Follikulit

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Primär bedömning, utredning och behandling
  • Djupare follikulit eller oklar orsak

Denna rekommendation avser främst att ge vägledning kring olika orsaker till follikulit samt ge stöd vid handläggning av orsaker som bakterier och svamp.

Follikulit innebär en inflammation i hårfollikeln som kan orsakas av infektioner, läkemedel eller traumatiserande faktorer. Dessutom kan ett stort antal andra tillstånd ge upphov till follikulit.

  • Stafylokocker – vanligaste agens som kan ge både ytliga och djupa follikuliter
  • Pseudomonas – kan ge follikulit efter bad i dåligt klorerat vatten (spa-follikulit)
  • Gramnegativa bakterier – ovanligt, exempelvis vid långvarig tetralysalbehandling av akne
  • Jästsvamp – malassezia (ibland candida) från normal hudflora
  • Virus – ovanligt, herpes simplex och zoster
  • Steroider
  • Litium
  • Vissa typer av kemoterapi

Exempel på faktorer som kan orsaka follikulit:

  • hårborttagning – vaxning, rakning
  • friktion – kläder
  • ocklusion – fet salva, förband
  • irritation – kemikalier.

Syfilis, HIV, sarkoidos, lymfom, IGA-dermatos och subkorneal pustulos är exempel på tillstånd som kan orsaka follikulit.

Därtill finns namngivna former av follikulit utifrån specifik klinisk bild:

  • pseudofollikulit – orsakas av inåtväxande hår efter rakning, oftast hos personer med lockigt hår (särskilt mörkhyade), ofta i skäggbotten eller nacken
  • folliculitis decalvans – ovanligt tillstånd i hårbotten med fläckvist och permanent håravfall och ärrbildning (ofta stafylokocker)
  • sycusis barbae – djup inflammation i skäggbotten, med fläckvis håravfall och ärrbildning (ofta stafylokocker)
  • eosinofil follikulit – ovanlig manifestation vid nedsatt immunförsvar eller malignitet som ger kliande papulösa utslag i ansiktet.

Riskfaktorer för follikulit av infektiös orsak:

  • diabetes
  • nedsatt immunförsvar
  • atopisk hudsjukdom
  • svettning, varmt och fuktigt klimat
  • alkoholmissbruk.
  • Bakomliggande orsaker
  • Riskfaktorer
  • Yrkesrelaterade faktorer

Undersök huden. Typiska fynd utifrån agens är:

  • stafylokockfollikulit – papler med central pustel och omgivande rodnad, ofta i ansikte, på hals, i axiller, ljumskar eller på ben (efter rakning)
  • malasseziafollikulit – kraftig klåda, akneliknande pustler (inga komedoner) på övre delen av bålen
  • pseudomonasfollikulit – ömmande vesikulopapulösa utslag, initialt på hud som varit täckt med badkläder, uppkommer 1–3 dagar efter bad.

Klinisk bild är ofta tillräcklig för diagnos. Överväg odling av bakterier eller svamp:

  • inför eventuell peroral behandling
  • vid terapisvikt eller recidiv (beakta MRSA).

Vid oklar bild eller djupare inflammation i hår- eller skäggbotten med håravfall rekommenderas kontakt med specialiserad vård.

  • Furunkel, karbunkel, abscess
  • Akne
  • Hidradenitis suppurativa
  • Rosacea
  • Mollusker
  • Eksem – atopiskt eller seborroiskt
  • Impetigo
  • Psoriasis
  • Milaria

Follikulit är oftast självläkande och i många fall räcker information och hygienråd. Vid fortsatta besvär kan följande provas:

  • eliminera traumatiserande faktorer – särskilt rakning eller vaxning
  • eliminera riskfaktorer – optimera behandling i förekommande fall
  • rekommendera egenvård – vid milda besvär
  • erbjud lokalbehandling – vid återkommande besvär eller utbredda förändringar
  • överväg peroral behandling – endast vid djupare inflammation, alltid efter odling.

Rekommendera att vid:

  • stafylokockfollikulit – använda klorhexidinlösning vid behov
  • malasseziafollikulit – använda förebyggande behandling med propylenglykol i kräm/lotion vid upprepade besvär.

När egenvård inte räcker kan följande övervägas:

  • i första hand lokalbehandling – kaliumpermanganatlösning eller fucidinsyra
  • vid svåra eller utbredda symtom, efter odling – peroralt antibiotika med flukloxacillin 1 g x 3 i 10 dagar.

Då malassezia tillhör hudens normalflora är recidiv vanliga och behandlingen kan behöva upprepas. Erbjud i första hand lokalbehandling:

  • kräm – mikonazolderivat
  • schampo – ketokonazol, selendisulfid
  • lösning – propylenglykol, 50 % i vatten, 1 x 2 i 2 veckor.

Vid svåra symtom kan peroralt antimykotika övervägas efter odling:

  • tablett itrakonazol 200 mg x 1 i 3 veckor
  • tablett flukonazol 200 mg x 1 i 1–4 veckor.

Infektionen läker normalt inom 10 dagar, varför antibiotika bör undvikas.

  • Oklar diagnos
  • Terapisvikt eller recidiverande besvär i vissa fall

Om infektionen blir djupare kan den övergå till furunkel, karbunkel eller abscess.

Hårsäcksinflammation, 1177 Vårdguiden

Läkemedel vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner - behandlingsrekommendation, Läkemedelsverket

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård, Folkhälsomyndigheten

Publicerat: 2021-02-10
Giltigt till: 2024-02-29
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne