Lus- och loppbett

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • B853 Flatlöss
    B850 Huvudlöss
    B851 Kroppslöss
    B852 Ospecificerat lusangrepp
    B854 Blandat lusangrepp
    T140D Icke giftigt insektsbett, ospecificerat

  • Bedömning och behandling i de flesta fall
  • Oklar diagnos, svåra symtom eller ibland vid terapisvikt
  • Fågelloppor är vanligt vår och höst.
  • Huvudlöss är vanlig förekommande, främst hos barn.
  • Flatlöss förekommer sporadiskt.
  • Klädlöss är ovanligt i Sverige.

Bettreaktioner kan orsakas av många insekter. Vanligast är löss och loppor.

  • Lopparter som har människa som värddjur förekommer i princip inte i Sverige längre, men var tidigare en viktig vektor för pest och tyfus.
  • Endast vissa personer får utslag av loppbett.
  • Fågelloppor kommer in i hem via hund/katt eller fås vid rengöring av fågelbo.
  • Huvudlöss sprids via direktkontakt, ibland som epidemier bland barn på förskola och skola.
  • Klådan kommer ofta efter en till flera veckor efter smitta.
  • Huvudlöss kan vara bärare av bakterier men orsakar sällan infektioner i Sverige.
  • Flatlöss sprids genom sexuell kontakt och ibland via sängkläder.
  • Tiden från smitta till symtom är ungefär 1 månad.
  • Flatlöss sprider inte någon infektionssjukdom.
  • Vägglöss suger oftast blod nattetid och tål långvarig svält.
  • Oftast införs lössen via resebagage.
  • Vägglöss sprider inte någon infektionssjukdom.
  • Klädlöss lever i kläder som tvättas sällan och hos personer med eftersatt hygien.
  • Tidigare var klädlöss en viktig vektor för fläcktyfus.

Överväg annan sexuellt överförbar sjukdom vid fynd av flatlöss.

  • Symtom kan saknas.
  • Loppbett – kliande, röda, urtikariella, några mm – cm stora papler, ofta med ett minimalt sår centralt. Utslagen sitter ofta på rad och kan komma och gå under några veckor.
  • Huvudlöss – klåda, ibland eksemliknande förändringar och sår på grund av kliande. Ofta finns klådan på huvud och nacke.
  • Flatlöss – intensiv klåda i behårade områden med tjockare hårstrån (genitalt, i armhålor, ögonbryn och ögonfransar). Ofta kraftigare klåda nattetid.
  • Vägglöss – kliande urtikariella kvaddlar i klungor längs blodådror på blottlagd hud (till exempel armar eller hals).
  • Symtom hos andra i nära omgivningen
  • Resor
  • Husdjur
  • Oftast är den kliniska bilden typisk.
  • För säker diagnos krävs fynd av aktuell insekt, vilket kan vara svårt.
  • För huvudlöss är det enklast att använda luskam för fynd av gnetter eller levande löss.
  • Biopsi kan övervägas vid oklara, långdragna eller återkommande besvär.
  • Andra typer av bett
  • Urtikaria

Ge råd om egenbehandling, gärna skriftlig information.

  • Symtomatisk behandling med Grupp I-II-steroid.
  • Vid mycket klåda kan antihistamin provas.
  • Ingen specifik behandling av loppbett krävs. Utslagen kan komma och gå under några veckor men försvinner sedan spontant.
  • Behandla husdjur som har loppor.

Ge råd om att:

  • luskamma patient och närstående dagligen i minst 10 dagar efter smittotillfället, även om man samtidigt behandlar med lusmedel
  • överväga luskamning av närstående i förebyggande syfte
  • rengöra kammar och borstar, tvätta hårband, mössor och kepsar, eller lägg dem i en plastpåse i frysen under 24 timmar
  • behandla med receptfritt lusmedel bensylbensoat/disulfiram i två behandlingsomgångar med 1-2 veckor emellan
  • informera skola/ förskola för att förhindra spridning.

Informera om att:

  • tvätta sängkläder och kläder i 60 grader
  • smörja med receptfri liniment bensylbensoat/disulfiram med upprepning efter en vecka
  • även behandla partner
  • rengöra mekaniskt och smörja med vaselin 2 gånger per dag vid ögonfransinfestation.
  • Informera om att sanering krävs, noggrann städning räcker inte.
  • Be patienten kontakta företag som utför skadedjursbekämpning.
  • Oklar diagnos, svåra symtom eller ibland vid terapisvikt

Loppbett, 1177 Vårdguiden

Huvudlöss, 1177 Vårdguiden

Flatlöss, 1177 Vårdguiden

Löss, Vårdhandboken

Behandling vid angrepp av huvudlöss – behandlingsrekommendation, Läkemedelsverket

Publicerat: 2020-05-19
Giltigt till: 2023-05-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne