos cirka 20–40% av patienterna.

Bakterier orsakar majoriteten av pneumonier hos vuxna och de allvarligaste infektionerna. Även virus kan orsaka pneumoni och blandinfektioner är vanliga.

Viruspneumoni förekommer. De virus som oftast ses vid sjukvårdskrävande pneumoni är rhinovirus, RS- och metapneumovirus, samt influensa och SARS CoV-2 som kan ge svår pneumoni.

  • Pneumokocker är den dominerande orsaken och har högst mortalitet.
  • Hemofilus influenzae kan förekomma vid samtidig KOL-exacerbation.
  • Stafylococcus aureus kan orsaka lunginflammation efter influensa.
  • Andra agens orsakar främst pneumoni hos svårt sjuka patienter.
  • Mykoplasma ses främst hos personer under 50 år, och är huvudsakligen självläkande.
  • Chlamydophila pneumoniae (också kallat TWAR) drabbar oftast tonåringar och unga vuxna och är självläkande. 
  • Bordetella pertussis (kikhosta), Legionella pneumofilia och Chlamydophila psittaci (ortnitos) är ovanliga orsaker till atypisk pneumoni. 

Följande tillstånd medför en högre risk att både insjukna i pneumoni och drabbas av ett allvarligare förlopp:

  • hög ålder
  • rökning
  • KOL
  • astma
  • aspleni – avsaknad av eller ej fungerande mjälte
  • immunbrist eller immunsuppression av annan orsak.
  • Feber.
  • Hosta.
  • Dyspné, andfåddhet.
  • Andningskorrelerad bröstsmärta.
  • Takykardi.
  • Allmänpåverkan.

Vid pneumokocksepsis kan luftvägssymtom saknas initialt. Förvirring, buksmärta, diarré och kräkningar kan förekomma.

Feber och luftvägssymtom föreligger inte alltid initialt vid pneumoni hos äldre.

  • Mykoplasma-pneumoni har ett långsammare förlopp med huvudvärk, trötthet, låggradig feber och långdragen torrhosta.
  • Legionella och ornitos ger svårare symtom med feber, allmänpåverkan, huvudvärk och förvirring.
  • Rökning, aktuell eller tidigare.
  • Immunsuppression.
  • Utlandsvistelse.
  • Luftvägsinfektioner i omgivningen.
  • Kontakt med fåglar, eller bad i bubbelpool.
  • Allmäntillstånd – temp, medvetandegrad, konfusion.
  • Lungor – förhöjd andningsfrekvens, fokal dämpning, nedsatta andningsljud, rassel eller ronki.
  • Saturation.
  • Blodtryck, puls och perifer cirkulation.
  • Pneumoni karaktäriseras av allmänpåverkan, feber, takypné och fokala fynd vid auskultation.
  • Allvarlighetsbedömning med hjälp av CRB-65 kan vid penumoni ge stöd i val av vårdnivå.
  • Att differentiera bakteriell och virusorsakad pneumoni utifrån status är inte möjligt, CRP kan ge en viss vägledning.

Confusion-Respiration-Blood pressure >65 år:

  • konfusion ger 1 poäng
  • andningsfrekvens >30 ger 1 poäng
  • blodtryck <90 ger 1 poäng
  • ålder >65 ger 1 poäng.

CRB 0-1 kan som regel behandlas i öppenvård med uppföljning, CRB 2 och uppåt motiverar ofta sjukhusvård, men klinisk bedömning är viktigast.

Överväg CRP om bilden inte är typisk för bakteriell pneumoni.

  • CRP >100 mg/L med typiska symtom eller fynd talar för bakteriell pneumoni.
  • CRP <20 mg/L efter >24 timmar utesluter med hög sannolikhet pneumoni.
  • Symtom i >1 vecka + CRP >50 kan tala för bakteriell pneumoni.

Vid oklarhet kring diagnos kan lungröntgen övervägas.

  • Akut bronkit är vanligast och kännetecknas av opåverkad patient med besvärande hosta, med eller utan upphostningar och spridda, liksidiga biljud.

Andra differentialdiagnoser till pneumoni är:

  • Pleurit
  • Lungemboli
  • Lungödem
  • Sepsis
  • Pertussis
  • Tuberkulos
  • Vaskulit
  • Malignitet
  • Vid tecken till allvarlig infektion, handlägg enligt rekommendation för sepsis.
  • Ge råd om och stöd för rökstopp vid behov.
  • Vid bakteriell pneumoni ge penicillin V tablett 1 g, 1 x 3 i 7 dagar.
  • Vid pneumoni hos patient med KOL överväg att ge amoxicillin. 
  • Vid penicillinallergi eller terapisvikt ge doxycyklin tablett 100 mg, 2 x 1 i 1–3 dagar, därefter 1 x 1, totalt 7 dagar.

Vid penicillinallergi kan även klindamycin (300 mg x 3 i 7 dagar) eller roxitromycin (150 mg x 2 i 7 dagar) användas.

Mykoplasma är oftast självläkande och behöver sällan behandlas.

Pneumokockvaccination förebygger inte pneumoni, men minskar risken för svår sjukdom och död i samband med pneumokockinfektion.

Det finns två sorters pneumokockvaccin: konjugerat pneumokockvaccin (PCV) och polysackaridvaccin (PPV).

Patienter 65 år och äldre rekommenderas pneumokockvaccination. Efter individuell bedömning kan även personer i följande riskgrupper erbjudas vaccin:

  • aspleni - avsaknad av eller ej fungerande mjälte 
  • kronisk njursvikt, hjärt- eller lungsjukdom
  • andra tillstånd med nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft
  • diabetes mellitus
  • nedsatt immunförsvar pga sjukdom eller behandling
  • rökning och alkoholmissbruk.
  • Ge personer >65 år som inte tillhör riskgrupp en dos polysackaridvaccin (PPV).
  • Ge personer i riskgrupp en dos konjugerat pneumokockvaccin (PCV) följt av en dos PPV efter minst 2 månader.
  • Personer >65 år som redan vaccinerats med PPV kan tidigast ges en dos PCV efter 1 år.

Revaccination med en dos PPV, minst fem år efter första dosen, ges till patienter som saknar mjälte och kan övervägas till patienter med mycket hög risk.

  • Akutmottagning – pneumoni med allmänpåverkan eller komplikationer

Vanlig sjukskrivningstid är 1–2 veckor varierande med pneumonins svårighetsgrad, vid komplicerande bakomliggande sjukdom ibland upp till en månad.

Pneumoni, Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Socialstyrelsen

  • Svår infektion kan utvecklas till ARDS och sepsis.
  • Pleuravätska kan orsaka kvarstående feber, dyspné och smärta. 
  • Obstruktivitet kan ses i efterförloppet.
  • Kardiella besvär som hjärtsvikt och förmaksflimmer förekommer främst hos äldre.
  • Lungabscess och empyem är ovanliga komplikationer.
  • Uppföljning efter 6–8 veckor rekommenderas till patienter som röker eller haft en allvarligare pneumoni. 
  • Lungröntgenkontroll efter 6–8 veckor övervägs vid komplicerat förlopp, kvarvarande symtom samt för nuvarande eller tidigare rökare >40 år. 
  • Överväg utredning av astma eller KOL vid anamnes på obstruktivitet.

Lunginflammation, 1177 Vårdguiden

Regional riktlinje för behandling med intravenösa antibiotika inom kommunal HSV i Region Skåne (pdf) (pdf)

Publicerat: 2021-03-29
Giltigt till: 2024-02-29
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne