Intellektuell funktionsnedsättning hos vuxna

AKO Skåne-riktlinje för primärvården utifrån nationellt kliniskt kunskapsstöd.

  • Basal hälso- och sjukvård
  • Regelbundna hälsokontroller utifrån personens behov
  • Vuxenhabilitering ansvarar för särskilda insatser
  • Specialistpsykiatrin ansvarar vid behov för utredning och behandling av psykiatriska tillstånd
  • Specialiserad somatisk vård ansvarar vid behov för utredning och behandling av somatiska tillstånd

Denna rekommendation avser redan diagnostiserad intellektuell funktionsnedsättning (ID) hos vuxna.

Intellektuell funktionsnedsättning:

  • innebär både generellt nedsatt kognitiv förmåga enligt standardiserade test och nedsatt adaptiv förmåga
  • är en begåvningsmässig funktionsnedsättning som uppstår före 16 års ålder och är av sådan omfattning att personen behöver särskilt stöd av samhället.

Diagnos ställs efter sammanvägning av intervjuer, observationer och psykologtest och graderas i lindrig, måttlig, svår eller mycket svår.

Ungefär 1,5 % av befolkningen har en intellektuell funktionsnedsättning. Motsvarande diagnos i ICD-10 är psykisk utvecklingsstörning. Av dessa är cirka 75 % av lindrig art.

Diagnos ställs oftast hos barn men kan ställas även i vuxen ålder, exempelvis:

  • då inlärningsproblem tidigare maskerats eller givits andra förklaringar
  • hos nyanländ vuxen, där diagnos ej ställts i barndomen.

Orsaker till ID kan vara kromosomavvikelser som Downs syndrom eller Fragil X eller påverkan på hjärnan under utvecklingsperioden som hjärnmissbildning, hjärnblödning, infektion, trauma eller neurologisk sjukdom. I många fall är etiologin okänd.

Hos personer med ID förekommer:

  • epilepsi hos cirka 30 %, svårare ID innebär högre förekomst
  • utvecklingsrelaterade funktionsavvikelser som rörelse-, syn- eller hörselnedsättning, autism och adhd
  • genetiska syndrom kan medföra ökad risk för specifika sjukdomar eller organavvikelser
  • generellt ökad risk för somatisk och psykisk ohälsa, även till följd av sämre levnadsvanor.

Ökad risk för:

  • infektionskänslighet
  • obstruktivt sömnapnésyndrom, trång anatomi i mellanansikte, stor tunga och nedsatt muskeltonus
  • hudinfektioner med torr och fnasig hud
  • autoimmuna tillstånd som typ 1 diabetes, celiaki (cirka 5 %) och alopecia areata
  • hypothyreos
  • ögon- eller öronbesvär
  • hjärtproblem, övervikt och metabolt syndrom
  • tidig demens med debut från 35-50 års ålder
  • tandlossning och nedsatt salivproduktion.

I kontakten med hälso- och sjukvård har en person flerfunktionsnedsättning ofta själv svårt att redogöra för sin situation. Därför behöver nästan alltid en anhörig, personal eller assistent som känner personen väl vara med som stöd vid vårdsituationer. För att underlätta inför besöket finns särskilda kommunikationsstöd.

Bemötande av patienter med autism och ID.pdf

En person med ID kan ha nedsatt förmåga att uttrycka symtom eller annat kroppsligt obehag. Allt från enkla tillstånd till smärta eller psykiatriska orsaker kan ge beteendeförändringar.

Anamnes tas med fördel upp med stöd av anhörig, personal eller assistent som känner personen väl.

  • Boende, familjeförhållanden, assistans, ekonomi
  • Sysselsättning, förändringar i vardagslivet
  • Alkohol, nikotin, fysisk aktivitet, sexualanamnes
  • Mående, nytillkomna besvär
  • Läkemedel och interaktioner
  • Vaccinationsstatus
  • Övervikt, undervikt, kost, menstruationssmärta
  • Efterhör om regelbunden tandläkarkontroll

Fråga efter eventuellt förändrat beteende, ta fasta på objektiva fynd. Fråga om:

  • sömnrubbning, även snarkning och andningsuppehåll
  • gråt eller rädsla
  • viktnedgång, tidigt uppvaknande och försämring av psykiska symtom under morgontimmar (kan tala för depression).

Undersök utifrån symtom och anamnes.

  • Hjärta och cirkulation  – blåsljud, blodtryck
  • Ögon – keratokonus, blefarit, katarakt eller synnedsättning
  • Öron  – vaxpropp eller annan hörselnedsättning
  • Rörelseorgan
  • Buk
  • En somatisk undersökning är i vissa fall svår att genomföra. Rådgör med någon som känner patienten väl.
  • Om provtagning behövs men är svårt, försök samordna med eventuell sedering av annan orsak, exempelvis tandsanering.
  • Demensbedömning bör övervägas vid varje kontroll efter 40 års ålder.
  • Tidigare funktions- och aktivitetsförmåga, fås via habiliteringsteam, kommunal hälso- och sjukvård.
  • Boendepersonal kan använda verktyget Tidiga tecken för att kartlägga förändring.
  • CAMCOG har visst värde. MMT går ej att använda.
  • Det är vanligt med strukturella hjärnförändringar utan att det finns symtom. Därför är bilddiagnostik utan värde.
  • Blodstatus, blodsocker och tyreoideaprov
  • Överväg ytterligare prover beroende på misstänkt diagnos

Differentialdiagnoser till demens att överväga:

  • understimulans
  • depression
  • hypotyreos
  • syn- eller hörselnedsättning
  • skalltrauma.
  • Behandla och förebygg andra sjukdomar sedvanligt.
  • Anpassa informationen så att patienten blir så delaktig i vården som möjligt.
  • Säkerställ att ordinerade åtgärder genomförs, vid behov med stöd av personal och anhöriga.
  • Planera uppföljning med hälsokontroll, läkemedelsgenomgång och eventuella intyg.

