Cerebral pares hos vuxna

Vårdnivå och samverkan

Primärvård

• Basal hälso- och sjukvård
• Regelbundna hälsokontroller utifrån personens behov

Specialiserad vård

• Vuxenhabilitering ansvarar för särskilda insatser
• Specialistpsykiatrin ansvarar vid behov för utredning och behandling av psykiatriska tillstånd
• Specialiserad somatisk vård ansvarar vid behov för utredning och behandling av somatiska tillstånd

Bakgrund

Denna rekommendation avser redan diagnostiserad cerebral pares (CP).

Epidemiologi

I Sverige får omkring 200 av 100 000 födda barn cerebral pares. Det är den vanligaste orsaken till rörelsenedsättning hos barn och ungdomar.

Etiologi

CP orsakas av en skada eller utvecklingsrubbning i den ännu omogna hjärnan. Skadan inträffar före 2 års ålder.

Den kan uppstå:

• prenatalt, under graviditeten (absolut vanligast)
• perinatalt, vid förlossningen
• postnatalt, tiden efter förlossningen.

Definition

CP är ett samlingsnamn för en grupp icke progressiva, men till symtombilden föränderliga, motoriska funktionsnedsättningar.

CP klassificeras med utgångspunkt från dominerande neurologiskt symtom och muskeltonus i spastisk, dyskinetisk och ataktisk huvudtyp.

Spastisk CP

De nervbanor som förbinder hjärnbark och ryggmärg är skadade. Vid unilateral spastisk CP är bara ena kroppshalvan drabbad och vid bilateral är båda kroppshalvorna drabbade.

Dyskinetisk CP

Skadan sitter djupt i hjärnan i de basala ganglierna.

Ataktisk CP

Skadan sitter i lillhjärnan eller dess nervbanor.

Utredning

Symtom

• Rörelsenedsättning av olika grad förekommer alltid
• Kognitiva svårigheter är vanliga
• Dysartri, dysfagi och nutritionsproblem kan förekomma
• Störningar i syn och hörsel förekommer ofta
• Epilepsi är vanligt

Spastisk CP

• Ökad muskelspänning
• Stegrade reflexer
• Unilaterala eller bilaterala symtom

Dyskinetisk CP

• Överdrivna, förvridna rörelser
• Rörelser som är ofrivilliga och svårstyrda

Ataktisk CP

• Svårigheter i balans och samordning av rörelser
• Skakighet i finmotoriska, precisa rörelser

Symtom som ökar med åldern

• Försämrad gångförmåga
• Fysisk och psykisk uttröttbarhet
• Smärta och stelhet i leder och muskler
• Ökad spasticitet, luxationer eller kontrakturer
• Tilltagande smärtproblematik
• Försämring av sväljningsförmåga
• Trycksår
• Symtom på inaktivitetssjukdomar

Anamnes

Socialt

• Boende, familjeförhållanden, assistans, ekonomi
• Sysselsättning
• Förändringar i vardagslivet
• Alkohol, nikotin, fysisk aktivitet och sexualanamnes

Medicinskt

• Mående, nytillkomna besvär
• Läkemedel och interaktioner
• Spasticitet
• Smärta
• Epilepsi och aktuell anfallssituation

Status

• Hud – skavsår och tryckmärken av kläder eller hjälpmedel
• Muskulatur – tonusökning, muskelförkortningar och kontrakturer (risk för ledluxation)
• Rygg-nacke – skolios, huvudvridning och hållning

Handläggning vid utredning

Vid misstanke om odiagnostiserad CP hos en vuxen person ska utredning ske via specialiserad vård, ofta neurolog.

Vid samtidig intellektuell funktionsnedsättning (ID) eller komplex medicinsk problematik, se rekommendationen för flerfunktionsnedsättning hos vuxna.

Behandling

Handläggning vid behandling

• Behandla och förebygg andra sjukdomar sedvanligt.
• Anpassa informationen så att patienten blir så delaktig i vården som möjligt.
• Säkerställ att ordinerade åtgärder genomförs, vid behov med stöd av personal och anhöriga.
• Uppföljning sker med hälsokontroll, läkemedelsgenomgång och eventuella intyg.

Förebyggande åtgärder

Beakta särskilt stabilisering/avlastning för leder, spasticitet, smärta (särskilt kronisk smärta) och nutrition.

Spasticitet

• Anpassade träningsprogram för mindre smärta, felställningar och slitage
• Optimala sitt- och liggställningar
• Axial belastning (stående) för att minska spasticitet
• Akupunktur, kontrakturprofylax, ortoser och läkemedel vid behov

Läkemedelsbehandling

Beakta ökad känslighet för och ovanliga reaktioner på läkemedel. Börja med låg dos, titrera upp långsamt. Följ samma strategi vid nedtrappning och utsättning.

Spasticitet och dyskinesi

• Baklofen peroralt kan ges vid ren spasticitet och titrera upp dosen försiktigt.
• Bensodiazepin i lågdos kan ges vid atetos, tonusväxling. Beakta tillvänjningsrisk.
• Via specialiserad vård kan botulinumtoxin ges intramuskulärt vid regional spasticitet, i uttalade fall kan intratekal baklofenpump eller djup hjärnstimulering övervägas.

Habilitering

Syftet är att optimera personens funktionsnivå och välbefinnande

Insatsplan och SIP

En plan med mål och åtgärder kan underlätta samordningen av insatser för en mer långsiktig habilitering. Insatserna kan utföras inom kommun, primärvård, vuxenhabilitering eller genom samarbete mellan dessa.

Insatser som kan vara aktuella utifrån en individuell bedömning är:

• hjälp att samordna olika samhällsinsatser och nätverksmöten
• fysioterapi vid spasticitet och kontrakturprofylax
• behovsbedömning och utprovning av ortoser för att motverka felställning, korsett eller särskilda skor
• tekniska hjälpmedel för förflyttning, kognition, kommunikation eller datoranpassning
• pre- och postoperativ träning vid ortopedisk kirurgi eller botulinumtoxinbehandling
• insatser för god sittställning och tryckavlastning, sitthjälpmedel
• motions- och träningsrådgivning, träningsprogram eller bassäng- och ståträning
• bedömning av ADL och kognitiv förmåga
• rådgivning av sjuksköterska i medicinska frågor
• utredning och behandling av dysfagi, dysartri och nedsatt oralmotorik
• kostrådgivning vid risk för undernäring
• psykosocial utredning
• information om funktionsnedsättningen till berörda personer
• utredning av behov av bostadsanpassning.

Bostadsanpassningsbidraget – en handbok, Boverket

Vid insatser från kommun och region eller landsting kan en samordnad individuell plan (SIP) initieras av personen själv eller av någon av de övriga aktörerna med samtycke från personen det gäller.

Remissrutiner

• Vid behov, remiss till specialiserad vård och vuxenhabilitering
• Vid behov vid psykiatrisk frågeställning, remiss till specialistpsykiatrin

Komplikationer

Observera risken för höftluxationer, skolios och ökad smärta.

Klinisk uppföljning

CPUP är ett uppföljningsprogram (under uppbyggnad) för vuxna med CP. Uppföljningen sker oftast på vuxenhabiliteringen.

Uppföljningsprogram för cerebral pares, CPUP

Primärvården har ett grundläggande medicinskt ansvar och patienten bör följas enligt lokala rutiner, med regelbundna hälsokontroller med fördjupad läkemedelsgenomgång och gärna fast vårdkontakt.

Intyg

Läkarintyg och utlåtanden bör utfärdas av den läkare som har störst kännedom om patienten.

Parkeringstillstånd och färdtjänst ansöks om i den kommun där personen är folkbokförd.

Arbetsförmedlingen

Nedsatt arbetsförmåga kan ibland kompenseras med ekonomiskt stöd, ändrad arbetsorganisation, alternativt arbetssätt eller arbetsplats anpassning. Arbetsförmedlingen gör en behovsbedömning prövar rätt till särskild hjälp.

God man och förvaltare

En god man alternativt förvaltare är en person som av tingsrätten förordnats för att tillvarata en annan persons rättsliga eller ekonomiska intressen eller sörja för dennes person.

God man, förvaltare och framtidsfullmakt, Sveriges domstolar

Körkort

De personliga och medicinska krav som krävs för körkort, finns i föreskriften om medicinska krav för innehav av körkort. Transportstyrelsen gör en individuell helhetsbedömning av lämpligheten. Samråd med vuxenhabiliteringen vid behov.

Läkar- och synintyg, Transportstyrelsen

LSS - Lagen om stöd och service till vissa med funktionsnedsättning

LSS är en rättighetslag för personer med omfattande funktionsnedsättning som ska garantera goda levnadsvillkor genom stöd för att kunna leva ett så självständigt liv som möjligt. Exempel är personlig assistans, ledsagarservice, daglig verksamhet och gruppbostad.

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS, 1177 Vårdguiden

Patientinformation

Cerebral pares, 1177 Vårdguiden

Relaterad information

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - LSS, 1177 Vårdguiden

Om innehållet

Publicerat: 2019-03-18
Giltigt till: 2022-03-31
Faktaägare: Allmänläkarkonsult Region Skåne