Influensa

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Primär bedömning, utredning och i vissa fall behandling
  • Förebyggande vaccinering
  • Allmänpåverkan
  • I vissa fall vid komplikationer

Incidensen av influensa varierar årligen och är vanligen runt 5-10% Epidemier sker under vinterhalvåret. Influensa är en av de vanligaste direkta och indirekta dödsorsakerna i Sverige. Dödligheten är svår att beräkna men ökar med åldern och majoriteten av de som dör är över 65 år.

Det finns två virus som orsakar typiska influensasymtom: influensa A och B. Dessa bär varierande ytantigen vilka immunförsvaret reagerar på och vaccinet riktas mot. Influensa A har många olika subtyper av ytantigenerna (H och N), exempelvis A(H1N1) och A(H3N2). B har endast två linjetyper benämnda B/Victoria och B/Yamagata.

Viruset finns främst i svalg och övre luftvägar och sprids som aerosol, dropp- eller kontaktsmitta. Torr och kall luft underlättar spridningen.  Smittsamheten är störst från dagen innan symtomdebut och under feberperioden. Inkubationstiden är kort, 1-3 dygn.

Individer (vuxna och barn > 6 månader) med följande tillstånd tillhör en riskgrupp och har en ökad risk att drabbas av allvarlig sjukdom vid influensa:

  • ålder > 65 år
  • graviditet efter v 16
  • kronisk hjärt- eller lungsjukdom 
  • tillstånd med försämrad hostkraft och sekretstagnation såsom neuromuskulära funktionshinder och flerfunktionshinder
  • dåligt reglerad diabetes
  • kronisk lever- eller njursvikt
  • extrem fetma (BMI >40)
  • immunsuppression.

Plötslig debut av:

  • hög feber och frossa
  • värk i muskler och huvud
  • kraftig sjukdomskänsla
  • torrhosta
  • smärta bakom bröstbenet
  • halsont och heshet
  • kräkningar och diarré, vanligare hos barn.
  • Kroniska sjukdomar
  • Graviditet
  • Immunsuppressiv behandling
  • Allmäntillstånd – temperatur, vakenhet, konfusion
  • Hjärta – puls, blodtryck
  • Lungor – andningsfrekvens, saturation

Influensa är framförallt en klinisk diagnos. Provtagning kan vara aktuellt i vissa specifika fall, för differentialdiagnostik eller som sentinelövervakning.

Nässekret för influensa-PCR säkerställer diagnos vid tveksamhet. CRP och leukocyter är oftast måttligt förhöjda och bidrar inte till diagnostiken då CRP vid svår influensa kan nå över 100.

  • Covid-19
  • Sepsis
  • Bakteriell lunginflammation
  • Andra övre luftvägsinfektioner
  • Egenvård rekommenderas till patienter med stabila vitalparametrar.
  • Bedöm om antiviral eller profylaktisk behandling är aktuell. 

Ge råd om:

  • noggrann handhygien
  • att hosta och nysa i armvecket eller i papper som sedan kastas
  • att vara hemma vid sjukdom.

Vaccination är den viktigaste åtgärden mot influensa.

  • Vaccinet anpassas inför varje säsong.
  • Vaccination ger lindrigare sjukdom vid smitta.
  • Skyddseffekten vid vaccination varierar men är i genomsnitt cirka 60% och består 6-9 månader.
  • Individer som tillhör en riskgrupp erbjuds årlig influensavaccination.

Ge råd om:

  • vila
  • rikligt med dryck
  • febernedsättande läkemedel
  • receptfria hostdämpande läkemedel vid behov. 
  • Individer i riskgrupp med influensaliknande symtom bör erbjudas behandling med antivirala läkemedel.
  • Störst effekt har behandling för svårt sjuka och patienter med riskfaktorer.
  • Behandling förkortar sjukdomstid, ökar överlevnad och kan eventuellt minska smittspridning.
  • Behandling bör påbörjas inom 72 timmar från sjukdomsdebut för bästa effekt. Vid immunsuppression och svår sjukdom kan behandling övervägas även senare.
  • Profylax med oseltamivir kan övervägas till ej vaccinerad patient, som tillhör riskgrupp och som exponerats.
  • Exponering anses föreligga när en person delat rum med en influensasjuk i samband med dennes insjuknande, i hemmet, på särskilt boende eller på sjukhus.
Kreatininclearence Behandling i 5 dagar* Profylax i 10 dagar
> 60 mL/min 75 mg x 2 75 mg x 1
30 – 60 mL/min 30 mg x 2 30 mg x 1
10 – 30 mL/min 30 mg x 1 30 mg varannan dag
<10 mL/min rekommenderas ej  rekommenderas ej

* Behandling ges i 10 dagar vid immunsuppression.

Zanamivir har bättre effekt på Influensa B än oseltamivir och utgör ett alternativ vid bekräftad Influensa B. Den ges som nässpray till vuxna (och barn över 2 år) med dosering 2 inhalationer (2x5 mg) 2 gånger dagligen i 5 dagar.

  • Allmänpåverkan
  • Vissa fall av misstänkt komplikation

Arbetsförmågan bedöms individuellt. Vid arbete inom vård och omsorg bör smittrisken beaktas och individen bör avstå från arbete minst fem dagar från symtomdebut eller tills feberfrihet.

Influensa, Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Socialstyrelsen

  • Snabbt progredierande diffus viruspneumonit är ovanligt men har dålig prognos och debuterar tidigt i förloppet, hos vem som helst med influensa.
  • Pålagring av bakteriell pneumoni är vanligt, debuterar ofta efter flera dagars sjukdom och kan vid influensa orsakas även av mer ovanliga luftvägsbakterier som Stafylokockus aureus och gramnegativa bakterier, varför sputumodling och antibiotika med bredare spektrum rekommenderas.
  • Försvårad hjärtsvikt och akut koronart syndrom är vanliga komplikationer, främst hos patienter med hjärt-kärlsjukdom.
  • Hos barn förekommer sekundärt akut mediaotit och pseudokrupp.

Influensa, 1177 Vårdguiden

Vaccination mot influensa, 1177 Vårdguiden

Publicerat: 2021-03-17
Giltigt till: 2023-09-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne