Vitiligo

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • L809 Vitiligo (pigmentfattiga fläckar i huden)

  • Bedömning och diagnostik i de flesta fall
  • Hjälp med behandling
  • Oklar diagnos

Vitiligo är en förvärvad hudsjukdom som medför fläckvis förlust av pigmentceller i ytterhud och ibland i hårfolliklar. Sjukdomen medför välavgränsade, vita, makulära områden i huden, ibland med vita hårstrån i de drabbade områdena.

Sjukdomen delas in i generaliserad och segmentell vitiligo. Patienter kan få en form eller båda.

Prevalensen för vitiligo är 1-2 %. Sjukdomen kan debutera i alla åldrar, men vanligast är i tonåren och hos unga vuxna.

Orsaken till vitiligo är inte helt klarlagd. Den mest utbredda hypotesen är autoimmun orsak.

  • Annan autoimmun sjukdom
  • Ärftlighet i cirka 10 % av fallen

Återkommande traumatisering av huden kan i vissa fall utlösa vitiligo (Köbners fenomen).

Tyroideasjukdom är vanligast. Andra autoimmuna sjukdomar kan förekomma som exempelvis diabetes mellitus, Mb Addison, autoimmun hepatit och psoriasis.

  • Depigmenterade fläckar, ofta symmetriska
  • Brukar börja som enstaka fläckar som kvarstår en period, kan sedan breda ut sig och ibland bli mycket utbredda
  • Lokaliserat runt mun, ögonlock, handryggar, armhålor, armbågar, knän och genitalt
  • Oftast halvsidigt längs en nervs utbredning 
  • Kvarstår utan att breda ut sig mer
  • Hereditet
  • Debut
  • Förlopp
  • Andra autoimmuna sjukdomar
  • Läkemedel
  • Påverkan på livskvalitet
  • Tidigare behandlingar och behandlingsresultat
  • Helkroppsundersökning – fördelning av fläckar, vita hår
  • Förekomst av fjällning eller andra epidermala förändringar tydande på annan sjukdom
  • Diagnosen ställs kliniskt.
  • TSH bör kontrolleras på grund av relativt hög risk för samsjuklighet.
  • Pityriasis versicolor
  • Pityriasis alba – lågaktiv variant av atopisk eksem som ger hypopigmenteringar
  • Halo nevus – hypopigmenterad halo runt nevi, vanligt
  • Piebaldism – pigmentlösa fläckar vid födseln
  • Postinflammatorisk hypopigmentering
  • Vitiligo anses vara ett kosmetiskt problem och behandling ingår sällan i offentligt finansierad sjukvård.
  • Ge information och allmänna råd.
  • Ett fåtal kan ha hjälp av läkemedelsbehandling men behandlingstiden är lång och resultatet osäkert.
  • Vitiligo kan uppfattas stigmatiserande (framförallt i ansiktet). Patienten kan behöva hjälp att acceptera och hantera den psykiska påverkan.
  • Ljusbehandling (PUVA eller UV-B) kan provas via specialiserad vård men ökar risk för hudcancer. Dessutom återfår de flesta hela eller delar av depigmenteringen inom 2 år.
  • Informera om att utbredningen först är progressiv men ofta stabiliseras med tiden. Spontan remission är ovanligt.
  • Informera om att kosmetisk täckande hudfärgad kräm kan provas vid begränsad vitiligo.
  • Ge råd om att använda kläder eller solkräm med skyddsfaktor 50 för att förhindra solskador och behålla mindre kontrast mot intilliggande pigmenterad hud.

Ett fåtal patienter kan via hudläkare ha hjälp av behandling med lokal calcineurinhämmare, kortisonkräm eller ljusbehandling.

  • Hjälp med behandling eller oklar diagnos

Patienten bränner sig lätt vid solexponering. Vitiligo kan upplevas stigmatiserande med påverkad livskvalitet.

Vitiligo, 1177 Vårdguiden

Publicerat: 2020-08-18
Giltigt till: 2023-08-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne