Melanocytärt nevus

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • D220 Melanocytnevus på läpp
    D221 Melanocytnevus på ögonlock inklusive ögonvrå
    D222 Melanocytnevus på öra och yttre hörselgång
    D227 Melanocytnevus på nedre extremitet inklusive höften
    D223 Melanocytnevus på andra och ospecificerade delar av ansiktet
    D224 Melanocytnevus i hårbotten och halsen
    D229 Ospecificerad lokalisation av melanocytnevus
    D225 Melanocytnevus på bålen
    D226 Melanocytnevus på övre extremitet inklusive skuldran
    Q825 Medfött icke-neoplastiskt nevus

  • Bedömning av patient som söker i primärvård
  • Stort antal nevi (> 50–100 stycken)
  • Många kliniskt avvikande eller stora nevi
  • Multipla kongenitala nevi eller enstaka > 1,5 cm

Melanocytära nevi är ett samlingsnamn för godartade hudförändringar orsakade av lokal proliferation av pigmenterade celler (melanocyter). Melanocytära nevi kan vara kongenitala eller förvärvade.

Äkta kongenitala nevi förekommer hos omkring 1 % av alla nyfödda barn. Små lätt upphöjda nevi av kongenital typ är vanliga och kan uppkomma under tidiga barnaåren. De kvarstår genom livet. Övriga förvärvade plana nevi ökar fram till 30 års ålder och kan tillbakabildas i högre åldrar.

Ljushyade individer har en högre förekomst av melanocytära nevi.

Hereditet och solexponering är de två mest bidragande faktorerna av betydelse för uppkomsten. Förändringarna kan klassificeras i olika typer utifrån melanocyternas placering:

  • junction nevus – i gränsen mellan epidermis och dermis
  • dermalt nevus – i dermis
  • compound nevus – sammansatt, en kombination av junction och dermalt nevus
  • kongenitalt nevus – i dermis, subkutis, muskler, nerver och kärl.

Det finns även speciella former av melanocytära nevi, exempelvis:

  • Spitz nevus – ofta rosa, kupolliknande, hos barn, kan försvinna spontant efter några år
  • Reeds nevus – variant av Spitz nevus men mörkbrunt till svart
  • blått nevus – djupare dermalt nevus och därför blåaktigt.
  • Debut av hudförändring – funnits hela livet eller uppkommit nyligen
  • Symtomgivande hudförändring – irritationskänsla
  • Förändrad storlek, färg eller form – hur snabbt (över månader eller år)

Hudstatus med helkroppsundersökning rekommenderas för att inte missa hudmelanom på andra lokaler. Bedöm särskilt:

  • hudtyp
  • uppskattat antal nevi – stora respektive små
  • enskilt nevus – lokalisation, storlek, färg, form, avgränsning, upphöjning, behåring.

Använd gärna dermatoskopi eller teledermatoskopi vid tillgänglighet och erfarenhet.

  • Utseende – välavgränsad, platt
  • Dermatoskopi – jämnt pigmenterat nätverk
  • Utseende – upphöjd med bred bas eller stjälkad, mjuk vid palpation, hudfärgad eller brun
  • Dermatoskopi – globulärt eller kullerstensmönster, kommateckenliknade kärl (vid depigmentering), avsaknad av pigmenterat nätverk
  • Utseende – centralt upphöjd på platt pigmenterad yta
  • Dermatoskopi – globulärt mönster och ljusa eller mörka strukturlösa områden centralt med pigmentnätverk i periferin
  • Utseende – ofta asymmetriskt i form eller färg, skiljer sig i utseende från patientens övriga nevi
  • Storlek – ofta > 5 mm

Följande förändringar i en pigmenterad lesion kan indikera malignitet:

  • nytillkommen eller ökad storlek
  • förändrad färg eller form
  • bestående eller återkommande irritationskänsla eller annan förnimmelse
  • krusta, fjällning, rodnad, sårbildning och spontanblödning (sena tecken på malignitet).

Observera även riskfaktorer för hudmelanom:

  • tidigare melanom
  • hereditet, melanom hos förstagradssläkting
  • många melanocytära nevi (> 50–100 stycken)
  • stora melanocytära nevi (≥ 3 nevi som är > 5 mm stora)
  • annan tidigare hudcancer
  • ljust hår, ljus pigmenteringstyp och fräknar
  • hög solexponering.

Pigmenterade hudförändringar handläggs utifrån klinisk bild.

  • Vid misstanke om hudmelanom rekommenderas handläggning enligt SVF hudmelanom.
  • Vid många kliniskt avvikande eller stora nevi rekommenderas bedömning via specialiserad vård.
  • Vid typiskt melanocytärt nevus kan diagnosen ställas kliniskt och excision bör undvikas.
  • Hudmelanom
  • Seborroisk keratos
  • Lentigo solaris
  • Basaliom
  • Hemangiom
  • Dermatofibrom
  • Pigmenterad aktinisk keratos

Excision av typiskt melanocytärt nevus bör inte utföras inom offentligt finansierad sjukvård även om det besvärar patienten kosmetiskt eller vid exempelvis rakning.

I de fall excision är aktuellt bör följande råd beaktas.

  • Excidera med helst 3 mm (max 5 mm) klinisk marginal. Mät gärna med linjal.
  • Skär vinkelrätt genom hela huden för att få tillräckligt med material (gärna med synlig fettväv på undersidan) och behålla marginalen.
  • Lägg snittföring i längsriktning på extremitet för att underlätta vid eventuell utvidgad excision.
  • Undvik stansexcisioner.
  • Skicka för PAD och ange misstänkt diagnos, hudförändringens storlek och lokalisation, samt klinisk excisionsmarginal på PAD-remiss.
  • Vid grav dysplasi krävs mikroskopisk marginal på minst 2 mm, annars behövs utvidgad excision. Kontakta specialiserad vård vid behov.
  • Vid lätt till måttlig dysplasi krävs ingen ytterligare åtgärd än radikalitet, då malignitetsrisken är låg.
  • Många kliniskt avvikande eller stora nevi
  • Multipla kongenitala nevi eller enstaka > 1,5 cm
  • Oklar diagnos
  • Hudtumörens lokalisation så exakt som möjligt
  • Storlek (diameter i mm), eventuell pigmentering
  • Duration, tillväxt (sedan hur länge finns den, när började den ändra utseende eller storlek)
  • Misstänkt diagnos
  • Uppskattat antal naevi
  • Hereditet, tidigare melanom, annan tidigare hudcancer
  • Antikoagulantia, allergi mot lokalbedövning
  • Eventuell dermatoskopisk eller teledermatoskopisk bedömning

Födelsemärken och hudförändringar, 1177 Vårdguiden

Nationellt vårdprogram malignt melanom, Regionala cancercentrum i samverkan

Publicerat: 2021-02-10
Giltigt till: 2024-02-29
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne