Hyperhidros

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • R610 Lokaliserad hyperhidros
    R619 Hyperhidros, ospecificerad
    R611 Generaliserad hyperhidros

  • Primär bedömning och råd om egenvård
  • Bedömning och hjälp med behandling vid behov

Hyperhidros innebär en abnormt ökad och ej fysiologiskt nödvändig svettning.

Hyperhidros delas in i:

  • primär – lokalt eller multifokalt ökad svettning utan bakomliggande orsak
  • sekundär – lokalt, multifokalt eller generellt ökad svettning med bakomliggande orsak.

Primär lokaliserad hyperhidros förekommer hos cirka 5 % av befolkningen och sekundär hyperhidros hos cirka 15 %.

  • Bakomliggande orsak är inte klarlagd men anses bero på abnorm central respons i hjärnan på normala perifera stimuli.
  • Tillståndet kan vara ärftligt.
  • Debut sker ofta i barndom.
  • Besvärsgraden varierar i intensitet.
  • Försämring ses ofta i samband med emotionell belastning.

Sekundär hyperhidros orsakas av bakomliggande tillstånd som:

  • infektion – tuberkulos, malaria
  • malignitet – lymfom
  • läkemedel – SSRI, opiat, centralstimulantia
  • psykogena – ångest
  • endokrina – manligt/kvinnligt klimakterium, tyreoideasjukdom, feokromocytom
  • metabola – diabetes, övervikt
  • neurologiska – Parkinsons sjukdom, Horner’s eller Freys' syndrom
  • hjärt- och lungsjukdom – hjärtsvikt, KOL
  • alkoholöverkonsumtion.
  • Ökad lokal svettning, bilateral och symmetrisk
  • Svettningen upphör under sömn

Vanliga lokalisationer:

  • axiller 50 % (särskilt i tonåren)
  • fötter och händer 25-30 % (särskilt i barndom)
  • ansikte 20 %
  • ljumskar, hårbotten eller bröst.
  • Generell, lokal eller asymmetrisk distribution
  • Symtom på bakomliggande orsak kan förekomma – exempelvis trötthet, viktnedgång, hjärtklappning, långvarig feber eller nattlig svettning.
  • Påverkan på livskvalitet
  • Ärftlighet
  • Tidigare genomförd behandling
  • Läkemedelsbehandling och eventuell korrelation till svettning
  • Fråga om uppgifter talande för sekundär hyperhidros inklusive B-symtom

Besvärsskattning kan göras med Hyperhidrosis Disease Severity Scale (HDSS):

  • Svettningarna är inte besvärande och begränsar inte dagliga aktiviteter.
  • Svettningarna kan tolereras men begränsar ibland dagliga aktiviteter.
  • Svettningarna kan knappt tolereras och begränsar ofta dagliga aktiviteter.
  • Svettningarna är intolerabla och begränsar konstant dagliga aktiviteter.
  • Hudinspektion – grad av svettning, lokalisation och symmetri
  • Neurologstatus – vid asymmetrisk svettning på annan lokalisation än i axill (denervering med kompensatorisk svettning på andra sidan)
  • Primär lokaliserad hyperhidros är en klinisk diagnos.
  • Besvärsskatta med Hyperhidrosis Disease Severity Scale (HDSS).
  • Blodprover, bilddiagnostik eller annan utredning kan övervägas vid misstanke om sekundär svettning.
  • Vid nattlig svettning, överväg förekomst av obstruktiv sömnapné, restless legs, nattlig smärta eller om det är uttryck för B-symtom.
  • Överväg  Hb, leukocyter, trombocyter, CRP, SR, glukos och TSH i första hand.
  • Överväg ytterligare provtagning utifrån specifik misstanke, vid behov i samråd gärna med specialiserad vård.
  • Lokalantiperspirant med aluminiumklorid bör provas i första hand i minst 1 månad. Applicera om möjligt på torr hud.
  • Vid multifokal hyperhidros kan antikolinergika provas.

Inom specialiserad vård finns fler behandlingsalternativ:

  • botulinumtoxin
  • jontofores (elbehandling av händer eller fötter)
  • mikrovågsbehandling av axiller
  • sympatektomi eller kirurgisk behandling.

Åtgärda eller behandla bakomliggande orsak.

  • Generaliserad svettning – peroral antikolinergika kan ha god effekt på symtom och livskvalitet.
  • Nattliga svettningar – vid samtidiga smärtor, mardrömmar eller ytlig, fragmenterad sömn kan amitriptylin 10–30 mg eller långverkande antikolinergika provas till natten.
  • Stressutlöst svettning – betablockare kan provas.
  • Primär lokaliserad hyperhidros (minst HDSS 2) och otillräcklig effekt eller biverkningar av lokal antiperspirant
  • Primär lokaliserad hyperhidros (minst HDSS 2) med annan samtidig svår hudsjukdom
  • Svår generell eller gustatorisk hyperhidros

Komplikationer som kan uppkomma av behandling:

  • topikal behandling med aluminiumklorid – övergående hudirritation (framförallt vid applicering på fuktig hud)
  • botulinumtoxin – övergående muskelsvaghet eller kompensatorisk svettning
  • sympatektomi – kompensatorisk svettning peroral behandling med antikolinergika – svåra biverkningar, framförallt hos äldre.

Överdriven svettning, 1177 Vårdguiden

Publicerat: 2021-05-24
Giltigt till: 2024-01-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne