Borrelia

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • A692 Infektion orsakad av Borrelia burgdorferi
    G019 Meningit vid bakteriesjukdomar som klassificeras på annan plats
    M012 Artrit vid borreliainfektion (A69.2)

  • Okomplicerad erytema migrans
  • Okomplicerad borreliaartrit hos vuxna, lymfocytom och akrodermatit
  • Multipla erytema migrans eller erytema migrans med feber
  • Neuroborrelios
  • Atypisk bild vid borreliaartrit, lymfocytom eller akrodermatit

Borrelia förekommer hos fästingar i större delen av landet. Smittorisken är störst i landets södra och mellersta delar samt längs kusten vid Östersjön och Bottniska viken. Vanligtvis ses sjukdomsfall från april till november med betydande variation i incidens årligen.

Mindre än 1 % av fästingbett förväntas ge borrelia varav majoriteten ger erytema migrans, följt av neuroborrelios och borreliaartrit. Övriga manifestationer är relativt ovanliga.

Borrelia orsakas av bakterien Borrelia burgdorferi (en spiroket) som sprids till människa via fästingbett.

  • Inkubationstid – oftast 1–4 veckor.
  • Solitära erytem – expanderande oöm hudrodnad med eller utan central uppklarning, minst 5 cm.
  • Multipla erytem eller feber – tecken på disseminerad sjukdom.
  • Inkubationstid – oftast 4–8 veckor (i undantagsfall 1–12 veckor).
  • Meningit – huvudvärk, trötthet och ibland feber.
  • Radikulit – intensiv smärta som förvärras nattetid (dålig effekt av smärtstillande) samt nedsatt känsel och kraft, vanligare hos vuxna.
  • Facialispares – vanligaste kranialnervssymtomet (förekommer andra).
  • Barn – oftast facialispares, huvudvärk, aptitlöshet och kräkningar med eller utan menigism.
  • Mono- eller oligoartrit – svullnad och smärta, ofta i knäled.
  • Duration – dagar till veckor, ibland recidiverande artriter.
  • Ovanligt, ses främst hos barn.
  • Oöm blåröd svullnad (1–5 cm), ofta på örsnibb, bröstvårta eller skrotum.
  • Kommer åratal efter fästingbett, ofta hos äldre kvinnor.
  • Kronisk blåröd missfärgning på hand eller fot, med tiden hudatrofi och sensorisk neuropati.
  • Aktuellt eller tidigare fästingbett.
  • Symtomdebut och duration.
  • Allmäntillstånd – temp vid behov.
  • Hudinspektion.
  • Neurologiskt status vid behov.
  • Ledstatus vid behov.
  • Anamnes på fästingbett ger stöd för diagnos, men flertalet patienter har inte noterat någon fästing.
  • Erytema migrans är en klinisk diagnos. Solitärt erytem behandlas i primärvården, men vid feber eller multipla erytem rekommenderas kontakt med specialiserad vård.
  • Övriga manifestationer kräver ofta någon form av utredning för diagnostik. Vid atypisk bild eller oklar diagnos rekommenderas kontakt med specialiserad vård.

Serologi är sällan indicerat, men kan i vissa fall ge stöd i diagnostiken, ibland tillsammans med annan utredning.

  • Neuroborrelios – diagnos ställs genom likvoranalys, ibland i kombination med serologi.
  • Borreliaartit – nästan 100 % har IgG-antikroppar. Prov från ledvätska för PCR-analys kan stödja diagnosen.
  • Borrelialymfocytom – cirka 70 % har IgG-antikroppar.
  • Akrodermatit – 100 % har IgG-antikroppar. Hudbiopsi för histologi kan komplettera diagnostiken.

Serologi vid borreliadiagnostik kan vara svårtolkad.

  • Negativ serologi förekommer vid tidig och lokal manifestation av borrelia.
  • Isolerat förhöjda IgM utan utveckling av IgG är ofta falskt positiva på grund av ospecifik reaktion.

Fynd som talar för aktuell infektion är:

  • konversion från negativ till positiv serologi av IgM och/eller IgG vid prov tagna med 4–6 veckors intervall
  • positiv serologi vid typisk klinisk bild av borreliaartrit, borrelialymfocytom eller akrodermatit.

Fynd som talar emot aktuell infektion är:

  • positiv serologi utan typisk klinisk bild och utan titerstegring (prov tagna med 4–6 veckors intervall)
  • negativ serologi > 8 veckor efter symtomdebut (talar starkt emot både neuroborrelios och borreliaartrit).
  • Borrelia behandlas med antibiotika.
  • Behandlingstiden vid andra borreliainfektioner än solitära erytema migrans varierar mellan 10–21 dagar beroende på manifestation. Längre behandlingstider har inte haft dokumenterad effekt.
  • Uppföljande serologi efter avslutad borreliabehandling bör undvikas, då antikroppar kan kvarstå flera år.

Ge råd om att:

  • använda täckande klädsel och inspektera huden dagligen vid vistelse i naturen
  • klippa gräset kort och försöka hålla rådjur borta från trädgårdar.

Informera patienten om att:

  • avlägsna eventuell fästing på kroppen med pincett/fästingborttagare
  • tvätta bettet med tvål och vatten
  • observera huden under en månad och kontakta sjukvård vid tillväxt av eller nytillkommen rodnad.
  • Vuxna – penicillin V, 1 g x 3 i 10 dagar.
  • Barn – penicillin V, 25 mg/kg x 3 i 10 dagar.

Vid penicillinallergi:

  • vuxna – doxycyclin 100 mg x 2 i 10 dagar
  • Barn – azitromycin 10 mg/kg x 1 dag 1, därefter 5 mg/kg x 1 dag 2-5.
  • Vuxna – doxycyklin 100 mg x 2 i 14 dagar.
  • Vuxna – doxycyklin 100 mg x 2 eller penicillin V 1 g x 3 i 14 dagar
  • Barn ≥ 8 år – doxycyclin 4 mg/kg x 1 i 10 dagar
  • Barn < 8 år – amoxicillin 15 mg/kg x 3 i 14 dagar (vid allergi azitromycin 10 mg/kg x 1 dag 1, därefter 5 mg/kg x 1 dag 2-5)
  • Doxycyklin 100 mg × 2 i 21 dagar eller penicillin V 2 g × 3 i 21 dagar
  • Multipla erytem/erytema migrans med feber – akut-/barnakutmottagning
  • Neuroborrelios – infektions-/barnakutmottagning
  • Borreliaartrit hos barn – barnakutmottagning
  • Komplicerad borreliaartrit eller atypisk bild – ortopedmottagning
  • Osäker akrodermatit eller lymfocytom – hudmottagning/barnmottagning

Borreliakardit är sällsynt men kan ge AV-block II-III relativt tidigt efter fästingbett.

Borrelia, 1177 Vårdguiden

Borreliainfektion – Folkhälsomyndigheten

Läkemedel vid bakteriella hud- och mjukdelsinfektioner - behandlingsrekommendation, Läkemedelsverket

Behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård, Folkhälsomyndigheten

Publicerat: 2021-01-04
Giltigt till: 2024-01-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne