Gastroenterit

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Primär bedömning, utredning och behandling av patient
  • Akutmottagning – uttalad dehydrering, allmänpåverkan
  • Infektionsmottagning – påvisad Entamöba histolytica

Gastroenterit orsakas av virus, bakterier eller parasiter.

Särskild rekommendation finns för infektion med Clostridioides difficile.

Smittspridningen sker fekalt-oralt, vanligen via förorenat vatten eller livsmedel. Smitta kan spridas från person till person, framför allt vid virusinfektioner.

  • Rotavirus
  • Adenovirus
  • Calicivirus (noro- och sapovirus)
  • Salmonella, Shigella, Campylobacter och Yersinia
  • ETEC (Enterotoxisk E coli) kan ge turistdiarré vid utlandsresa
  • EHEC (Enterohemorragisk E coli) ger i regel blodiga diarréer
  • Giardia Lamblia
  • Entamöba histolytica 
  • Cryptosporidium 

Diarré innebär minst 3 lösa/vattentunna avföringar per dag (eller fler än normalt för individen).

  • Illamående och kräkningar 
  • Buksmärta 
  • Diarré, eventuellt blodig
  • Feber
  • Huvudvärk 
  • Allmänpåverkan

Virala och bakteriella tarminfektioner har oftast ett godartat förlopp och självläker inom någon vecka. Vid parasitsjukdom kan besvären bli långdragna, ibland över veckor och månader.

  • Utlandsvistelse, restaurangbesök, intag av misstänkta livsmedel 
  • Intag av förorenat vatten, egen brunn
  • Bassängbad
  • Djurkontakt
  • Andra sjuka i omgivningen
  • Vistelse på förskola eller vårdenhet
  • Akut insjuknande
  • Sjukdomsduration
  • Feber
  • Frekvens diarré och kräkningar
  • Blod i avföringen, tenesmer
  • Urinmängder, torra slemhinnor
  • Underliggande sjukdomar
  • Läkemedel – antibiotika, nyinsatta läkemedel, riskläkemedel vid intorkning
  • Riskyrke – person som bereder/hanterar oförpackade livsmedel, vårdar spädbarn eller personer med sänkt immunsvar.
  • Allmäntillstånd
  • Tecken på intorkning (nedsatt hudturgor, torra slemhinnor)
  • Puls, blodtryck, kapillär återfyllnad
  • Bukstatus
  • Viral gastroenterit är ofta snabbt övergående och provtagning utförs framförallt vid ansamling av fall.
  • Vid misstanke om bakterie- eller parasitsjukdom bör prov tas för att fastställa orsaken och därefter eventuella behandlings- och smittskyddsåtgärder.
  • Parasiter bör framförallt misstänkas vid diarré efter tropikvistelse eller vid subakuta/kroniska diarréer, även inhemska.
  • För diagnostik av agens, ta prov på faeces för bakterier, virus och eller parasiter.
  • Ange på remissen anamnes, eventuell utlandsvistelse och om patienten har blodig diarré.
  • Överväg elektrolytstatus, CRP och Hb.
  • Överväg Gastroenteritpanel bakterier (faecesprov för PCR) x 1
  • Överväg Parasiter Tarmprotozoer DNA-påvisning (faecesprov för PCR) x 1
  • Divertikulit
  • Förstoppningsdiarré
  • Clostridioides difficile-infektion
  • Irritable Bowel Syndrome (IBS)
  • Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD)
  • Malabsorption
  • Malignitet
  • Läkemedelsbetingad diarré
  • Ge råd om hygien, vätskeersättning och symtomlindring.
  • Vid uttalad dehydrering krävs parenteral vätsketerapi.
  • Allmänpåverkad patient med frekventa diarréer och feber handläggs inom specialiserad vård.
  • Ge råd om god handhygien.
  • Rekommendera egen toalett om möjligt.
  • Informera om att den sjuke bör undvika att hantera mat som ska ätas av andra.
  • Uppmana patienten att stanna hemma från skola eller arbete vid diarré och/eller kräkningar, samt i minst ett dygn efter att personen tillfrisknat.

Provtagande läkare ska anmäla följande diagnoser enligt smittskyddslagen:

  • Campylobacter
  • Cryptosporidium
  • Entamoeba histolytica (Amöba)
  • Giardia
  • Salmonella, inklusive paratyfoid och tyfoidfeber
  • Shigella
  • Vibrio cholerae
  • Vibrioinfektion exklusive kolera
  • Yersinia
  • EHEC

Ge smittskyddsinformation muntligt och skriftligt, smittspåra samt rapportera vid misstanke om smittspridning vid behov till smittskyddsläkare och/eller vårdhygien.

SmiNet, elektronisk anmälan av smittsamma sjukdomar

Symtomatisk behandling med loperamid förutsätter att patienten inte är allmänpåverkad, har hög feber eller blodig diarré.

  • EHEC behandlas utifrån symtom och inte med antibiotika.
  • Salmonella, Campylobacter och Yersinia behöver sällan antibiotikabehandlas.
  • Shigella bör behandlas med antibiotika, ciprofloxacin - tablett 500 mg, 1 x 2 i 3 dagar. Vid kinolonresistens ges azitromycin - tablett 500mg, 1 x 1 i 3 dagar.
  • Tarmprotozoer behöver sällan antibiotikabehandlas.
  • Giardia lamblia bör behandlas med tinidazol – tablett 2g, 1 x 1 som engångsdos, alternativt metronidazol  – tablett 400mg, 1 x 3 i 6 dagar.
  • Entamöba histolytica bör handläggas i samråd med specialiserad vård eftersom licensläkemedel krävs.
  • Cryptosporidium behandlas inte med antibiotika. Samråd med specialiserad vård vid långdragna besvär hos immunsupprimerad patient.
  • Uttalad dehydrering
  • Allmänpåverkan
  • Påvisad Entamöba histolytica

Att tänka på vid sjukskrivning:

En person med tarminfektion ska inte gå tillbaka i arbete förrän stabilt symtomfri. En person med riskyrke kan bli aktuell för avstängning eller omplacering enligt smittskyddslagen.

Salmonellos och andra bakteriella tarminfektioner, Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Socialstyrelsen

  • Intorkning
  • Elektrolytrubbning
  • Blödning
  • Tarmperforation
  • Reaktiv artrit efter främst bakteriella enteriter
  • Hemolytiskt- uremisk syndrom (HUS). Sällsynt komplikation till EHEC som ger njursvikt, trombocytopeni och hemolytisk anemi.

De flesta tarminfektioner är självläkande inom 7-14 dagar och ingen uppföljning är nödvändig.

För salmonella, shigella och EHEC krävs en negativ kontrollodling för friskförklaring av personer med riskyrke, i enlighet med smittskyddslagen.

Magsjuka – diarré och kräkningar, 1177 Vårdguiden

Smittskyddsblad och sjukdomsinformation om gastroenterit, Region Skåne

Publicerat: 2020-10-20
Giltigt till: 2023-10-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne