Hepatit B

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Primär bedömning och initial utredning vid misstänkt hepatit B
  • Fortsatt utredning och behandling av patient med hepatit B

Hepatit B är vanligt förekommande i världen med cirka 250 miljoner bärare. Högsta frekvensen finns i Afrika söder om Sahara och i Sydostasien. I Sverige finns kroniska hepatitbärare främst bland personer från endemiska länder.

Hepatit B orsakas av virus med följande smittvägar:

  • sexuell kontakt
  • blod-blod
  • mor-barn (hög risk för kroniskt bärarskap)
  • syskon-syskon, adoptivbarn-föräldrar
  • inokulation (intravenös injektion av drog, tatuering, piercing).

Inkubationstiden är 2–6 månader, vanligen cirka 3 månader.

Drygt 50 % av vuxna med akut hepatit B har en symtomgivande infektion. Bland barn är andelen med symtom lägre.

Vanliga symtom är:

  • illamående
  • matleda
  • led- och muskelvärk
  • trötthet.

Fulminant hepatit B ger ofta allmänpåverkan, trötthet och slöhet, leversvikt med förhöjt PK-INR samt risk för leverkoma.

Patienten är oftast symtomfri.

Identifiera riskfaktorer för smitta.

Identifiera faktorer som påverkar sjukdomsförloppet negativt:

  • annan kronisk virussjukdom, till exempel HIV eller hepatit C/D
  • kraftig övervikt
  • immunsuppression
  • hög alkoholkonsumtion.
  • Det är vanligt med normalt status.
  • Ömhet under höger arcus kan förekomma.
  • Vid ikterus (gulsot) ses gula ögonvitor och gul hud, urinen blir ofta mörk och avföringen ljus.
  • Ta blodprov på alla patienter med misstänkt hepatit B.
  • Erbjud test för hepatit B till alla patienter från högendemiska områden och patienter med högriskbeteende för blod- och sexuell smitta.
  • All undersökning, provtagning och behandling vid hepatit B är kostandsfri för patienten.
  • Akut hepatit B och kronisk hepatit med positivt HBeAg innebär hög smittsamhet och kräver snabb handläggning.
  • Kronisk HBeAg negativ hepatit B är mindre bråttom.

Hepatit B är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Den som ordinerat provet är behandlande läkare fram till att ansvaret tydligt övertagits av annan läkare. Detta innebär ansvar för att:

  • Ge information till patienten om sjukdomen och ge förhållningsregler, till exempel om personens skyldighet att informera om blodsmitta vid sjukvårdskontakt.
  • Säkerställa att smittspårning påbörjas, antingen via egen enhet eller via remiss till särskild enhet enligt regionala rutiner.
  • Skriva klinisk smittskyddsanmälan i SmiNet.

SmiNet, eletronisk anmälan av smittsamma sjukdomar

Smittspårning innebär provtagning och vaccination av dem som kan ha utsatts för smitta (sexualpartners, familjemedlemmar och personer som delat injektionsverktyg). Utförande är beroende av regionala förutsättningar.

Vid misstanke om hepatit B, ta hepatitserologi och kontrollera leverfunktion.

  • Diagnosen ställs vid påvisande av HBsAg.
  • Vid akut hepatit B är HBsAg och anti-HBc IgM positivt.
  • Vid kronisk hepatit är HBsAg och anti-HBc IgG postivt, men anti-HBc IgM negativt. Sjukdomduration ska överstiga 6 månader.
  • När HBeAg är positivt tyder det på höga virusnivåer och hög smittsamhet vid både akut- och kronisk hepatit B.
HBsAG HBeAG Anti-HBs Anti-HBc Tolkning 
+ + - lgM + Akut infektion
+ +/- - lgG + Kronisk infektion HBsAg >6 månader
- - + lgG + Utläkt
- - + - Vaccinerad

Kompletterande prover tas på specialistklinik.

  • Akut och kronisk hepatit B utreds vidare och behandlas via specialiserad vård.
  • Utläkning av akut hepatit B sker hos mer än 95 % av immunkompetenta vuxna personer.
  • Kronisk hepatit B leder till ökad risk för leverskada och hepatocellulär cancer. En del av patienterna kommer att erbjudas läkemedelsbehandling för att minska risken för leverskada och smittsamheten.

Till patienter som injicerar droger ges kontaktuppgifter till verksamhet med sprututbyte, för att minska risken för annan blodsmitta.

Profylax ska helst erbjudas inom 24 timmar efter exposition till icke-immun person och är alltid kostnadsfri. Det kan då ges som snabbvaccination med hepatitvaccin dag 0, 7, 21 samt efter 6–12 månader. Hepatit B immunoglobin kan övervägas i vissa fall. Den som upptäcker behovet har ansvaret för att utföra det själv eller att komma överens med specialistklinik om utförandet.

Alla regioner erbjuder vaccination mot hepatit B till nyfödda barn. Även många barn födda i andra länder är vaccinerade men komplettering kan bli aktuell.

Patientnära personal i hälso-och sjukvård bör erbjudas vaccination.

Vaccination kan vara aktuellt i samband med utlandsresa eller om man tillhör riskgrupp.

Rekommendationer om vaccination mot Hepatit B, Folkhälsomyndigheten

  • Patient med hepatit B

Det kan vara aktuellt med sjukskrivning vid akut hepatit B men mycket sällan vid kronisk infektion.

Virushepatiter, Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Socialstyrelsen

Enstaka fall av akut hepatit B utvecklar fulminant infektion med akut leversvikt.

Kronisk hepatit B leder till ökad risk för leverskada och hepatocellulär cancer.

Uppföljning sker inom specialiserad vård. För att bekräfta utläkning krävs blodprov där HBsAg är negativt.

Patienter som går på specialistklinik följs i kvalitetsregistret InfCare hepatit.

Hepatit B, 1177 Vårdguiden

Riskländer avseende hepatit B, Folkhälsomyndigheten

Statistik över diagnostiserade fall i Sverige, Folkhälsomyndigheten

Smittskyddsblad och sjukdomsinformation om Hepatit B, Region Skåne

Publicerat: 2020-01-08
Giltigt till: 2022-05-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne