Syfilis

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

Vårdnivå och samverkan

Primärvård

  • Primär bedömning och utredning av patient som söker primärvård 

Hud- och venerologmottagning

  • Utredning och behandling av misstänkt syfilis

Bakgrund

Syfilis (lues) räknas som en sexuellt överförd sjukdom (STI) och klassas som en allmänfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen.

Epidemiologi

I Sverige förekommer syfilis främst hos män som har sex med män. Incidensen har ökat sedan år 2000. 2019 var incidensen 4,2 fall per 100 000 invånare.

Etiologi

Syfilis orsakas av bakterien Treponema pallidum. Smittspridningen kan ske vid direktkontakt via sår eller slemhinnor, via blodöverföring eller som kongenital smitta. Syfilisscreening sker i samband med graviditet och blodgivning.

Samsjuklighet

  • Patienter kan ha flera sexuellt överförbara sjukdomar samtidigt.
  • Genitala sår (som syfilissår) ökar risken för överföring av hiv.

Utredning

Symtom

  • Många är symtomfria.
  • Syfilis kan ge symtom från alla organsystem.

Stadium 1 – primärsår

  • Debut – 10–90 dagar efter smittotillfälle, oftast 3 veckor
  • Hudsymtom – ofta solitärt oömt sår (hård schanker) med varierande utseende och djup
  • Lokalisation – vid eller invid smittöverföringsstället, exempelvis penis, mun, vulva, vagina, rektum, anus
  • Förlopp – läker ofta inom 3–12 veckor
  • Andra symtom – smärta och sekundärinfektion kan förekomma

Stadium 2 – sekundär syfilis

  • Debut – 4–10 veckor efter debut av primärsår.
  • Hudsymtom – oftast symmetriska småprickiga till storfläckiga rödbruna makulära utslag, som ej kliar. Hudsymtom kan saknas.
  • Lokalisation – hela kroppen, särskilt bål, handflator och fotsulor
  • Andra symtom – influensaliknande med allmänpåverkan, feber och muskelvärk, lymfkörtelförstoring, huvudvärk (meningit), hörselproblem (otit), balansproblem (labyrintit), synpåverkan (retinit, uveit, optikusneurit), njurpåverkan, leverpåverkan (hepatit)

Symtomen vid både stadium 1 och 2 försvinner normalt även utan behandling. Infektionen kan läka ut men hos cirka 40 % övergår den i en latent fas.

Stadium 3 – tertiär syfilis

  • Debut – många år till decennier efter stadium 1 och 2
  • Benign syfilis – granulom i hud, skelett och inre organ
  • Kardiovaskulär syfilis – aortainsufficiens, aortit och aneurysm
  • Neurosyfilis – encefalit (huvudvärk, trötthet, illamående), uni- eller bilaterala nervsmärtor, kognitiv svikt, psykos, kranialnervspåverkan och påverkan på syn, hörsel och balans.

Anamnes

  • Aktuella symtom
  • Misstänkt smittotillfälle och relevant sexualanamnes
  • Tidigare sexuellt överförbara sjukdomar, särskilt tidigare syfilisinfektion

Handläggning vid utredning

  • Tänk primär syfilis vid solitärt sår som inte ger symtom, framförallt genitalt.
  • Utred misstanke om syfilis med serologi (serumantikroppar IgG och IgM).
  • Var frikostig med provtagning för syfilis vid symtom i gruppen män som har sex med män.
  • Kontakta venereolog vid stark misstanke om, eller verifierad syfilis.
  • Erbjud provtagning för andra STI.

Syfilis ingår i screening vid graviditet.

Laboratorieprover

Serologitolkning

  • Vid primärsår är serologiprov ofta negativt initialt och provet kan därför behöva tas om.
  • Vanligen är serologin positiv 4 veckor efter smittotillfället men kan dröja upp till 3 månader.
  • Serologi vid syfilisdiagnostik kan vara svårtolkat, rådgör vid behov med venereologisk klinik eller laboratorium.

Behandling

Handläggning vid behandling

Remittera till venereologisk klinik för smittskyddsanmälan, smittspårning, behandling och uppföljning.

Ge patienten information om:

  • diagnos
  • att patienten har informationsplikt gentemot sexuell partner och är skyldig att minimera risk för smittspridning
  • att behandling och uppföljning sker inom specialiserad vård
  • att undersökning, diagnostik och behandling är kostnadsfri.

Förebyggande åtgärder

För att skydda mot smitta bör kondom eller slicklapp användas under hela samlaget.

Remissrutiner

Remissindikation till Hud- eller venerologmottagning

  • Kvarstående misstanke trots negativ serologi
  • Positivt provsvar (skyndsam remiss)

Ange i remissen att smittspårning önskas.

Patientinformation

Syfilis, 1177 Vårdguiden

Syfilis, UMO

Relaterad information

Sjukdomsinformation om syfilis, Folkhälsomyndigheten

Smittskyddsblad och sjukdomsinformation om syfilis, Region Skåne

Om innehållet

Publicerat: 2021-03-16
Giltigt till: 2024-03-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne