Gastroenterit

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • A049 Bakteriell tarminfektion, ospecificerad
    A059 Matförgiftning orsakad av bakterier, ospecificerad
    A069 Amöbainfektion, ospecificerad
    A090 Annan och ospecificerad gastroenterit och kolit av infektiös orsak
    A079 Protozosjukdom i tarmen, ospecificerad
    A084 Enterit orsakad av ospecificerat virus
    A099 Gastroenterit och kolit av ospecificerad orsak

  • Primär bedömning, utredning och behandling av patient
  • Akutmottagning – uttalad dehydrering, allmänpåverkan
  • Infektionsmottagning – påvisad Entamöba histolytica

Gastroenterit orsakas av virus, bakterier eller parasiter.

Separat rekommendation finns för infektion med Clostridioides difficile.

Smittspridningen sker fekalt-oralt, vanligen via förorenat vatten eller livsmedel. Smitta kan spridas från person till person, framför allt vid virusinfektioner.

  • Rotavirus.
  • Adenovirus.
  • Calicivirus (noro- och sapovirus).
  • Salmonella, Shigella, Campylobacter och Yersinia.
  • ETEC (Enterotoxinbildande E. coli) kan ge turistdiarré vid utlandsresa.
  • EHEC (Enterohemorragiska E. coli) ger i regel blodiga diarréer.
  • EPEC (Enteropatogena E. coli), framför allt diarréer hos små barn men även vuxna. 
  • EAEC (Enteroaggregativa E. coli) kan ge diarréer hos barn och vuxna. Eventuellt också samband med kronisk diarré.
  • Aeromons och Plesiomonas. Ofta i samband med intagande av ”sea food”. 
  • Vibrio spp (V. cholerae och V.haemolyticus).
  • Giardia intestinalis.
  • Entamöba histolytica.  
  • Cryptosporidium sp. 

Diarré innebär minst 3 lösa/vattentunna avföringar per dag, eller fler än normalt för individen.

  • Illamående och kräkningar.
  • Buksmärta. 
  • Diarré, eventuellt blodig.
  • Feber.
  • Huvudvärk. 
  • Allmänpåverkan.

Virala och bakteriella tarminfektioner har oftast ett godartat förlopp och självläker inom någon vecka. Vid parasitsjukdom kan besvären bli långdragna, ibland över veckor och månader.

  • Utlandsvistelse, restaurangbesök, intag av misstänkta livsmedel.
  • Intag av förorenat vatten, egen brunn.
  • Bassängbad.
  • Djurkontakt.
  • Andra sjuka i omgivningen.
  • Vistelse på förskola eller vårdenhet.
  • Akut insjuknande.
  • Sjukdomsduration.
  • Feber.
  • Frekvens diarré och kräkningar.
  • Blod i avföringen, tenesmer.
  • Urinmängder, torra slemhinnor.
  • Underliggande sjukdomar.
  • Läkemedel – antibiotika, nyinsatta läkemedel, riskläkemedel vid intorkning.
  • Riskyrke – person som bereder/hanterar oförpackade livsmedel, vårdar spädbarn eller personer med sänkt immunsvar.
  • Allmäntillstånd.
  • Tecken på intorkning (nedsatt hudturgor, torra slemhinnor).
  • Puls, blodtryck, kapillär återfyllnad.
  • Bukstatus.
  • Viral gastroenterit är ofta snabbt övergående och provtagning utförs framförallt vid ansamling av fall.
  • Vid misstanke om bakterie- eller parasitsjukdom bör prov tas för att fastställa orsaken och därefter eventuella behandlings- och smittskyddsåtgärder.
  • Parasiter bör framförallt misstänkas vid diarré efter tropikvistelse eller vid subakuta/kroniska diarréer, även inhemska.
  • För diagnostik av agens, ta prov på faeces för bakterier, virus och eller parasiter.
  • Ange på remissen anamnes, eventuell utlandsvistelse och om patienten har blodig diarré.
  • Överväg elektrolytstatus, CRP och Hb.
  • Överväg Gastroenteritpanel bakterier (faecesprov för PCR) x 1
  • Överväg Parasiter Tarmprotozoer DNA-påvisning (faecesprov för PCR) x 1
  • Divertikulit.
  • Förstoppningsdiarré.
  • Clostridioides difficile-infektion.
  • Irritable Bowel Syndrome (IBS).
  • Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD).
  • Malabsorption.
  • Malignitet.
  • Läkemedelsbetingad diarré.
  • Ge råd om hygien, vätskeersättning och symtomlindring.
  • Vid uttalad dehydrering krävs parenteral vätsketerapi.
  • Allmänpåverkad patient med frekventa diarréer och feber handläggs inom specialiserad vård.
  • Ge råd om god handhygien.
  • Rekommendera egen toalett om möjligt.
  • Informera om att den sjuke bör undvika att hantera mat som ska ätas av andra.
  • Uppmana patienten att stanna hemma från skola eller arbete vid diarré och/eller kräkningar, samt i minst ett dygn efter att personen tillfrisknat.

Provtagande läkare ska anmäla följande diagnoser enligt smittskyddslagen:

  • Campylobacter.
  • Cryptosporidium.
  • Entamoeba histolytica (Amöba).
  • Giardia.
  • Salmonella, inklusive paratyfoid och tyfoidfeber.
  • Shigella.
  • Vibrio cholerae.
  • Vibrioinfektion exklusive kolera.
  • Yersinia.
  • EHEC.

Ge smittskyddsinformation muntligt och skriftligt, smittspåra samt rapportera vid misstanke om smittspridning vid behov till smittskyddsläkare och/eller vårdhygien.

SmiNet, elektronisk anmälan av smittsamma sjukdomar

Symtomatisk behandling med loperamid förutsätter att patienten inte är allmänpåverkad, har hög feber eller blodig diarré.

  • EHEC behandlas utifrån symtom och inte med antibiotika.
  • Salmonella, Campylobacter och Yersinia behöver sällan antibiotikabehandlas.
  • Shigella bör behandlas med antibiotika, ciprofloxacin tablett 500 mg, 1 x 2 i 3 dagar. Vid kinolonresistens ges azitromycin tablett 500 mg, 1 x 1 i 3 dagar.
  • Tarmprotozoer behöver sällan antibiotikabehandlas.
  • Giardia intestinalis bör behandlas med tinidazol tablett 2 g, 1 x 1 som engångsdos, alternativt metronidazol tablett 400 mg, 1 x 3 i 6 dagar.
  • Entamöba histolytica bör handläggas i samråd med specialiserad vård eftersom licensläkemedel krävs.
  • Cryptosporidium behandlas inte med antibiotika. Samråd med specialiserad vård vid långdragna besvär hos immunsupprimerad patient.
  • Uttalad dehydrering
  • Allmänpåverkan
  • Påvisad Entamöba histolytica

Att tänka på vid sjukskrivning:

En person med tarminfektion ska inte gå tillbaka i arbete förrän stabilt symtomfri. En person med riskyrke kan bli aktuell för avstängning eller omplacering enligt smittskyddslagen.

Salmonellos och andra bakteriella tarminfektioner, Försäkringsmedicinskt beslutsstöd, Socialstyrelsen

  • Intorkning
  • Elektrolytrubbning
  • Blödning
  • Tarmperforation
  • Reaktiv artrit efter främst bakteriella enteriter
  • Hemolytiskt-uremisk syndrom (HUS). Sällsynt komplikation till EHEC som ger njursvikt, trombocytopeni och hemolytisk anemi.

De flesta tarminfektioner är självläkande inom 7–14 dagar och ingen uppföljning är nödvändig.

För salmonella, shigella och EHEC krävs en negativ kontrollodling för friskförklaring av personer med riskyrke, i enlighet med smittskyddslagen.

Magsjuka – diarré och kräkningar, 1177 Vårdguiden

Smittskyddsblad och sjukdomsinformation om gastroenterit, Region Skåne

Publicerat: 2020-10-20
Giltigt till: 2023-10-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne