Urtikaria

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

Detta är en preliminär AKO Skåne-riktlinje. Det går bra att lämna synpunkter till och med 2020-10-16 via ako@skane.se.

Primärvård

  • Bedömning och behandling i de flesta fallhandling i de flesta fall

Specialiserad vård

  • Kronisk urtikaria för bedömning och hjälp med behandling
  • Terapisvikt
  • Återkommande urtikaria av oklar genes
  • Urtikaria med systemsymtom

Rekommendationen omfattar urtikaria hos vuxna och barn.

Definition

Urtikaria delas in i akut och kronisk utifrån symtomduration.

  • Akut urtikaria har en kortare duration. Ofta förekommer symtomen i 1-3 dygn, men besvären kan komma och gå under några veckor med fria intervall på några dagar.
  • Kronisk urtikaria ger dagliga eller nästan dagliga symtom i minst sex veckor och kan delas in i spontan och inducerbar.

Vid kronisk inducerbar urtikaria finns en utlösande orsak, exempelvis kyla, värme eller tryck. Vid kronisk spontan urtikaria kan ingen säker utlösande orsak påvisas.

Epidemiologi

Livstidsprevalens av kronisk urtikaria beräknas vara 1–2 %. En person kan ha två eller flera subtyper av kronisk urtikaria samtidigt. Hos 30–55 % försvinner sjukdomen inom 5 år.

Etiologi

Patofysiologin vid urtikaria är en hudreaktion orsakad av frisättning av histamin och andra mediatorer. Reaktionen ger upphöjda kvaddlar och/eller angioödem beroende på hur djupt i huden den ligger.

Akut urtikaria

  • Okänd – vanligast
  • Infektion – virus, vanlig orsak hos barn
  • Allergisk reaktion – snabb- eller senallergisk reaktion exempelvis av föda, läkemedel (ofta antibiotika), getingstick, latex
  • Toxisk/annan reaktion – exempelvis föda, insektsbett
  • Andra sjukdomar – ovanligt, exempelvis kollagenoser eller maligniteter

Kronisk urtikaria

  • Okänd – vanligast
  • Läkemedel – särskilt NSAID, salicylater
  • Infektion – exempelvis övre luftvägsinfektion, tarminfektion (bakterier och parasiter), hepatit, Helicobacter pylori

Fysikalisk urtikaria

  • Tryckurtikaria – orsakas av åtsittande kläder, belastning av väskor, ryggsäckar
  • Dermografism – är en variant av tryckurtikaria vid rivning eller irritation (urticaria factitia)
  • Kolinerg urtikaria – utlöses av värme, ansträngning, ofta vid svettning
  • Köldurtikaria – kommer vid hastiga temperaturförändringar eller kyla

Samsjuklighet

Tyreoideasjukdom kan förekomma parallellt med kronisk urtikaria. Behandling av tyreoideasjukdomen påverkar sällan urtikarians förlopp. Stress kan förekomma parallellt och troligen försämra urtikaria.

Symtom

  • Kvaddlar/nässelutslag – upphöjda svullnader med omgivande rodnad som kvarstår max 1 dygn på samma plats
  • Klåda – ofta, men inte alltid
  • Angioödem – djupare svullnad, ofta runt ögon och av slemhinna i mun och tunga

Anamnes

  • Debut, duration och förlopp
  • Orsaker till akut/kronisk urtikaria
  • Känd allergi
  • Hereditet för hereditärt angioödem eller systemsjukdom (särskilt hos barn)
  • Associerade symtom

Status

  • Allmäntillstånd – vitalparametrar, tecken på anafylaktisk reaktion
  • Hudinspektion – typiska förändringar
  • Mun och svalg – svullnad av svalg eller tunga

Handläggning vid utredning

  • Ta en noggrann anamnes för att lättare bekräfta diagnosen och utesluta differentialdiagnoser.
  • Misstänk urtikariavaskulit om samma enskilda nässelutslag kvarstår i mer än 24 timmar.
  • Överväg systemsjukdom vid intermittent feber, ledvärk och trötthet.
  • Överväg orsaker som ACE-hämmare, hereditärt/förvärvat angioödem vid angioödem som enda symtom.

Kronisk urtikaria

  • Överväg kontroll av CRP/SR samt leukocyter och differentialräkning vid kronisk spontan urtikaria.
  • Överväg prover avseende övre luftvägs- eller tarminfektioner samt Helicobacter pylori utifrån anamnes och status.
  • Utred med lämpligt provokationstest via hudläkare vid kronisk inducerbar urtikaria.

Differentialdiagnoser

  • Urtikariavaskulit
  • Eksem
  • Erytema multiforme
  • Toxisk reaktion – läkemedel, växter
  • Pemfigoid
  • Systemsjukdom
  • Hereditärt eller förvärvat angioödem

Handläggning vid behandling

Akut urtikaria

  • Handlägg misstänkt akut anafylaxi enligt särskild rekommendation.
  • Informera patienten om att lindriga besvär sällan kräver behandling.
  • Ge läkemedel vid måttliga och svåra besvär samt vid angioödem.

Kronisk urtikaria

  • Identifiera eventuella utlösande orsaker och rekommendera patienten att undvika dem.
  • Råd patienten att undvika NSAID. NSAID kan ge en icke-allergisk hypersensitivitetsreaktion som kan utlösa eller försämra en kronisk spontan urtikaria.
  • Sätt ut eventuella ACE-hämmare vid angioödem.
  • Ge symtomatisk läkemedelsbehandling.

Läkemedelsbehandling

Akut urtikaria

  • Rekommendera antihistamin vid måttliga besvär, finns receptfritt. Ibland krävs dubbel dos.
  • Överväg perorala steroider vid svåra besvär eller angioödem.

Kronisk urtikaria

  • I första hand – ge icke-sederande H1-antihistamin i normal dos.
  • Vid otillräcklig effekt efter 2–4 veckor – öka dosen upp till fyrfaldig normaldos (har god effekt hos 45–65 % av patienterna).
  • Vid otillräcklig effekt av fyrfaldig dos efter 2–4 veckor – överväg andra behandlingsalternativ via specialiserad vård.

Remissindikation

  • Kronisk urtikaria för bedömning och hjälp med behandling
  • Terapisvikt
  • Återkommande urtikaria av oklar genes

Kronisk urtikaria kan ha betydande påverkan på livskvalitet.

Publicerat: 2020-09-24
Giltigt till: 2023-09-30
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne

Tack för att du kontaktar oss, vi har tagit emot dina synpunkter

När du skickar in formuläret kommer vi att behandla dina personuppgifter för att utföra den uppgift som formuläret avser. Tänk på att det du skickar in kan bli en allmän handling.

Läs om hur Region Skåne hanterar personuppgifter