Person med Downs syndrom bör vaccineras mot pneumokocker (SOSFS1994:26) och influensa.

För låg fysisk aktivitet är vanligt. Evidens för vinster med ökad fysisk aktivitet avseende påverkan på riskfaktorer inom metabolt syndrom finns. Förutsättningen är kontinuerlig coaching, oftast med stöd av närstående eller personal som då behöver involveras.

Rätt anpassat bemötande, stöd och kravnivå i boende och sysselsättning är avgörande för att förebygga och minska sjukdomar och beteendeproblem.

Beakta ökad känslighet för och ovanliga reaktioner på läkemedel. Börja med låg dos, titrera upp långsamt. Följ samma strategi vid nedtrappning och utsättning. Vanligt med polyfarmaci.

Vid behandling av:

  • depression, ge SSRI i första hand
  • Alzheimers sjukdom, efter övervägande kan kolinesterashämmare provas
  • epilepsi, vanligt med suboptimal behandling.

Syftet är att optimera personens funktionsnivå och välbefinnande. Förebyggande verksamhet syftar till att förhindra försämrande faktorer och samtidigt stärka det positiva och det som fungerar.

En plan med mål och åtgärder kan underlätta samordningen av insatser för en mer långsiktig hälso- och sjukvård. Insatserna kan utföras inom kommun, primärvård, vuxenhabilitering eller genom samarbete mellan dessa.

Insatser som kan vara aktuella utifrån en individuell bedömning, exempelvis:

  • hjälp att samordna olika samhällsinsatser och nätverksmöten
  • stöd att hitta individuella anpassningar för att skapa struktur i vardagen med exempelvis schema och tekniska hjälpmedel
  • stöd för att underlätta kommunikation med bilder och tekniska hjälpmedel
  • kognitiva eller kommunikationshjälpmedel, datoranpassningar eller ortoser
  • rådgivning av sjuksköterska i medicinska frågor
  • råd om sexualitet och preventivmedel via exempelvis MVC eller ungdomsmottagning
  • motions- och träningsrådgivning samt utfärdande av träningsprogram
  • stöd till personens nätverk exempelvis handledning, samtal och information
  • information till berörda om funktionsnedsättningen och dess konsekvenser
  • utredning av behov av bostadsanpassning.

Vid insatser från kommun och region och landsting kan en samordnad individuell plan (SIP) initieras av personen själv eller av någon av de övriga aktörerna med samtycke från personen det gäller.

För vuxna med utvecklingsstörning och svåra utmanande beteenden finns ett VUB-team för vårdgivare och kommunal personal att konsultera. VUB-teamet är ett samarbete mellan vuxenpsykiatrin och vuxenhabiliteringen. Teamet arbetar konsultativt med bedömning, anpassning och behandling, utan att ta över behandlingsansvaret.

VUB-team

  • Vid behov, remiss till specialiserad vård och vuxenhabilitering
  • Vid behov vid psykiatrisk frågeställning, remiss till specialistpsykiatrin

Person med ID bör följas enligt lokala rutiner, med regelbundna hälsokontroller med fördjupad läkemedelsgenomgång (vanligt med polyfarmaci och överförskrivning av neuroleptika) och gärna fast vårdkontakt.

Läkarintyg och utlåtanden bör utfärdas av den läkare som har störst kännedom om patienten.

Nedsatt arbetsförmåga kan ibland kompenseras med ekonomiskt stöd, ändrad arbetsorganisation, alternativt arbetssätt eller arbetsplatsanpassning. Arbetsförmedlingen gör en behovsbedömning och prövar rätt till särskild hjälp.

En god man alternativt förvaltare är en person som av tingsrätten förordnats för att tillvarata en annan persons rättsliga eller ekonomiska intressen eller sörja för dennes person.

God man, förvaltare och framtidsfullmakt, Sveriges domstolar

De personliga och medicinska krav som krävs för körkort, finns i föreskriften om medicinska krav för innehav av körkort. Måttlig till svår ID utgör hinder för innehav. Vid lindrig ID gör Transportstyrelsen gör en individuell helhetsbedömning av lämpligheten. Samråd med vuxenhabiliteringen vid behov.

Läkar- och synintyg, Transportstyrelsen

LSS är en rättighetslag för personer med omfattande funktionsnedsättning som ska garantera goda levnadsvillkor genom stöd för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Exempel är personlig assistans, ledsagarservice, daglig verksamhet och gruppbostad.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS, 1177 Vårdguiden

Parkeringstillstånd och färdtjänst ansöks om i den kommun där personen är folkbokförd.

Personer med stöd enligt LSS ska erbjudas en bedömning av munhälsan samt nödvändig tandvård till samma kostnad som sjukvård. Intyg utfärdas av exempelvis LSS-handläggare eller distriktssköterska.

Tandvård om du har en funktionsnedsättning, 1177 Vårdguiden

Intellektuell funktionsnedsättning - Utvecklingsstörning, 1177 Vårdguiden

Hjälpmedel för kognitivt stöd och kommunikation, 1177 Vårdguiden

Ovanliga diagnoser, Socialstyrelsen

Publicerat: 2019-03-18
Giltigt till: 2022-03-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne